Forskningsbaserad undervisning har blivit allt viktigare. Men innebörden av vad det är kan tolkas på olika sätt och ett spänningsfält finns, visar Gustaf Bjurhammer Bircks avhandling.

Barn och unga som blivit utsatta för våld i hemmet har fortsatt att utsättas av föräldrar eller syskon under tiden som de fått behandling på barn- och ungdomspsykiatrin, Bup. Det visar Marja Onsjös avhandling.

Olika lokala förutsättningar innebar att skolans digitalisering ser ser väldigt olika ut beroende på var i Sverige man bor. Det visar Ulrika Gustafsson i sin avhandling.

När skolaktörer deltar i Samverkan för bästa skola är det mycket fokus på standardlösningar istället för skräddarsydda insatser. Det finns också en risk att man förbiser möjliga strukturella orsaker till olika problem, visar Malin Kronqvist Håårds avhandling.

Det finns en ökad risk för barn som lever i fattigdom eller med en ensamstående förälder att bli orosanmälda. Detta samtidigt som många barn som själva anser sig vara allvarligt utsatta missas, visar Torbjörn Kalins avhandling.

Spänningar och frustration präglar brottspreventiv samverkan mellan skola, socialtjänst och polis. Likafullt finns en starkt tro bland deltagarna på kraften i samarbetet, visar forskaren Christina Söderberg.

Kan lagar som ska skydda elever från kränkningar samtidigt innebära att lärare undviker svåra diskussioner i klassrummet? Maria Rosén har i sin avhandling undersökt juridikens plats i skolan.

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

David Ryffés forskning om skolans kompensatoriska uppdrag belyser ett Skolsverige fyllt av regelverk och normkollisioner. Tydligast blir det när lärare och skolledare allt oftare tvingas väga det rättsligt rätta mot det pedagogiskt rätta.

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.