Med hjälp av lek och fantasi kan förskolepedagoger undervisa barn om naturvetenskap. Det visar Anna Henrikssons avhandling om att integrera naturvetenskap och lek i förskolan.

Förskolebarn kan förstå frågor om kemi väldigt tidigt, och det är möjligt att skapa lärandesituationer som hjälper dem att närma sig dessa frågor på ett mer vetenskapligt sätt. Det visar Nikolaos Christodoulakis avhandling.

Lekresponsiv undervisning i naturvetenskap kan bli en ny mötesplats där förskollärare och barn bidrar med olika saker: barnen står för leken, medan förskollärare kan koppla in ett planerat innehåll. Det visar Kristina Lunds avhandling.

Ett naturvetenskapligt öppet undersökande innebär stor frihet för eleverna, samtidigt som de stegvis behöver guidas genom processen. Det visar Sebastian Björnhammer i sin avhandling.

Lärarens undervisningskvalitet kan kompensera för negativa bakgrundsfaktorer. Det visar Lena Asp som undersökt sambanden mellan undervisningskvalitet, elevers självförtroende och prestation i matematik.

Drama i kemiundervisningen på gymnasiet gav eleverna möjlighet att inta olika perspektiv och utforska komplexa frågor. Det visar Kerstin Danckwardt-Lillieströms avhandling.

Stöd i form av tre didaktiska modeller kan hjälpa lärarutbildare att skapa undervisningstillfällen där lärarstudenter får utveckla sitt reflektiva tänkande. Det visar Matti Karlströms forskning.

Att flickor inte är intresserade av teknik är något som upprepas i samhällsdebatten – trots att det inte är en svartvit sanning, säger Ulrika Sultan som nu disputerat i ämnet.

Det finns en stark akademisk tradition när det handlar om hur lärare i naturvetenskapsämnena ska vara och hur undervisningen ska gå till. Det visar Lina Varg som forskat om undervisningen i NO på mellanstadiet.

Genom att integrera både digitala och analoga verktyg kan förskollärare erbjuda barn på förskolan innovativa och nyskapande aktiviteter inom STEM-undervisningen. Det visar Anna Otterborns forskning.

Flera områden saknas i avsnitten om sex och samlevnad i läromedlen, som exempelvis intersexualitet och asexualitet. Det visar Hannele Junkalas avhandling.

En stor andel elever på gymnasieskolan har ett ytligt lärande i kemi, därför är det viktigt att lärare ger tid till elever att reflektera kring hur begrepp hör samman i kemiämnet. Det visar Ylva Hamnell-Pamments avhandling.