Hur förskolan undervisar om och förhåller sig till naturen kan se ut på många sätt. Sanne Björklund visar i sin avhandling på sju praktiker i förskolan som möjliggör olika relationer mellan barn och natur.
Det är stora skillnader i hur gymnasiearbetet genomförs på samhällsprogrammet jämfört med naturprogrammet. Eleverna får olika förutsättningar att skriva vetenskapligt, menar forskaren Jack Fägrell.
Elever på högskoleförberedande program får en mer undersökande och kritiskt resonerande undervisning om hållbar utveckling, medan elever på yrkesförberedande program får en undervisning i samma ämne som är mer faktabaserad. Det visar Sara Brommessons avhandling.
Det talas mycket om teknik när det gäller artificiell intelligens, men väldigt lite om när och hur AI ska användas i undervisningen, enligt en ny avhandling. "Vi måste ändra helt på vårt sätt att undervisa i klassrummet", konstaterar forskaren Anna Lodén.
Vetenskapscenter fungerar som ett komplement till den undervisning eleverna möter i skolan och gör eleverna till medproducenter, bland annat i programmering. Det visar Maria Sparfs forskning om stem i undervisningen.
Lärare saknar kollegiala sammanhang för att samtala kring NO-undervisning lokalt på sina skolor. Det konstaterar Charlotte Dunne som forskat om hur agens kommer till uttryck i lärares arbete med att utforma sin undervisning.
Mellanstadiets biologiundervisning tar inte tar upp infektionssjukdomar på något djupare plan, trots att det står i kurs- och läroplaner att man ska undervisa om hälsa och sjukdom. Det konstaterar Anna-Clara Rönner, som forskat i ämnet.
Med hjälp av lek och fantasi kan förskolepedagoger undervisa barn om naturvetenskap. Det visar Anna Henrikssons avhandling om att integrera naturvetenskap och lek i förskolan.
Förskolebarn kan förstå frågor om kemi väldigt tidigt, och det är möjligt att skapa lärandesituationer som hjälper dem att närma sig dessa frågor på ett mer vetenskapligt sätt. Det visar Nikolaos Christodoulakis avhandling.
Lekresponsiv undervisning i naturvetenskap kan bli en ny mötesplats där förskollärare och barn bidrar med olika saker: barnen står för leken, medan förskollärare kan koppla in ett planerat innehåll. Det visar Kristina Lunds avhandling.
Ett naturvetenskapligt öppet undersökande innebär stor frihet för eleverna, samtidigt som de stegvis behöver guidas genom processen. Det visar Sebastian Björnhammer i sin avhandling.