Unga människors känsloreglering och hantering av vardagen är viktigt både för måendet och skolresultatet. Elever kan dölja svårigheter bakom goda skolresultat, menar Frida Ilahi som forskat i ämnet.

När barn har svårt att leka med andra barn i förskolan kan pedagogerna behöva göra särskilda stödinsatser. Evidensbaserade praktiker kan ge pedagoger verktyg för att genomföra sådana insatser, visar Maria Gladhs avhandling.

Virtuella simuleringar med avatarer är ett fruktbart sätt för blivande speciallärare och specialpedagoger att träna relationskompetens. Det tyder resultaten från Sofia Lindbergs avhandling på.

”Svaga” elever ges inte bara skulden för sina egna utan också för andra elevers misslyckanden, något som leder till krav på en ökad elevsegregation. Det menar Therese Friberg som i sin avhandling undersökt synen på elevers olikheter.

Det behövs en ökad helhetsförståelse för särskiljande specialpedagogiska verksamheter, menar Johan Edin som forskat i ämnet.

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, och det gäller både flickor och pojkar, visar Cristian Bortes i sin avhandling.

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.