Normer påverkar vilka förskolebarn som får vara med och leka och inte. Det visar Karin Rang Larssons avhandling. "Det finns en romantiserad bild av att alla barn får vara med som jag tror att man behöver ifrågasätta", säger Karin Rang Larsson.

Relationer och sammanhang som erkänner och stöttar barn och unga med normbrytande könsidentiteter gör stor skillnad för välmåendet hos dem. Mobbning, men även okunniga eller negativa reaktioner, påverkade måendet negativt, visar Kristiina Tynis avhandling.

Lärare som kan skapa goda relationer med elever utifrån ett undervisningssyfte kan också lyckas skapa ett inkluderande klimat i klassrummet. Det visar Lotta Björkmans avhandling om gymnasieelevers syn på inkluderande undervisning.

Gymnasieskolans fordonsprogram präglas av maskulinitetsfostran och selektering av elever. Sofie Krantz har forskat om socialisering, identitetsprocesser och normskapande på fordonsprogrammet på en gymnasieskola.

Normbrytande lärarstudenter behöver utbilda och informera såväl medstudenter som lärarutbildare om frågor kopplade till den egna identiteten, eller till rättvisefrågor. Det konstaterar Emilia Åkesson som forskat om lärarutbildningen.

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.