Kodklubbar har svårt att nå ut till underrepresenterade grupper, som exempelvis flickor. Men det går att påverka barns möjligheter och motivation att delta i kodklubbar, visar Tina Vrielers forskning.

Genom att integrera både digitala och analoga verktyg kan förskollärare erbjuda barn på förskolan innovativa och nyskapande aktiviteter inom STEM-undervisningen. Det visar Anna Otterborns forskning.

Att få in programmering i matematikämnet med nuvarande strukturer är inte oproblematiskt. Det saknas både fortbildning, tid och styrning, visar Ana Fuentes Martinez forskning.

Andreas Larsson har forskat om programmeringslärares självupplevda förståelse och kunskap för sin undervisning. Resultaten visar bland annat att lärarnas fokus för undervisningen skiljer sig åt baserat på deras tidigare erfarenheter.

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.