Mellanstadiets biologiundervisning tar inte tar upp infektionssjukdomar på något djupare plan, trots att det står i kurs- och läroplaner att man ska undervisa om hälsa och sjukdom. Det konstaterar Anna-Clara Rönner, som forskat i ämnet.

När skolan beskrivs som brottsförebyggande och när elever beskrivs som offer eller förövare blir de pedagogiska möjligheterna begränsade. Det visar Maggie Beth O´Neills avhandling.

Det är avgörande att kritiskt granska våra berättelser om framtiden för att kunna förstå den utbildningspolitiska diskursen, både globalt och i Sverige, menar Franziska Primus som forskat i ämnet.

Integrationsprogrammet samhällsorientering för nyanlända lär inte bara ut svenska lagar och regler – utan även svenska värderingar. Det visar Simon Bauers avhandling.

Grundskoleelever med svenska som andraspråk behöver hjälp med att förstå lärobokstexter i samhällskunskap. Det visar Pantea Rinnemaas avhandling.

Lärares bedömningar inom samhällskunskapsämnet präglas till stor del av summativ bedömning, visar Tobias Janssons avhandling.

Bilden får en allt större betydelse i vårt samhälle, därför är det också viktigt att undervisa elever om bilder och fotografier, menar forskaren Maria Söderling. När lärare använder fotografi i undervisningen kan det också förändra och utveckla elevers lärande, konstaterar hon.

Historieundervisning har potential att ge elever en större förståelse för vad rörelse, migration och kulturmöten har betytt. Det konstaterar Maria Johansson som forskat om interkulturell undervisning.

Elever på yrkesprogram läser hälften så mycket samhällskunskap som elever på högskoleförberedande program. Det är också stora skillnader på innehållet i undervisningen, konstaterar Evelina Möllenborg som forskat i ämnet.

Lärarutbildningen behöver revideras för att bättre rusta blivande samhällskunskapslärare att undervisa i ekonomi. Den slutsatsen drar Niclas Modig som forskat i ämnet.

Att lärare ger utrymme för elevernas erfarenheter och förförståelse i undervisningen är viktigt för att innehållet ska bli relevant för eleverna. Det menar Sara Blanck som forskat om ämnesintegrerad undervisning.

Samhällskunskapsundervisningen på högstadiet är i huvudsak muntlig, och faktatexter förekommer inte i någon stor utsträckning. Det visar Viktoria Waagaards avhandling.