Både förskollärare och barnskötare behöver mer kunskaper om barns sexualitet. Annars agerar pedagogerna utifrån samhällsnormer kring sexualitet som de kanske inte själva har reflekterat över eller diskuterat med kollegor. Det säger Magdalena Hulth som forskat i ämnet.

Unga människor definierar i intervjuer samtycke som något som handlar om tillit, respekt och trygghet. Men i praktiken så är det mycket mer komplexa berättelser som framkommer, visar Kristin Bloms avhandling.

Kunskapsämnet sexualitet, samtycke och relationer är ett pratandets praktik som präglas av värden om en inkluderande och progressiv svenskhet. Det konstaterar Rebecka Fingalsson som forskat om hur sexualundervisningen tar form i den svenska skolan.

Flera områden saknas i avsnitten om sex och samlevnad i läromedlen, som exempelvis intersexualitet och asexualitet. Det visar Hannele Junkalas avhandling.

Hedersrelaterat våld är ett komplext ämne som väcker många frågor hos lärare samt en oro för att diskussioner ska väcka starka känslor och reaktioner hos eleverna. Det krävs kunskap och ett dialogbaserat förhållningssätt, menar Hanna Cinthio.

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.