Föreställningarna om vad det innebär att vara en ”normal elev” som fungerar i skolan, och som då gör att vissa elever inte anses fungera som förväntat, är konstruerade. Det säger Anna Ahlgren som forskat i ämnet.

Emma Hellströms forskning visar att kristendomen spelade en viktig roll för skolbarns fostran till framtida demokratiska medborgare även efter 1919 års undervisningsplan.

Förändringar i skolan leder nästan aldrig till förväntade resultat, vilket innebär att alla blir besvikna. Det konstaterar Andreas Westerberg som forskat om förändringar kring undervisningsideal och skolutrustning i den svenska skolan.

Undervisningen i nomad- och sameskolan har gått från att förbereda elever på ett liv inom renskötarsamhället till att framför allt handla om samiska språk. Det visar Charlotta Svonnis avhandling.

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Redan vid sekelskiftet 1900 fanns det kvinnliga småskole- och folkskollärare som vikarierade efter att de bildat familj. Emil Marklund slår med sin forskning hål på bilden av bilden av kvinnliga lärare som ensam, barnlös och gammal.

Den bokslukande flickan både hyllas och kritiseras. Det konstaterar Sara Andersson som i sin forskning undersökt bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Modersmålsutbildning är en viktig politisk fråga som är starkt knuten till olika politiska intentioner och nationella intressen. Det konstaterar Nuhi Bajquinca som har undersökt modermålsutbildningen i Sverige genom olika perioder.

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.