Utbildningsforskning förväntas i allt högre grad besvara politiskt villkorade frågor och leverera direkt användbara resultat inom allt kortare tidsramar. Det visar Sebastian Piepenburgs historiska avhandling.

Under 1940- till 1970-talet fick barnen i Västerås så kallade 'barnträdgårdar' klara sig på egen hand i stor utsträckning, i jämförelse med dagens förskola. Det visar Linnéa Waldekranz forskning.

Vilken betydelse har förskolans fysiska miljö för hur förskolebarn utvecklas och lär sig? Det har forskaren Elsa Andersson undersökt i sin avhandling.

Den svenska elevrörelsen bör ses som en politisk aktör som har varit en del av svensk utbildningspolitik från andra världskriget och fram till i dag. Det konstaterar Victor Johansson som har forskat i ämnet.

Föreställningarna om vad det innebär att vara en ”normal elev” som fungerar i skolan, och som då gör att vissa elever inte anses fungera som förväntat, är konstruerade. Det säger Anna Ahlgren som forskat i ämnet.

Emma Hellströms forskning visar att kristendomen spelade en viktig roll för skolbarns fostran till framtida demokratiska medborgare även efter 1919 års undervisningsplan.

Förändringar i skolan leder nästan aldrig till förväntade resultat, vilket innebär att alla blir besvikna. Det konstaterar Andreas Westerberg som forskat om förändringar kring undervisningsideal och skolutrustning i den svenska skolan.

Undervisningen i nomad- och sameskolan har gått från att förbereda elever på ett liv inom renskötarsamhället till att framför allt handla om samiska språk. Det visar Charlotta Svonnis avhandling.

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Redan vid sekelskiftet 1900 fanns det kvinnliga småskole- och folkskollärare som vikarierade efter att de bildat familj. Emil Marklund slår med sin forskning hål på bilden av bilden av kvinnliga lärare som ensam, barnlös och gammal.

Den bokslukande flickan både hyllas och kritiseras. Det konstaterar Sara Andersson som i sin forskning undersökt bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.