Att placera unga med olika bakgrund tillsammans i klassrummet räcker inte för att överbrygga sociala avstånd. Det behövs även en infrastruktur som främjar tillit och samarbete mellan dem, enligt forskaren Joakim Billevik Gerdås.

Elever som gått i vinstdrivna friskolor på gymnasiet har i genomsnitt 200 000 kronor lägre livsinkomst jämfört med elever som gått i kommunala gymnasieskolor. Det visar Petter Bergs avhandling.

Utbildningsforskning förväntas i allt högre grad besvara politiskt villkorade frågor och leverera direkt användbara resultat inom allt kortare tidsramar. Det visar Sebastian Piepenburgs historiska avhandling.

Utåtagerande beteende har en stark koppling till ungdomsbrottslighet. Det visar Linn Perssons avhandling om sambandet mellan psykisk ohälsa och ungdomsbrottslighet.

Betygs- och utvecklingssamtal ingår i ett skolsystem som riktar stort fokus på prestation och utveckling hos eleven. "Ansvaret för lärandet läggs i stor utsträckning på eleven", säger forskaren Elisabeth Tenglet.

Skolmåltiden kan leda till att elever med autism eller adhd tvingas in i en social situation där de känner sig utanför och blir mer utsatta för mobbning. Det konstaterar forskaren och dietisten Susanna Sandberg som forskat i ämnet.

Att använda programmering som verktyg i matematiken är en stor utmaning för såväl lärare som elever, konstaterar Andreas Borg som forskat i ämnet.

Förskolans vetenskapliga grund konstrueras i personalens planeringssamtal om förskolans utbildning och undervisning. Det visar Caroline Karlssons avhandling.

När rektorer får möjlighet att hela tiden reflektera över och ompröva sitt ledarskap i den dagliga yrkespraktiken finns goda möjligheter att skapa förändring. Det visar Emelie Johanssons forskning.

Rektorers ledarskap är aldrig stabilt, utan formas av både mänskliga och materiella aktörer i ett föränderligt nätverk. Det visar Linnéa Rosengrens avhandling om skolledarskap i osäkra tider.

Det är viktigt att barns och ungas perspektiv tas tillvara, visar Sara Anderssons avhandling om en förebyggande insats för mellanstadiebarn i ett utsatt område.

För att vi ska få ett framgångsrikt, motståndskraftigt och likvärdigt vaccinationsprogram, och för att fler barn ska vaccineras mot humant papillomvirus, HPV, krävs att skolsköterskorna får mer stöd och resurser. Det menar Ida Enskär, som forskat om HPV-vaccination i skolan.