Digital teknologi framstår mest som en skrivmaskin i högstadiets svenskämne, medan ämnesinnehållet hanteras på ett traditionellt sätt. Det menar forskaren Linnea Wenell som forskat om digital teknologi och vad som händer, eller inte händer, i skolpraktiken.

Anders Szczepanskis avhandling om utomhuspedagogik visar på vikten av att låta elever få undervisning både i klassrummet och i närmiljön.

Trots ekonomiska satsningar på förskolan i socioekonomiskt utsatta områden kvarstår utmaningar med personalrekrytering och strukturella hinder, visar Maria Papakosmas avhandling om svensk förskolepolicy.

Den svenska elevrörelsen bör ses som en politisk aktör som har varit en del av svensk utbildningspolitik från andra världskriget och fram till i dag. Det konstaterar Victor Johansson som har forskat i ämnet.

Det är omöjligt att dra några som helst slutsatser från resultaten som John Hattie presenterar i metaöversikten Synligt lärande, och som har fått ett enormt genomslag världen över. Det menar André Kalmendal som forskat i ämnet.

Alla elever ska stimuleras i skolan, även de som har lätt för att lära sig. Det menar rektorerna och lärarna i såväl det svenska som i det engelska skolsystemet, konstaterar Åsa Melander som forskat i ämnet.

Gymnasieskolans fordonsprogram präglas av maskulinitetsfostran och selektering av elever. Sofie Krantz har forskat om socialisering, identitetsprocesser och normskapande på fordonsprogrammet på en gymnasieskola.

I skolan läggs ansvaret för studieresultaten i hög utsträckning på eleverna. Forskaren Kajsa Rudberg konstaterar att det innebär en individualisering där eleven blir utlämnad till sig själv.

Tiden får stort utrymme i skolans vardag. Det visar Rose Heir i sin avhandling, som bygger på observation och videoupptagning av lärares undervisning i Finland.

Specialpedagogerna ägnar mycket tid åt att förklara, försvara och avgränsa yrkesrollen. Yrkesrollen är inte tydligt definierad i styrdokumenten, och inte heller alltid lokalt på en skola, visar Jonas Udds avhandling.

Forskningsbaserad undervisning har blivit allt viktigare. Men innebörden av vad det är kan tolkas på olika sätt och ett spänningsfält finns, visar Gustaf Bjurhammer Bircks avhandling.

Det ligger ett stort ansvar på skolhuvudmän för att stävja den höga omsättningen på rektorer. Det konstaterar forskaren Tobias Richard som undersökt varför skolledare väljer att byta jobb.