Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.
Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?
En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.
Reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsutveckling. Det konstaterar Charlotte Baltzer som forskat om hur de fackliga lärarförbunden drivit professionsfrågor.
Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.
Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.
Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.
Kosmopolitisk utbildning handlar om mer än flerspråkighet. Det menar Claudia Schumann som i sin avhandling går på jakt efter en mer progressiv och utmanande tolkning av begreppet.
Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.
David Ryffés forskning om skolans kompensatoriska uppdrag belyser ett Skolsverige fyllt av regelverk och normkollisioner. Tydligast blir det när lärare och skolledare allt oftare tvingas väga det rättsligt rätta mot det pedagogiskt rätta.
Om man på allvar vill minska segregationen i utbildningsväsendet så finns det verktyg att ta till. Det menar Elisabet Olme som forskat om skolvalets konsekvenser på grundskolenivå.