Att svenska läromedel granskades under drygt 50 år är okänt för många. Anna Johansson Harrie har studerat den politiska debatten kring frågan och sett att granskningen delvis var ett sätt för politikerna att styra skolans innehåll. Men hon visar också att granskningen inte alltid hade det fokus som politikerna avsåg.

Vad man som barn har med sig hemifrån, i form utbildningstillgångar eller ekonomiska resurser, är avgörande för vad man väljer att läsa på högskolan. Ida Lidegran har sett att för många elitbarn är de höga antagningspoängen till en utbildning minst lika viktiga som utbildningens innehåll.

Pia Skott behandlar i sin avhandling ett aktuellt ämne, problematiken kring det individuella programmet, IV. Hon låter IV-frågan illustrera hur olika nivåer i styrsystemet hänger ihop hur den nationella politiken utformas och möter genomförandet på kommunal nivå.

Kommunala enhetschefer har olika förutsättningar att lyckas i sitt chefskap. Tina Kankkunen ger i sin avhandling förklaringar till varför chefer i kvinnodominerade verksamheter, som skola och förskola, ofta betraktas som icke-närvarande av sina underställda.

Victoria C Wahlgren började forska för att få veta vad hon själv skulle göra som genuspedagog. Hon kom fram till att genuspedagogerna vet vad som behövs men att de får väldigt lite utrymme i skolan.

Byskolan är i dag både nedläggningshotad och ifrågasatt. Men där finns en pedagogisk kunskap som är värd att beakta. I sitt möte med den lilla skolan har Gunilla Karlberg-Granlund konfronterats med de stora frågorna.

Hur blev du intresserad av ämnet? - När jag började på forskarutbildningen 2001 presenterades den första PISA-undersökningen och det blev då en diskussion om kunskapsresultaten. Jag fick möjlighet att vara med på en OECD-konferens i Berlin där det fördes diskussioner hur man skulle lägga upp nästa PISA-undersökning. Jag märkte då att fokus flyttades från att…

Vilka uppgifter och behov ska förskolan fylla och inom vilka ramar? Det är frågor som den statliga regleringen av förskolan tampats med sedan mitten av 1940-talet. Som institution utsätts förskolan för många krav från olika håll.

Johannes Westberg har studerat pedagogiska förändringar i den svenska förskolepedagogiken 1835-1945. Han konstaterar att man bör lägga mindre krut på centrala styrdokument och istället förändra förutsättningarna för varje skola.

I policytexter om livslångt lärande framträder den önskvärde individen som aktiv, "på" och drivande. Men vad händer med dem som inte platsar in i bilden? Konsekvensen av retoriken är ett ganska hårt samhälle med lite plats för kufar, säger Gun Berglund.