Utbildningsforskning förväntas i allt högre grad besvara politiskt villkorade frågor och leverera direkt användbara resultat inom allt kortare tidsramar. Det visar Sebastian Piepenburgs historiska avhandling.

Att använda programmering som verktyg i matematiken är en stor utmaning för såväl lärare som elever, konstaterar Andreas Borg som forskat i ämnet.

Skolan ska vara en plats för bildning, men i en skola profilerad mot entreprenörskap ska den också skapa individer som är nyttiga för arbetsmarknaden – två olika uppdrag som skapar en problematisk spänning. Det menar Annalena Glader som forskat om entreprenörskap i skolan.

Lärares olika utbildningsideal och olika förhållningssätt till utbildningens mål, elevers delaktighet, rättvisa och tillförlitlighet leder till att deras arbete med bedömning varierar. Det visar David Wissings avhandling.

Forskningsbaserad undervisning har blivit allt viktigare. Men innebörden av vad det är kan tolkas på olika sätt och ett spänningsfält finns, visar Gustaf Bjurhammer Bircks avhandling.

Förändringar i skolan leder nästan aldrig till förväntade resultat, vilket innebär att alla blir besvikna. Det konstaterar Andreas Westerberg som forskat om förändringar kring undervisningsideal och skolutrustning i den svenska skolan.

Ständiga avbrott och en oförutsägbar arbetsmiljö. Det är konsekvenser som lärare och elever tvingas hantera när nya reformer och satsningar införs i skolan, visar Isabella Strömberg i sin avhandling.

Genom sin avhandling har Ebba Christina Blåvarg gjort en historisk genomgång av psykologiämnet i skolan som inte har funnits tidigare, men hon vill också starta en diskussion om ämnet.

Reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsutveckling. Det konstaterar Charlotte Baltzer som forskat om hur de fackliga lärarförbunden drivit professionsfrågor.

I val av gymnasieskola lägger elever med högre betyg större vikt vid skolans rykte än de med lägre betyg. Det är ett resultat i Mikael Thelins forskning om vilka preferenser som kan ha betydelse när elever söker till gymnasiet. 

Inriktningen på mål och resultat sipprar ned till de pedagogiska relationerna oberoende av skolform. Det konstaterar Majsa Allelin i sin avhandling om hur marknadsanpassningen av grundskolan ter sig i vardagen.

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.