Alla elever ska stimuleras i skolan, även de som har lätt för att lära sig. Det menar rektorerna och lärarna i såväl det svenska som i det engelska skolsystemet, konstaterar Åsa Melander som forskat i ämnet.

En metod som kombinerar videofeedback och samordningssamtal har stor positiv effekt på barn med beteendeproblem i förskolan och skolan. Det visar Stina Balldins avhandling.

Specialpedagogerna ägnar mycket tid åt att förklara, försvara och avgränsa yrkesrollen. Yrkesrollen är inte tydligt definierad i styrdokumenten, och inte heller alltid lokalt på en skola, visar Jonas Udds avhandling.

Förskolans personal upplever en stark känsla av sammanhang i arbetet med barn i behov av särskilt stöd – men har behov av stödresurser för att må bra. Det visar Veronica Semelius Granevalds avhandling.

När barn har svårt att leka med andra barn i förskolan kan pedagogerna behöva göra särskilda stödinsatser. Evidensbaserade praktiker kan ge pedagoger verktyg för att genomföra sådana insatser, visar Maria Gladhs avhandling.

Virtuella simuleringar med avatarer är ett fruktbart sätt för blivande speciallärare och specialpedagoger att träna relationskompetens. Det tyder resultaten från Sofia Lindbergs avhandling på.

Föreställningarna om vad det innebär att vara en ”normal elev” som fungerar i skolan, och som då gör att vissa elever inte anses fungera som förväntat, är konstruerade. Det säger Anna Ahlgren som forskat i ämnet.

Digitala dokumentationssystem i förskolan matchar inte verksamhetens behov. Ändå väljer kommuner att införa systemen. Det visar Hanna Vretblom i sin avhandling om hur dokumentation kring särskilt stöd i förskolan förstås och används av aktörer på olika nivåer.

Strävan att skapa en meningsfull och autentisk undervisning präglar yrkeslärares val av undervisningsmaterial. Det visar Sandra Carlsson i sin avhandling.

Sociala medier innebär en risk att bli utsatt för kränkningar, och unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning, IF, är särskilt utsatta. Det visar Åsa Borgströms avhandling om unga med IF och deras erfarenheter av sociala aktiviteter på internet.

Ansiktsuttryck, gester och digital teknik. Så kan förskollärare kommunicera med barn som ännu inte har lärt sig majoritetsspråket. Det visar Sofije Shengjergjis avhandling om lekresponsiv undervisning på internationella förskolor.

Att få till en varaktig förändring i lärares användning av språkstödjande strategier – att ställa öppna frågor, förklara begrepp och uppmuntra elever att använda nya ord – är svårt. Strategierna kan också göra att lärare pratar mer på elevernas bekostnad, visar Karin Edlunds avhandling.