Språkstörning hos barn, eller Developmental Language Disorder, DLD, innebär utmaningar med att förstå och använda språk. Men bilder är inte automatiskt lättare att förstå än talat språk för barn med DLD, visar Hanna Lindfors avhandling.

Var en förskola ligger rent geografiskt har väldigt stor betydelse för barns språkutveckling. Det är inte likvärdigt, menar Karolina Larsson som forskat om språkmiljöer i förskolan.

Specialpedagoger och speciallärare behöver mer kunskap om digital teknik, så att användningen av digitala verktyg blir mer ändamålsenlig. Det menar forskaren Martin Holmgren.

Lärare som kan skapa goda relationer med elever utifrån ett undervisningssyfte kan också lyckas skapa ett inkluderande klimat i klassrummet. Det visar Lotta Björkmans avhandling om gymnasieelevers syn på inkluderande undervisning.

Alla elever ska stimuleras i skolan, även de som har lätt för att lära sig. Det menar rektorerna och lärarna i såväl det svenska som i det engelska skolsystemet, konstaterar Åsa Melander som forskat i ämnet.

En metod som kombinerar videofeedback och samordningssamtal har stor positiv effekt på barn med beteendeproblem i förskolan och skolan. Det visar Stina Balldins avhandling.

Specialpedagogerna ägnar mycket tid åt att förklara, försvara och avgränsa yrkesrollen. Yrkesrollen är inte tydligt definierad i styrdokumenten, och inte heller alltid lokalt på en skola, visar Jonas Udds avhandling.

Förskolans personal upplever en stark känsla av sammanhang i arbetet med barn i behov av särskilt stöd – men har behov av stödresurser för att må bra. Det visar Veronica Semelius Granevalds avhandling.

När barn har svårt att leka med andra barn i förskolan kan pedagogerna behöva göra särskilda stödinsatser. Evidensbaserade praktiker kan ge pedagoger verktyg för att genomföra sådana insatser, visar Maria Gladhs avhandling.

Virtuella simuleringar med avatarer är ett fruktbart sätt för blivande speciallärare och specialpedagoger att träna relationskompetens. Det tyder resultaten från Sofia Lindbergs avhandling på.

Föreställningarna om vad det innebär att vara en ”normal elev” som fungerar i skolan, och som då gör att vissa elever inte anses fungera som förväntat, är konstruerade. Det säger Anna Ahlgren som forskat i ämnet.

Digitala dokumentationssystem i förskolan matchar inte verksamhetens behov. Ändå väljer kommuner att införa systemen. Det visar Hanna Vretblom i sin avhandling om hur dokumentation kring särskilt stöd i förskolan förstås och används av aktörer på olika nivåer.