Elever med särskild begåvning behöver andra sorters uppgifter och mer stöd från lärarna i högstadiets teknikundervisning, visar Helen Brinks avhandling.
För att övergången från mellanstadiet till högstadiet ska fungera för alla elever behövs en större samsyn bland skolorna, samt att lärarna erbjuder ett bredare stöd till eleverna under längre tid. Det visar Josefin Ångers avhandling.
Skolprogram som Pax kan ge ett bättre klassrumsklimat, även för elever med specialpedagogiska behov, men de ersätter inte ett mer riktat stöd. Det visar Maria Jornevalds avhandling om Pax.
Elever som har svårigheter i skolan får mer stöd om de har resursstarka och engagerade föräldrar. Det visar en avhandling av sociologen och forskaren Carlos Rojas.
Förmågorna självständighet, delaktighet och kommunikation har stor betydelse i lärares undervisning för elever med intellektuell funktionsnedsättning, IF. Det visar en avhandling av Jonny Wåger.
Skolmåltiden kan leda till att elever med autism eller adhd tvingas in i en social situation där de känner sig utanför och blir mer utsatta för mobbning. Det konstaterar forskaren och dietisten Susanna Sandberg som forskat i ämnet.
Språkstörning hos barn, eller Developmental Language Disorder, DLD, innebär utmaningar med att förstå och använda språk. Men bilder är inte automatiskt lättare att förstå än talat språk för barn med DLD, visar Hanna Lindfors avhandling.
Var en förskola ligger rent geografiskt har väldigt stor betydelse för barns språkutveckling. Det är inte likvärdigt, menar Karolina Larsson som forskat om språkmiljöer i förskolan.
Specialpedagoger och speciallärare behöver mer kunskap om digital teknik, så att användningen av digitala verktyg blir mer ändamålsenlig. Det menar forskaren Martin Holmgren.
Lärare som kan skapa goda relationer med elever utifrån ett undervisningssyfte kan också lyckas skapa ett inkluderande klimat i klassrummet. Det visar Lotta Björkmans avhandling om gymnasieelevers syn på inkluderande undervisning.
Alla elever ska stimuleras i skolan, även de som har lätt för att lära sig. Det menar rektorerna och lärarna i såväl det svenska som i det engelska skolsystemet, konstaterar Åsa Melander som forskat i ämnet.
En metod som kombinerar videofeedback och samordningssamtal har stor positiv effekt på barn med beteendeproblem i förskolan och skolan. Det visar Stina Balldins avhandling.