Elever med svaga kunskaper i svenska får betydligt mindre lärarledd undervisning än elever med svensk bakgrund. - Elever med svaga språkkunskaper har störst behov av att läraren tar ansvar för undervisningen men de har mest eget arbete, säger Åse Hansson som skrivit doktorsavhandling Ansvar för matematiklärande. Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet .

Rörelsehindrade barn har en mer varierad datoraktivitet på fritiden än i skolan i jämförelse med andra barn. Det innebär att de borde ha en digital kompetens som de skulle kunna använda i skolan, men så är inte fallet. Det konstaterar Helene Lidström i avhandlingen ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities .

Hur enskilda tjänstemän tolkar styrdokumenten påverkar i hög grad elevers möjlighet till likvärdig utbildning. Tjänstemannens pedagogiska grundsyn och villkoren för att genomföra det pedagogiska uppdraget, blir centrala faktorer när elevers mål- och resultatuppfyllelse mäts och värderas. Det är en av slutsatserna i Ulla Gadlers avhandling En skola för alla - gäller det alla?

Arbetet med elever i resursskolan är inte lika förutsägbart som i den vanliga skolan, vilket innebär att lärare och socialarbetare ständigt måste förhandla om vem som gör vad. Det konstaterar Anette Bolin i avhandlingen Shifting subordination: Co-located interprofessionalcollaboration between teachers and social workers .

Linda Palla erbjuder i sin avhandling Med blicken på barnet: Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik en alternativ bild mot den som dominerar inom förskolan. - Det finns en rik flora av tester i dag, som inte har vetenskaplig förankring, säger hon.

Avvikelser i beteenden som är påtagliga redan under barns första två år kvarstår i de flesta fall i vuxen ålder. Det konstaterar Petra Dewrang i avhandlingen Asperger Syndrome: Socialfunctioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood .

Birgitta Kimber har i sin avhandling Primary prevention of mental health problems amongchildren and adolescents through social and emotional training in school analyserat SET-programmet (Social Emotionell Träning). Hon konstaterar att SET kan vara ett verktyg för attfrämja psykisk hälsa hos barn och ungdomar.

Jag hoppas att fokus vidgas när det gäller hur man ser på elever i behov av särskilt stöd i skolan, säger Ingalill Stefansson som har disputerat med avhandlingen Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan . Hon menar att elever behöver arbeta med sin livsförståelse. Inflytande och delaktighet i samhället är lagstadgade rättigheter sominte med självklarhet i praktiken gäller för dem som har bristande förståelse av sig själva och världen.

Lärarens betydelse är oerhört viktig för personer med läs- och skrivsvårigheter. Det visarNadja Carlsson i sin avhandling I kamp med skriftspråket. Vuxenstuderande med läs- ochskrivsvårigheter i ett livsvärldsperspektiv .- Genom ett respektfullt, stödjande och uppmuntrande bemötande kan de studerande få kraftatt ta sig över de hindersamma trösklarna som studierna innebär, säger hon.

Prestationer är viktigare än begåvning för att känna trivsel i skolan och i yrkeslivet.Begåvning har inte heller betydelse för självrapporterad hälsa som vuxen. Det visar CorneliaWulffs avhandling General mental ability as related to school, work and health: Theimportance of childhood mental ability for work-related factors among middle-aged womenand men .

När mentorskapet fungerar väl får mentorn en unik överblick av sina eleversskolsituation som bidrar till att deras skolframgång ökar. Men hur mentorer utförsitt uppdrag varierar.- Elever får olika bemötande beroende på vilken mentor de har vilket i sin turpåverkar deras lärandesituation, säger Elisabeth Nordevall som disputerat medavhandlingen "Gymnasielärararens uppdrag som mentor En etnografisk studie avrelationens betydelse för elevens lärande och delaktighet".

När lärare undervisar används både medveten kunskap och intuitiv kunskap. - Båda delarna är lika viktiga, säger Karin Stolpe som skrivit avhandlingen"Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv".