Bara en tredjedel av de barn som råkar ut för traumatiska hjärnskador får tillräcklig rehabilitering. Med bland annat anpassade skoluppgifter skulle de här barnen klara sig bättre i livet, menar Catherine Aaro Jonsson i sin avhandling Long-term cognitive outcome of childhood traumatic brain injury .

Idrottslärarnas attityd, erfarenhet och kunskap är a och o när det gäller att anpassa undervisningen så att elever med rörelsenedsättning kan delta. Det visar Kajsa Jerlinders avhandling "Social rättvisa i inkluderande idrottsundervisning för elever med rörelsehinder: En utopi?"

Som blind kvinna vid förra sekelskiftet var det i stort sett omöjligt att få ett yrke att försörja sig på. Oavsett hur begåvad man var. Beatrice Christensen Sköld berättar en oskriven historia i sin avhandling Vi kan inte alla passa till hantverkare: Blinda kvinnors bildningsprocess 1879-1923 .

Skolans ljudmiljö är av stor vikt när det gäller elevernas förmåga att minnas och lära sig. Det konstaterar Robert Ljung i sin avhandling, Room Acoustics and Cognitive Load when Listening to Speech. Han är förvånad över att det forskats så lite inom området och hoppas att man framöver tar hänsyn till ljudmiljön skolor byggs och renoveras.

Sverige har en skola för alla , men inte för stökiga utåtagerande barn. De placeras i särskilda verksamheter, som trots ofta hårt arbetande personal inte ger de önskade resultaten. Det skriver Susanne Severinsson i sin avhandling Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende .

Epileptisk aktivitet i hjärnan kan ligga bakom språksvårigheter hos barn. Det visar Gunilla Rejnö-Habte Selassies avhandling Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity . En slutsats är att EEG-undersökningar och medicinering oftare bör övervägas.

Elever med hörselnedsättning är mycket aktiva i valet av vilket hörselhjälpmedel de använder i olika situationer i klassrummet. Det visar Johan Odelius avhandling Communication Acoustics in Classroom Environments - On the Use of Assistive Listening Devices .

Elever som tränar läsning och stavning med en datoriserad metod förbättrar sin läsutveckling mer än genomsnittet, visar Maj- Gun Johanssons avhandling Datorträning i läsflyt och stavning Analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering. Hon har studerat två varianter av en metod, där eleverna får se ord på datorskärmen under en viss tid.

Goda kamratrelationer och regelbundna möten med lärarna har större betydelse för hur elever klarar sina gymnasiestudier än klasskonferenser och andra möten mellan personalen. Det visar Gunvie Möllås i avhandlingen Detta ideliga mötande - En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik.

Effekten av minnesträning håller i sig och gör det även lättare att lösa uppgifter som inte övats. Det konstaterar Erika Dahlin i avhandlingen Train your Brain: Updating, Transfer, and Neural Changes.

Gott självförtroende och en känsla av att förstå sitt sammanhang kan motverka utvecklingen av ADHD. Eftersom känslan av sammanhang är så central är det viktigt att eleverna upplever skolan som begriplig, meningsfull och hanterbar, enligt Tobias Edbom som har skrivit avhandlingen Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder: A longitudinal study from childhood to adulthood .

Lärare och föräldrar måste vara uppmärksamma på språksvårigheter hos barn med autism, Aspergers syndrom och ADHD. Många av de här barnen har till exempel svårt att förstå sammanhang när de läser men med rätt metoder går det att träna upp, enligt Jakob Åsberg som har skrivit avhandlingen Literacy and comprehension in school-aged children: Studies on autism and other developmental disabilities .