Skolförbättringsprojekt behöver anpassas till lärarnas behov och gärna ta stöd av ett teoretiskt ramverk för att få varaktiga resultat. Det visar Lisa Fohlins avhandling.
Genom en utbildningsinsats i alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, förbättrades kommunikationen mellan elever och personal i anpassad skola. Det visar Sofia Wallins avhandling.
”Svaga” elever ges inte bara skulden för sina egna utan också för andra elevers misslyckanden, något som leder till krav på en ökad elevsegregation. Det menar Therese Friberg som i sin avhandling undersökt synen på elevers olikheter.
Undervisning med "multisensoriskt musikdrama" kan stödja elever med flerfunktionsnedsättning i den anpassade grundskolan. Det visar en avhandling av Linn Johnels.
Skrivförmåga spelar en stor roll för elevers betyg i svenska och engelska. Det visar Pär Sehlströms avhandling om vilken roll läsförmåga, lässvårigheter och skrivande spelar för elevernas betyg.
Elevernas stressnivåer höjdes när läraktiviteten övergick till en annan och de skulle byta arbetsuppgift under lektionen. Det visar Fabian Gunnars i sin avhandling där han mätt elevers reaktioner med hjälp av smarta band och artificiell intelligens.
Det finns en ökad risk för barn som lever i fattigdom eller med en ensamstående förälder att bli orosanmälda. Detta samtidigt som många barn som själva anser sig vara allvarligt utsatta missas, visar Torbjörn Kalins avhandling.
Samundervisning mellan speciallärare och klasslärare uppskattas av elever, oavsett om de har specialpedagogiska behov eller inte. Det visar Maria Rönn-Liljenfeldts avhandling.
Varför har många elever på yrkesprogrammen svårt att klara matematiken i gymnasieskolan, trots godkända betyg i matematik från årskurs 9? Det har Karoline Holmgren forskat om.