I skolan finns en tendens att inte se barn med talhandikapp som potentiella läsare och därför sätter man inte igång med någon läs- och skrivträning för dem.

På 1830-1870-talet gjorde man en delning mellan bildbara och obildbara, där de bildbara var de som kunde tillgodogöra sig den befintliga pedagogiken. För de obildbara fanns särskilda anstalter - vilket i princip endast innebar förvaring, säger Owe Røren.

Det finns vissa områden som alla barn med autism har problem med, men det kan fortfarande skilja sig mycket inom gruppen, säger forskaren Karin Strid. Mina resultat visar att den språkliga nivån hos barnet är viktigt för att förstå den skillnaden.

Inom habilitering och rehabilitering är det vanligt att man påstår att en person förr eller senare inte kommer längre i sin utveckling, att man har nått sitt tak eller har kommit till en platå, säger forskaren Lisbeth Nilsson.

Det finns de som hävdar att vi måste standardisera våra definitioner av funktionshinder, WHO har föreslagit en omfattande klassifikation för standartermer som jag är mycket tveksam till, säger forskaren Lars Grönvik.

Det räcker inte att lärare är experter på elever med hörselnedsättningar säger forskaren Ann-Christine Wennergren. Eleverna måste själva bli experter på sina behov, och kunna ställa krav utifrån dem.

För vissa personer har särskolan varit utmärkt och för andra har den varit ett problem, näst intill förödande, och så finns det hela spannet där emellan, säger forskaren Elisabet Frithiof.

Beskrivningar av en elev i en elevplan medför en identiteskonstruktion, säger Ingela Andreasson. Texten blir ett levande dokument som följer eleven genom hela skoltiden, vilket kan påverka både hur eleven ser på sig själv men även hur andra ser på eleven.

Det finns en uppfattning om att personer med Asperger är enstöringar, men många av dem jag har träffat har en stark önskan att få vänner och längtade efter kärleksrelationer, säger forskaren Gunvor Larsson Abbad. Problemet är att de inte vet hur man gör.

Föreställningen om att barn med ADHD ska ha det extra tyst omkring sig kommer på skam i Göran Söderlunds studie. Hans avhandling visar nämligen att de här barnens minnesförmåga förbättrades med hjälp av ett brusljud liknande myrornas krig.

De elever som Kristina Hellberg följer i sin avhandling beskriver två vändpunkter under sin skoltid: den första de fick sin diagnos, den andra när de började på ett individanpassat gymnasieprogram och för första gången fick uppleva skolframgång.

Hur påverkas ungdomars självkänsla, skoltrivsel och intelligens av dyslexi? Det undersöker psykologen Gunnel Ingesson i sin avhandling, som visar att tidig diagnos, stöd och alternativa yrkesutbildningar har stor betydelse för självbild och framtidstro.