Digital teknologi framstår mest som en skrivmaskin i högstadiets svenskämne, medan ämnesinnehållet hanteras på ett traditionellt sätt. Det menar forskaren Linnea Wenell som forskat om digital teknologi och vad som händer, eller inte händer, i skolpraktiken.

Språkstörning hos barn, eller Developmental Language Disorder, DLD, innebär utmaningar med att förstå och använda språk. Men bilder är inte automatiskt lättare att förstå än talat språk för barn med DLD, visar Hanna Lindfors avhandling.

Trots ekonomiska satsningar på förskolan i socioekonomiskt utsatta områden kvarstår utmaningar med personalrekrytering och strukturella hinder, visar Maria Papakosmas avhandling om svensk förskolepolicy.

Aktiva insatser och ett medvetet arbete med språket. Det är vad som krävs för att integrera barn som inte har svenska som modersmål i förskolan, visar Charlotte Löthmans avhandling.

Den svenska läroplanen förmedlar en svensk enspråkighetsnorm, visar en ny avhandling om språklig mångfald och makt i grundskolan i Norrbotten. "Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till att språklig mångfald får en mer självklar plats", säger forskaren Theres Brännmark.

Fysisk beröring är viktigt för förskolebarns kommunikation. Det menar Ricardo Gonçalves de Sousas som forskat om fysisk beröring som pedagogisk handling i mötet mellan manliga förskollärare och barn.

Inte bara lärare utan även föräldrar har stor påverkan när det gäller barns språk-, läs- och skrivutveckling under åren i förskola och förskoleklass. Det visar Annika Axelssons avhandling som innehåller konkreta rekommendationer till föräldrar och lärare.

För en mer effektiv ordförrådsutveckling i engelska behöver elever regelbunden repetition och fördjupad bearbetning av ord. Det visar en avhandling av Maria Stridsman, som lyfter vikten av att eleverna får möta och använda ord i kommunikativa aktiviteter.

Skrivförmåga spelar en stor roll för elevers betyg i svenska och engelska. Det visar Pär Sehlströms avhandling om vilken roll läsförmåga, lässvårigheter och skrivande spelar för elevernas betyg.

Lärare upplever att bokstunder i den finska förskolan bidrar till såväl lärande inom språk och omvärldskunskap till kompetenser som minne och samtalsförmåga. Dock är sällan själva boken i fokus, visar Sofie Tjärus avhandling.

Skrivundervisningen i svenska som andraspråk på vuxenutbildningen begränsas av såväl tidsbrist som korta kurser och heterogena elevgrupper, visar Clara Palms avhandling.

Barn med andra modersmål än svenska blir mer delaktiga i förskolan när personalen har en större öppenhet för barnens alla uttrycksformer. Det menar barn- och ungdomsvetaren Ylva Novosel i sin avhandling.