Att läsa en roman och skriva en läslogg med utgångspunkt i ett antal begrepp om läsning. Det räcker långt för att sätta igång utvecklande förändringsprocesser hos eleverna i gymnasiets läsundervisning, konstaterar Björn Bradling som forskat i ämnet.

Trots att AI genomsyrar samhället tar sig skolan inte an uppgiften att undervisa eleverna för AI-litteracitet. Det menar Christian Andersson, som undersökt hur AI-litteracitet kan ta sig uttryck i matematikundervisning, lärarutbildning och styrdokument.

Digital teknologi framstår mest som en skrivmaskin i högstadiets svenskämne, medan ämnesinnehållet hanteras på ett traditionellt sätt. Det menar forskaren Linnea Wenell som forskat om digital teknologi och vad som händer, eller inte händer, i skolpraktiken.

Lärare saknar kollegiala sammanhang för att samtala kring NO-undervisning lokalt på sina skolor. Det konstaterar Charlotte Dunne som forskat om hur agens kommer till uttryck i lärares arbete med att utforma sin undervisning.

Trots ekonomiska satsningar på förskolan i socioekonomiskt utsatta områden kvarstår utmaningar med personalrekrytering och strukturella hinder, visar Maria Papakosmas avhandling om svensk förskolepolicy.

Praktisk organisering, elevgruppens storlek, elevernas ålder och framförallt lärarens samarbete med handledaren har stor betydelse för fjärrundervisning, visar Simon Skogs avhandling.

Specialpedagogerna ägnar mycket tid åt att förklara, försvara och avgränsa yrkesrollen. Yrkesrollen är inte tydligt definierad i styrdokumenten, och inte heller alltid lokalt på en skola, visar Jonas Udds avhandling.

Det systematiska kvalitetsarbetet färgas av skolmarknaden – vad som är ekonomiskt lönsamt styr kvalitetsarbetet. Det säger Erik Åkesson som forskat i ämnet.

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.