Praktik och retorik möts inte alltid i svenskundervisningen. Lärarnas medvetenhet kring sin roll som demokratisk fostrare är svag och film får ibland ersätta böcker på svenskatimmarna. Det är ett par av slutsatserna i Edmund Knutas avhandling.

Vilka uppgifter och behov ska förskolan fylla och inom vilka ramar? Det är frågor som den statliga regleringen av förskolan tampats med sedan mitten av 1940-talet. Som institution utsätts förskolan för många krav från olika håll.

Johannes Westberg har studerat pedagogiska förändringar i den svenska förskolepedagogiken 1835-1945. Han konstaterar att man bör lägga mindre krut på centrala styrdokument och istället förändra förutsättningarna för varje skola.

I policytexter om livslångt lärande framträder den önskvärde individen som aktiv, "på" och drivande. Men vad händer med dem som inte platsar in i bilden? Konsekvensen av retoriken är ett ganska hårt samhälle med lite plats för kufar, säger Gun Berglund.