Hur läser och skriver nyanlända ungdomar i historieämnet? Det har Karin Rehman forskat om. "Ett viktigt resultat är att eleverna använder samma språkliga resurser, från ord till satser, som de har mött i lärarens texter."

Elever använder många olika resurser i form av översättningsverktyg och andra språk när de skriver texter i svenska som andraspråk. Det visar Johanna Rylner Kjellgrens avhandling.

När elever får använda sina texter för att presentera det de skrivit för andra blir skrivandet meningsfullt. Men ställs det för höga krav kan eleverna istället uppleva en motvilja mot skrivandet. Det visar Magnus Jansson i sin avhandling.

Kan litteraturundervisningen ha en demokratifrämjande potential? Ja, men kanske främst genom att låta eleverna diskutera vad demokrati är, menar Emma Nilsson Tysklind som forskat i ämnet.

Inte bara lärare utan även föräldrar har stor påverkan när det gäller barns språk-, läs- och skrivutveckling under åren i förskola och förskoleklass. Det visar Annika Axelssons avhandling som innehåller konkreta rekommendationer till föräldrar och lärare.

Metaforiskt språk tas sällan upp i undervisningen i svenska som andraspråk på gymnasiet, trots att metaforer kan vara svåra för personer som har ett andraspråk. Det menar Sonja Blomquist som forskat i ämnet.

En viktig del av ämneskunskaperna och något som behöver synliggöras i undervisningen är hur vi läser, skriver och kommunicerar i ett ämne – särskilt för elever som lär sig på ett andraspråk, menar forskaren Camilla Håkansson.

Det som lägger grunden för pedagogiskt transspråkande är att lärarna är positiva till flerspråkighet och ser det som en resurs i undervisningen, visar Cristina Nordman i sin avhandling.

Skrivförmåga spelar en stor roll för elevers betyg i svenska och engelska. Det visar Pär Sehlströms avhandling om vilken roll läsförmåga, lässvårigheter och skrivande spelar för elevernas betyg.

Trots att högstadieelever är väl medvetna om att de utsätts för påverkan utifrån litar de på vad de läser på nätet. Det visar Marie Wejrum som forskat om elevers läsning av multimodala argumenterande texter.

Läsning av skönlitteratur sker främst för att utveckla elevernas läsförståelse. Det visar Anna Nissen som undersökt skönlitteraturens roll i nordiska klassrum.

Louise Almqvist har i sin avhandling tagit fram en modell om hur litteratur kan användas i undervisningen för att utmana elevernas föreställningar, vidga perspektiven och ge eleverna fler förklaringsmodeller.