Att inte låsa sig vid att skrivande måste se ut på ett visst sätt kan ge ett mervärde i skrivprocessen. Det menar Mindy Svenlin som forskat om kollaborativt skrivande i en gymnasieskola.

Digital teknologi framstår mest som en skrivmaskin i högstadiets svenskämne, medan ämnesinnehållet hanteras på ett traditionellt sätt. Det menar forskaren Linnea Wenell som forskat om digital teknologi och vad som händer, eller inte händer, i skolpraktiken.

Elever i gymnasiet behöver hjälp med att förstå avancerade ämnestexter – såväl ämnesspecifika begrepp som att analysera orsaker och konsekvenser. Det visar Karen Stormats forskning om att läsa skriven text i historieämnet.

Var en förskola ligger rent geografiskt har väldigt stor betydelse för barns språkutveckling. Det är inte likvärdigt, menar Karolina Larsson som forskat om språkmiljöer i förskolan.

Trots ekonomiska satsningar på förskolan i socioekonomiskt utsatta områden kvarstår utmaningar med personalrekrytering och strukturella hinder, visar Maria Papakosmas avhandling om svensk förskolepolicy.

Handledare på kombinationsutbildningar i lärlingsform har en särskilt viktig roll att spela. Det visar Linda Febrings avhandling om utbildningar på komvux där elever kombinerar språkstudier, yrkesutbildning och praktik.

Hur läser och skriver nyanlända ungdomar i historieämnet? Det har Karin Rehman forskat om. "Ett viktigt resultat är att eleverna använder samma språkliga resurser, från ord till satser, som de har mött i lärarens texter."

Elever använder många olika resurser i form av översättningsverktyg och andra språk när de skriver texter i svenska som andraspråk. Det visar Johanna Rylner Kjellgrens avhandling.

När elever får använda sina texter för att presentera det de skrivit för andra blir skrivandet meningsfullt. Men ställs det för höga krav kan eleverna istället uppleva en motvilja mot skrivandet. Det visar Magnus Jansson i sin avhandling.

Kan litteraturundervisningen ha en demokratifrämjande potential? Ja, men kanske främst genom att låta eleverna diskutera vad demokrati är, menar Emma Nilsson Tysklind som forskat i ämnet.

Inte bara lärare utan även föräldrar har stor påverkan när det gäller barns språk-, läs- och skrivutveckling under åren i förskola och förskoleklass. Det visar Annika Axelssons avhandling som innehåller konkreta rekommendationer till föräldrar och lärare.

Metaforiskt språk tas sällan upp i undervisningen i svenska som andraspråk på gymnasiet, trots att metaforer kan vara svåra för personer som har ett andraspråk. Det menar Sonja Blomquist som forskat i ämnet.