Sverige bör inspireras av Kanada när det gäller läsförståelse. Det menar Barbro Westlund, som i sin avhandling jämfört de båda länderna.

Alia Amir har studerat hur språkundervisning fungerar när man använder sig av regeln att enbart tala engelska i engelskundervisningen.

Carina Hermansson har i sin avhandling studerat barns skrivaktiviteter i förskoleklass och årskurs ett. Hennes forskning visar att barn både experimenterar med och tränar olika språkliga processer samtidigt, oavsett pedagogisk inramning.

Vilka faktorer ligger bakom framgångsrika lärare? Det har Catharina Tjernberg forskat om. "Den skickliga läraren jobbar med flera olika metoder, och väljer utifrån mötet med respektive elev vilken metod just den eleven behöver", säger Catharina Tjernberg.

Det finns en stor potential i verktyg som blogg och wiki vid språkinlärning. Det visar Linda Bradleys avhandling. ”Studien är gjord på en introduktionskurs i engelska där man lär sig att använda engelska i mer formella sammanhang, som rapportskrivande, säger hon.

Elever i behov av stöd som tränat arbetsminnet med hjälp av ett dataspel höjde sin läsförståelseförmåga, en effekt som höll i sig över tre år. Det visar Karin I E Dahlins avhandling. "Jag har sett positiva resultat, men kan inte så tvärsäkert uttala mig om egentliga orsaker till att eleverna förbättrar sig", säger hon.

Anna-Carin Rehnman har undersökt hur det var att leva med hörselnedsättning innan det fanns hjälpmedel. Hon har kartlagt sin egen släkt och studerat hur kunskapsutvecklingen sett ut i generationer med ärftlig hörselnedsättning.

Karin Sandwall har i sin avhandling studerat sfi-elevernas möjlighet till kommunikation på praktiken och hur effektiv praktikplatsen är för sfi-elevers språkinlärning. Hennes forskning visar att tillfällen till samtal på praktikplatserna kan vara få.

Inlärning av ett främmande språk påverkas inte av vilket modersmål eller vilket andraspråk vi kan sedan tidigare. "Det går helt enkelt inte att hoppa över några steg i utvecklingen bara för att det nya språket liknar modersmålet eller andraspråket", säger forskaren Susan Sayehli.

Stefan Johansson har i sin avhandling undersökt hur väl lärares bedömning fungerar i skolan. ”Jag förväntade mig inte att lärarkompetensen skulle vara så viktig för lärarbedömningen”, säger han.

Emelie Cramér-Wolrath har studerat språkutvecklingen som sker i en döv teckenspråkig familj med teckenspråk som gemensamt familjespråk. "Det mest fantastiska var kanske upptäckten att all språkutveckling sker ungefär på samma sätt. Det är bara hur språken uttrycks som skiljer", säger hon.

Varför bör vi egentligen läsa och studera skönlitteratur i skolan? Peter Degerman har forskat om litteraturens syfte i undervisningen. "Man kan se min studie som en startpunkt för en fundering kring vad litteratur har för särskilt kunskapsvärde, och om det har det", säger han.