Det är lätt att lära sig en massa ord utan att egentligen förstå. Därför är det viktigt som lärare att fånga upp det språk som eleverna använder, och se det som en resurs. Det skriver Clas Olander i sin avhandling "Towards an interlanguage of biological evolution: Exploring students´ talk and writing as an arena for sense-making".

Varför blir vissa klasser duktiga på läsning, trots att de har de socioekonomiska förutsättningarna emot sig? Det har bland annat att göra med mängden läsning, lärarens inställning och lärarens erfarenhet, skriver Ulla Damber i sin avhandling Läsa för livet tre studier av svenska barns språkutveckling .

Dataspel och internet på fritiden har stor påverkan på elevers ordförråd och muntliga färdigheter i engelska. Det visar Pia Sundqvists avhandling, Extramural English Matters: Out-of-School English and Its Impact on Swedish Ninth Graders' Oral Proficiency and Vocabulary som är den första studien i ämnet.

Hur vi lär oss beror till stor del på hur vi lyckas förena vår förförståelse med de verktyg vi har till vårt förfogande. Maria Larsson har i sin avhandling, Learning System Thinking. The role of semiotic and cognitive resources, undersökt hur studenter använder språket och andra kognitiva och semiotiska resurser för att lära sig att tänka i system.

Talspråket blir bättre om eleverna blir bättre på att skriva. Men det är också viktigt att möta olika typer av texter. Det är en av slutsatserna som Victoria Johansson gör i avhandlingen Developmental Aspects of Text Production in Writing and Speech .

Lärare och föräldrar måste vara uppmärksamma på språksvårigheter hos barn med autism, Aspergers syndrom och ADHD. Många av de här barnen har till exempel svårt att förstå sammanhang när de läser men med rätt metoder går det att träna upp, enligt Jakob Åsberg som har skrivit avhandlingen Literacy and comprehension in school-aged children: Studies on autism and other developmental disabilities .

Det är svårt för lärarna att göra bedömningar när det gäller tvåspråkiga ungdomars läs- och skrivsvårigheter, det vill säga om de bottnar i dyslexi eller beror på att det är ett andraspråk som de ska tillägna sig. Om detta skriver Christina Hedman i sin avhandling Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.

Elisabeth Frank har sett att den absolut viktigast faktorn för hur väl elever presterar i skolan är lärarens kompetens. Utan den skapas inte den trygghet och det föräldraengagemang som är så viktigt för barnens lärande.

- Min tilltro till den traditionella grammatikundervisningen har minskat rejält. Det säger Ingela Valfridsson som funnit att det inte finns något samband mellan verbaliserbar grammatisk kunskap om bisatser och förmågan att producera sådana.

Medan byggelever rör sig mellan två olika världar har omvårdnadselever ett sätt att förhålla sig till skrivande. Maria Westman har i sin avhandling kartlagt allt skrivande i en byggklass och en omvårdnadsklass för att se vad skrivandet betyder för eleverna.

Liksom, typ och ba är väldigt funktionella ord för den som vill prata snabbt och dynamiskt. Ungdomars språk fungerar lite annorlunda än vuxnas men det är inte på något sätt sämre, skriver Gudrun Svensson i sin avhandling.

Den grammatiska förmågan har större betydelse än vad man kan tro när det gäller muntlig språkfärdighet. Men det kan också finnas faktorer som kompenserar för grammatiska brister. I sin avhandling har Maria Eklund Heinonen tittat på muntliga språktester i ett grammatiskt perspektiv.