Det finns en stor potential i att låta elever programmera i matematikundervisningen. Men det finns också utmaningar, menar Anna Sjödahl som forskat om programmering i matematikundervisning i grundskolans årskurs 1.

Att inte låsa sig vid att skrivande måste se ut på ett visst sätt kan ge ett mervärde i skrivprocessen. Det menar Mindy Svenlin som forskat om kollaborativt skrivande i en gymnasieskola.

Digital teknologi framstår mest som en skrivmaskin i högstadiets svenskämne, medan ämnesinnehållet hanteras på ett traditionellt sätt. Det menar forskaren Linnea Wenell som forskat om digital teknologi och vad som händer, eller inte händer, i skolpraktiken.

Med en tydlig slutanvändare ökar elevernas motivation när de arbetar med designprojekt i ämnet teknik. Det visar Björn Citrohn som undersökt om hur fysiska modeller används i grundskolans teknikundervisning.

Elevsamtal i smågrupper med stöd av bilder av teknik är ett bra sätt att utveckla teknisk litteracitet. Det visar Johan Lind i sin avhandling.

Att flickor inte är intresserade av teknik är något som upprepas i samhällsdebatten – trots att det inte är en svartvit sanning, säger Ulrika Sultan som nu disputerat i ämnet.

De flickor som har en bred bild av teknik har ungefär lika stor önskan att jobba med teknik som pojkar. Det visar Johan Svenningssons avhandling om hur elever ser på teknikämnet.

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Elevers personliga teorier om kunskap har stor betydelse för hur de kan hantera komplexa uppgifter i skolan. Det konstaterar Marie Grice i sin avhandling, där hon bland annat lyfter undervisning om hållbar utveckling.

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.