Barnlitteratur kan vara ett sätt för pedagoger att närma sig svåra och existentiella frågor i förskolan, som krig, våld och död. Det visar Kristina Pautkina i sin avhandling.

Specialpedagoger och speciallärare behöver mer kunskap om digital teknik, så att användningen av digitala verktyg blir mer ändamålsenlig. Det menar forskaren Martin Holmgren.

Då pedagoger möter barn i förskolan kan spontan undervisning uppstå, något som skapar möjlighet till en inkluderande och socialt rättvis undervisning, visar Kristine Hultberg Ingridz avhandling.

Lärare som kan skapa goda relationer med elever utifrån ett undervisningssyfte kan också lyckas skapa ett inkluderande klimat i klassrummet. Det visar Lotta Björkmans avhandling om gymnasieelevers syn på inkluderande undervisning.

Det är viktigt att bygga grunden för yngre elevers förmåga att förstå hur tal kan sättas samman och delas upp i matematikundervisningen. Det visar Catarina Wästerlids studie om förskoleklasselevers lärande om tals del- och helhetsrelationer.

Det är omöjligt att dra några som helst slutsatser från resultaten som John Hattie presenterar i metaöversikten Synligt lärande, och som har fått ett enormt genomslag världen över. Det menar André Kalmendal som forskat i ämnet.

Alla elever ska stimuleras i skolan, även de som har lätt för att lära sig. Det menar rektorerna och lärarna i såväl det svenska som i det engelska skolsystemet, konstaterar Åsa Melander som forskat i ämnet.

I skolan läggs ansvaret för studieresultaten i hög utsträckning på eleverna. Forskaren Kajsa Rudberg konstaterar att det innebär en individualisering där eleven blir utlämnad till sig själv.

Tiden får stort utrymme i skolans vardag. Det visar Rose Heir i sin avhandling, som bygger på observation och videoupptagning av lärares undervisning i Finland.

Hållbar utveckling har alltid funnits i slöjdämnet men med skiftande fokus. I dagens kursplaner framhålls ekologiska aspekter, visar Ingrid Bergqvists avhandling.

Elevers motstånd mot miljöfrågor kan ses som ett sätt att ta avstånd från identiteter eller positioner som vissa ungdomar inte kan eller vill identifiera sig med. Det framkommer i Linnea Urbergs avhandling.

Forskningsbaserad undervisning har blivit allt viktigare. Men innebörden av vad det är kan tolkas på olika sätt och ett spänningsfält finns, visar Gustaf Bjurhammer Bircks avhandling.