Hur kan matematiklärare ta sig an undervisningen så att eleverna känner sig motiverade att delta och inte bara reproducera och kopiera? Det har Martin Nyman undersökt i sin avhandling.

Didaktiska verktyg kan stimulera NO-lärares professionella utveckling och samtal. Det visar Niclas Åhman i sin avhandling.

Genom att alla sinnen engageras kan historia levandegöras för barn i förskolan. Det visar Felicia Boehme-Stocks avhandling om hur undervisning i historia kan se ut i förskolan.

Gymnasieelevers samtal om tv-serier är en aktiv och komplex sysselsättning som visar på både kompetens och analytisk förmåga. "Min förhoppning är att dessa tittares fiktionskompetens på något sätt skulle kunna tas tillvara i litteraturundervisningen", säger forskaren Sofia Oldin Cederwall.

Att läsa en roman och skriva en läslogg med utgångspunkt i ett antal begrepp om läsning. Det räcker långt för att sätta igång utvecklande förändringsprocesser hos eleverna i gymnasiets läsundervisning, konstaterar Björn Bradling som forskat i ämnet.

Matematikundervisningen behöver engagera eleverna, till exempel i resonemang om olika lösningsvägar och olika matematiska idéer. Det menar Jimmy Karlsson som forskat om matematikundervisning och kognitiv aktivering.

Undervisning med hjälp av tallinjen ökade elevers kunskaper om tal i bråkform, visar Cecilia Björkhammer i sin avhandling.

Redan i årskurs F–3 kan elever arbeta med komplexa samhällsfrågor samtidigt som de utvecklar sitt algebraiska tänkande. Det visar Jenny Freds avhandling.

Skolledarskap kan inte enbart förstås som något som utövas av en person eller en organisatorisk nivå – det beror lika mycket på vilka förutsättningar som finns på nationell, kommunal och lokal nivå. Det visar Alex Mäkiharjus avhandling.

Geografiämnet fungerar som en förmedlare av kunskap för hållbar utveckling. Det menar Hampus Hallingfors som forskat om relationen mellan geografiämnet och hållbar utveckling.

Att sammanfatta och dra slutsatser av källor i akademiskt skrivande kan vara komplext för gymnasieelever. Men genom fokuserad undervisning om källanvändning kan eleverna snabbt bli bättre på det, visar Josefin Hellmans avhandling.

Förskollärare kan stötta barns nyfikenhet och lärande genom att ta hänsyn till barnens inre psykologiska processer. Det visar John Kaneko i sin avhandling.