Att använda programmering som verktyg i matematiken är en stor utmaning för såväl lärare som elever, konstaterar Andreas Borg som forskat i ämnet.

För förskolebarn är engagemanget för matematik starkt bundet till situationen. Det visar Laura Yasy Galeano Rios avhandling om hur barns relationer till matematik formas i vardagliga situationer i förskolan.

Den utbildningsteknologi som finns och har som syfte att användas i skolan fungerar inte för skolutveckling. Det säger Rebecka Rundquist vars avhandling handlar om data som stöd i skolan.

Pedagogiska modeller i idrott och hälsa kan hjälpa lärarna att fokusera på hur eleverna kan förbättra sina förmågor. Men modellerna bör inte användas i alla sammanhang, menar Robin Lindgren Fjellner som forskat i ämnet.

Det är otydligt vem som är ansvarig för undervisningen för digitalt medborgarskap på samhällskunskapslärarutbildningen, menar Alex Örtegren. Han har forskat om hur samhällskunskapslärarutbildningen undervisar om digital teknik i relation till skolans demokratiuppdrag.

När förskolebarn erbjuds faktaböcker sida vid sida med skönlitteratur vidgas och fördjupas deras upplevelser av båda. Det visar Anna Backmans avhandling om läsaktiviteter i förskolan.

Blivande lärare får inte lära sig om hur de ska undervisa i programmering för elever i årskurs 4–6, konstaterar lärarutbildaren och forskaren Anna Perez.

Det behövs mer djupgående samtal om vilka svårigheter elever kan stöta på när de ska uttrycka sitt samtycke i sexuella situationer, visar Frida Larssons forskning.

Vetenskapscenter fungerar som ett komplement till den undervisning eleverna möter i skolan och gör eleverna till medproducenter, bland annat i programmering. Det visar Maria Sparfs forskning om stem i undervisningen.

I undervisningen på förskolan behövs tid och friutrymme för att förskollärarna ska kunna stärka och utveckla kunskap om barns aktörskap. Det menar Kristina Melker, som forskat om förskollärares lärande i relation till förskolans undervisning.

Rektorers ledarskap är aldrig stabilt, utan formas av både mänskliga och materiella aktörer i ett föränderligt nätverk. Det visar Linnéa Rosengrens avhandling om skolledarskap i osäkra tider.

Anders Szczepanskis avhandling om utomhuspedagogik visar på vikten av att låta elever få undervisning både i klassrummet och i närmiljön.