Jessica Rahms avhandling belyser vikten av ett ämnesspecifikt språk och lärarledda diskussioner i historieämnet.

Med hjälp av lek och fantasi kan förskolepedagoger undervisa barn om naturvetenskap. Det visar Anna Henrikssons avhandling om att integrera naturvetenskap och lek i förskolan.

Att läsa skönlitteratur skriven av urinvånare kan hjälpa lärarstudenter i engelska att koppla ihop läsningen med hållbarhetsfrågor. Det visar Suzanne Ericsons avhandling.

Att prata om etnicitet är viktigt och värdefullt för unga, men också laddat och sammanknippat med negativa upplevelser beroende på sammanhang. Det visar David Sandbergs avhandling.

Förskolebarn kan förstå frågor om kemi väldigt tidigt, och det är möjligt att skapa lärandesituationer som hjälper dem att närma sig dessa frågor på ett mer vetenskapligt sätt. Det visar Nikolaos Christodoulakis avhandling.

Virtuella simuleringar med avatarer är ett fruktbart sätt för blivande speciallärare och specialpedagoger att träna relationskompetens. Det tyder resultaten från Sofia Lindbergs avhandling på.

Det är viktigt att förskollärare och barnskötare får vara med och förhandla och omförhandla vad undervisning är och kan bli. Det säger Moa Frid som forskat om hur undervisning blir till i förskolan.

Lärarens undervisningskvalitet kan kompensera för negativa bakgrundsfaktorer. Det visar Lena Asp som undersökt sambanden mellan undervisningskvalitet, elevers självförtroende och prestation i matematik.

För att klara målen är pojkar mer beroende av tydliga lärare och av att det råder ordning i klassrummet. Det visar Ingela Stenberg som forskat om pojkars skolresultat.

Svensk skola behöver satsa mer på lärares ämnesspecialisering och undervisningskvalitet för att stärka elevresultaten i matematik och läsförståelse. Det visar Mari Paloniemi Lindströms forskning.

Kunskapsämnet sexualitet, samtycke och relationer är ett pratandets praktik som präglas av värden om en inkluderande och progressiv svenskhet. Det konstaterar Rebecka Fingalsson som forskat om hur sexualundervisningen tar form i den svenska skolan.

Historieundervisningen på mellanstadiet präglas av nationalistiska berättelser och bilder, som bidrar till att forma en svensk kollektiv identitet. Det visar Pontus Larsen i sin avhandling.