Sociala medier innebär en risk att bli utsatt för kränkningar, och unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning, IF, är särskilt utsatta. Det visar Åsa Borgströms avhandling om unga med IF och deras erfarenheter av sociala aktiviteter på internet.

Barn och unga som blivit utsatta för våld i hemmet har fortsatt att utsättas av föräldrar eller syskon under tiden som de fått behandling på barn- och ungdomspsykiatrin, Bup. Det visar Marja Onsjös avhandling.

”Svaga” elever ges inte bara skulden för sina egna utan också för andra elevers misslyckanden, något som leder till krav på en ökad elevsegregation. Det menar Therese Friberg som i sin avhandling undersökt synen på elevers olikheter.

Andra generationens pakistanier i Sverige har upplevt såväl rasism som diskriminering – även under sin skolgång. Det visar Uzma Kazis avhandling.

Pojkar med migrationsbakgrund var mest utsatta för olika former av mobbning och kände minst skoltillhörighet – både i Finland och Turkiet. Det visar Isla Varpulas avhandling om hur kamrataggression, sexuella trakasserier och skoltillhörighet samvarierar med elevernas migrationsbakgrund och kön.

Flyktingars engagemang i sina barns utbildning påverkas när de möter begränsningar i Sverige, som språket och kunskaper om utbildningssystemet. Det visar Nubin Ciziris forskning.

Det finns en ökad risk för barn som lever i fattigdom eller med en ensamstående förälder att bli orosanmälda. Detta samtidigt som många barn som själva anser sig vara allvarligt utsatta missas, visar Torbjörn Kalins avhandling.

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Unga människor vet inte var de kan söka hjälp om de mår psykiskt dåligt. Det visar en avhandling av Katrin Häggström Westberg, som tycker att det borde skapas en samlad vård för unga.

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.