Förskolebarn kan förstå frågor om kemi väldigt tidigt, och det är möjligt att skapa lärandesituationer som hjälper dem att närma sig dessa frågor på ett mer vetenskapligt sätt. Det visar Nikolaos Christodoulakis avhandling.

Lekresponsiv undervisning i naturvetenskap kan bli en ny mötesplats där förskollärare och barn bidrar med olika saker: barnen står för leken, medan förskollärare kan koppla in ett planerat innehåll. Det visar Kristina Lunds avhandling.

Att få till en varaktig förändring i lärares användning av språkstödjande strategier – att ställa öppna frågor, förklara begrepp och uppmuntra elever att använda nya ord – är svårt. Strategierna kan också göra att lärare pratar mer på elevernas bekostnad, visar Karin Edlunds avhandling.

Skolförbättringsprojekt behöver anpassas till lärarnas behov och gärna ta stöd av ett teoretiskt ramverk för att få varaktiga resultat. Det visar Lisa Fohlins avhandling.

När skolaktörer deltar i Samverkan för bästa skola är det mycket fokus på standardlösningar istället för skräddarsydda insatser. Det finns också en risk att man förbiser möjliga strukturella orsaker till olika problem, visar Malin Kronqvist Håårds avhandling.

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.