Vuxna yrkeselever som genomgår och klarar en utbildning kan stärkas i hur de ser på sig själva, visar Tobias Lasse Karlsson i sin avhandling. "Deltagande i yrkesutbildning som vuxen kan erbjuda något utöver lärandet av en yrkesidentitet", säger han.

Elever på yrkesprogram läser hälften så mycket samhällskunskap som elever på högskoleförberedande program. Det är också stora skillnader på innehållet i undervisningen, konstaterar Evelina Möllenborg som forskat i ämnet.

Yrkeslärare spelar en viktig roll när det gäller att knyta samman utbildning och arbetsmarknad. Men yrkeslärare tenderar att utveckla antingen sina yrkeskunskaper eller sina pedagogiska färdigheter – beroende på hur de uppfattar syftet med undervisningen. Det visar Sofia Anteras avhandling.

Yrkeslärares arbete med elevernas arbetsplatsförlagda lärande, apl, är ett ständigt pågående arbete. Det visar Åsa Mårtenssons avhandling om hur lärare och handledare arbetar med gymnasieelevers apl.

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form – som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Bristen på yrkeslärare väger tungt vid validering av yrkeskunskaper. Det konstaterar Maria Johansson som har forskat om vilka idéer, kunskapsbegrepp och policyer som styr antagningen till yrkeslärarutbildningen.

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.