Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan gör det enklare att söka hjälp för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det konstaterar Anton Dahlberg i sin avhandling. 

Anton Dahlberg
Anton Dahlberg

Bor i Uppsala
Född år 1983

Disputerade 2021-06-11
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Capturing and addressing preschool children’s emotional and behavioural problems. Using parents’, teachers’ and children’s perspectives

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat mycket med barn och föräldrar som psykolog och har sett att det finns ett stort behov av att få vägledning och stöttning i föräldraskapet hos många föräldrar. Barn som av vuxenvärlden skattas ha beteendeproblem och svårigheter med känsloreglering har en ökad risk att utveckla psykisk ohälsa senare i livet. Men de har också en ökad risk att inte klara skolan, att bli arbetslösa och att hamna i missbruk. Så det är viktigt att hitta de här barnen så tidigt som möjligt och erbjuda insatser för dem och deras familjer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det här forskningsprojektet är ett samarbetsprojekt mellan vår forskargrupp CHAP, Region Uppsala och Uppsala kommun. Fokus i avhandlingen är förskolebarn och det som man kallar för beteendeproblem och känslomässiga svårigheter. Det handlar om barn som slåss, som lätt hamnar i konflikter och får utbrott och trotsar och där det är svårt för föräldrarna att bemöta det på ett bra sätt. Vi har letat efter sätt att upptäcka de här barnen så tidigt som möjligt. Genom ett samarbete med kommunen och Region Uppsala fick förskolepersonal och föräldrar inför tre-, fyra- och femårskontrollerna på BVC fylla i frågeformulär om barnen och deras utveckling, för att försöka hitta barn med den här typen av svårigheter. Därefter kunde vi erbjuda de familjerna ett föräldrastödsprogram som heter Triple P, på förskolan.

– Det är tyvärr väldigt vanligt inom forskning att man inte pratar med barnen, det är oftast vuxna som rapporterar hur de tycker att det fungerar hemma. Så vi valde att även intervjua förskolebarn i åldrarna 3–5 år, vars föräldrar deltagit i föräldrautbildningen, som fick berätta om sina erfarenheter hemifrån.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi kunde se att den här typen av korta frågeformulär som vi använde kan vara ett väldigt effektivt sätt för att fånga upp barn och familjer där vardagen är utmanande. När det gäller barnintervjuerna är ett viktigt resultat att förskolebarn är väldigt bra på att beskriva samspelsmönster i hemmet och att de kan koppla ihop det med sina egna känsloupplevelser. De har kunnat beskriva på ett väldigt bra sätt hur de och deras föräldrar fastnar i negativa samspelsmönster hemma och hur det kan eskalera och inte blir löst på ett tillfredsställande sätt för barnen.

– När det gäller själva införandet av föräldrastöd i förskolan, så är ett viktigt resultat att det går väldigt bra att ha denna form av föräldrautbildning i en förskolekontext, och att metoden även uppskattades mycket av förskollärarna. Vi kunde se att det blir ett kort steg in för föräldrar att söka hjälp, de behöver inte vända sig till exempelvis socialtjänsten eller psykiatrin. Dessutom är det förskollärare som håller i utbildningen, vilket innebär att det är personer som föräldrarna redan har en relation till. Förskollärare har en oerhört bred och djup kompetens när det gäller barns utveckling och pedagogik, så det går väldigt bra ihop med förskolläraryrket att hålla i den här typen av föräldrautbildningar.

Vad överraskade dig?

– Att förskolebarnen var så pass bra på att beskriva samspelsmönster, framför allt när de fastnar i onda cirklar av negativt samspel. Det var lite förvånande att vi fick så pass utförliga svar från de yngsta barnen, även treåringarna kunde berätta ganska mycket om hur de hade det hemma. Föräldrarna fick skatta både sitt eget mående och sina barns, före och efter att de deltog i programmet. Där kunde vi se väldigt tydliga förbättringar. Både att barnen bråkade mindre och hade färre utbrott och att föräldrarnas mående och tilltro till sin förmåga som förälder förbättrades. Det var lite överraskande att en relativt lätt insats gav så pass mycket förändring hos både barn och föräldrar och att dessa höll i sig även ett år senare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Studien om föräldrastöd på förskolan är användbar både för personal och beslutsfattare inom förskolan som är intresserade av att jobba med föräldrautbildningar. Men även politiker och beslutsfattare som är intresserade av tidiga interventioner och förebyggande arbete mot psykisk ohälsa har nytta av avhandlingen, samt personer som vill lyfta fram barnens perspektiv.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-10-07 15:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Viktigt att tidigt identifiera och stötta elever med lässvårigheter

Elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigt och få stöd, menar forskaren Birgitta Herkner. När hon gjorde uppföljande tester på pojkar i årskurs 9 visade det sig att de fortfarande hade exakt samma lässvårigheter som i årskurs 3.

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Matematisk dialog utvecklar matematikundervisningen

Frågor och matematiska samtal kan hjälpa till att inkludera alla elever och göra dem mer aktiva i matematikundervisningen. Det visar Marie Sjöbloms avhandling om hur gymnasielärare i matematik kan främja matematisk dialog.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser