Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan gör det enklare att söka hjälp för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det konstaterar Anton Dahlberg i sin avhandling. 

Anton Dahlberg
Anton Dahlberg

Bor i Uppsala
Född år 1983

Disputerade 2021-06-11
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Capturing and addressing preschool children’s emotional and behavioural problems. Using parents’, teachers’ and children’s perspectives

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat mycket med barn och föräldrar som psykolog och har sett att det finns ett stort behov av att få vägledning och stöttning i föräldraskapet hos många föräldrar. Barn som av vuxenvärlden skattas ha beteendeproblem och svårigheter med känsloreglering har en ökad risk att utveckla psykisk ohälsa senare i livet. Men de har också en ökad risk att inte klara skolan, att bli arbetslösa och att hamna i missbruk. Så det är viktigt att hitta de här barnen så tidigt som möjligt och erbjuda insatser för dem och deras familjer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det här forskningsprojektet är ett samarbetsprojekt mellan vår forskargrupp CHAP, Region Uppsala och Uppsala kommun. Fokus i avhandlingen är förskolebarn och det som man kallar för beteendeproblem och känslomässiga svårigheter. Det handlar om barn som slåss, som lätt hamnar i konflikter och får utbrott och trotsar och där det är svårt för föräldrarna att bemöta det på ett bra sätt. Vi har letat efter sätt att upptäcka de här barnen så tidigt som möjligt. Genom ett samarbete med kommunen och Region Uppsala fick förskolepersonal och föräldrar inför tre-, fyra- och femårskontrollerna på BVC fylla i frågeformulär om barnen och deras utveckling, för att försöka hitta barn med den här typen av svårigheter. Därefter kunde vi erbjuda de familjerna ett föräldrastödsprogram som heter Triple P, på förskolan.

– Det är tyvärr väldigt vanligt inom forskning att man inte pratar med barnen, det är oftast vuxna som rapporterar hur de tycker att det fungerar hemma. Så vi valde att även intervjua förskolebarn i åldrarna 3–5 år, vars föräldrar deltagit i föräldrautbildningen, som fick berätta om sina erfarenheter hemifrån.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi kunde se att den här typen av korta frågeformulär som vi använde kan vara ett väldigt effektivt sätt för att fånga upp barn och familjer där vardagen är utmanande. När det gäller barnintervjuerna är ett viktigt resultat att förskolebarn är väldigt bra på att beskriva samspelsmönster i hemmet och att de kan koppla ihop det med sina egna känsloupplevelser. De har kunnat beskriva på ett väldigt bra sätt hur de och deras föräldrar fastnar i negativa samspelsmönster hemma och hur det kan eskalera och inte blir löst på ett tillfredsställande sätt för barnen.

– När det gäller själva införandet av föräldrastöd i förskolan, så är ett viktigt resultat att det går väldigt bra att ha denna form av föräldrautbildning i en förskolekontext, och att metoden även uppskattades mycket av förskollärarna. Vi kunde se att det blir ett kort steg in för föräldrar att söka hjälp, de behöver inte vända sig till exempelvis socialtjänsten eller psykiatrin. Dessutom är det förskollärare som håller i utbildningen, vilket innebär att det är personer som föräldrarna redan har en relation till. Förskollärare har en oerhört bred och djup kompetens när det gäller barns utveckling och pedagogik, så det går väldigt bra ihop med förskolläraryrket att hålla i den här typen av föräldrautbildningar.

Vad överraskade dig?

– Att förskolebarnen var så pass bra på att beskriva samspelsmönster, framför allt när de fastnar i onda cirklar av negativt samspel. Det var lite förvånande att vi fick så pass utförliga svar från de yngsta barnen, även treåringarna kunde berätta ganska mycket om hur de hade det hemma. Föräldrarna fick skatta både sitt eget mående och sina barns, före och efter att de deltog i programmet. Där kunde vi se väldigt tydliga förbättringar. Både att barnen bråkade mindre och hade färre utbrott och att föräldrarnas mående och tilltro till sin förmåga som förälder förbättrades. Det var lite överraskande att en relativt lätt insats gav så pass mycket förändring hos både barn och föräldrar och att dessa höll i sig även ett år senare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Studien om föräldrastöd på förskolan är användbar både för personal och beslutsfattare inom förskolan som är intresserade av att jobba med föräldrautbildningar. Men även politiker och beslutsfattare som är intresserade av tidiga interventioner och förebyggande arbete mot psykisk ohälsa har nytta av avhandlingen, samt personer som vill lyfta fram barnens perspektiv.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-10-07 15:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!