Hoppa till sidinnehåll
Förskola

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Publicerad:2021-10-07
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Anton Dahlberg
Anton Dahlberg.
Anton Dahlberg

Bor i Uppsala
Född år 1983

Disputerade 2021-06-11
vid Uppsala universitet

Avhandling

Capturing and addressing preschool children’s emotional and behavioural problems. Using parents’, teachers’ and children’s perspectives

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan gör det enklare att söka hjälp för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det konstaterar Anton Dahlberg i sin avhandling. 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat mycket med barn och föräldrar som psykolog och har sett att det finns ett stort behov av att få vägledning och stöttning i föräldraskapet hos många föräldrar. Barn som av vuxenvärlden skattas ha beteendeproblem och svårigheter med känsloreglering har en ökad risk att utveckla psykisk ohälsa senare i livet. Men de har också en ökad risk att inte klara skolan, att bli arbetslösa och att hamna i missbruk. Så det är viktigt att hitta de här barnen så tidigt som möjligt och erbjuda insatser för dem och deras familjer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det här forskningsprojektet är ett samarbetsprojekt mellan vår forskargrupp CHAP, Region Uppsala och Uppsala kommun. Fokus i avhandlingen är förskolebarn och det som man kallar för beteendeproblem och känslomässiga svårigheter. Det handlar om barn som slåss, som lätt hamnar i konflikter och får utbrott och trotsar och där det är svårt för föräldrarna att bemöta det på ett bra sätt. Vi har letat efter sätt att upptäcka de här barnen så tidigt som möjligt. Genom ett samarbete med kommunen och Region Uppsala fick förskolepersonal och föräldrar inför tre-, fyra- och femårskontrollerna på BVC fylla i frågeformulär om barnen och deras utveckling, för att försöka hitta barn med den här typen av svårigheter. Därefter kunde vi erbjuda de familjerna ett föräldrastödsprogram som heter Triple P, på förskolan.

– Det är tyvärr väldigt vanligt inom forskning att man inte pratar med barnen, det är oftast vuxna som rapporterar hur de tycker att det fungerar hemma. Så vi valde att även intervjua förskolebarn i åldrarna 3–5 år, vars föräldrar deltagit i föräldrautbildningen, som fick berätta om sina erfarenheter hemifrån.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi kunde se att den här typen av korta frågeformulär som vi använde kan vara ett väldigt effektivt sätt för att fånga upp barn och familjer där vardagen är utmanande. När det gäller barnintervjuerna är ett viktigt resultat att förskolebarn är väldigt bra på att beskriva samspelsmönster i hemmet och att de kan koppla ihop det med sina egna känsloupplevelser. De har kunnat beskriva på ett väldigt bra sätt hur de och deras föräldrar fastnar i negativa samspelsmönster hemma och hur det kan eskalera och inte blir löst på ett tillfredsställande sätt för barnen.

– När det gäller själva införandet av föräldrastöd i förskolan, så är ett viktigt resultat att det går väldigt bra att ha denna form av föräldrautbildning i en förskolekontext, och att metoden även uppskattades mycket av förskollärarna. Vi kunde se att det blir ett kort steg in för föräldrar att söka hjälp, de behöver inte vända sig till exempelvis socialtjänsten eller psykiatrin. Dessutom är det förskollärare som håller i utbildningen, vilket innebär att det är personer som föräldrarna redan har en relation till. Förskollärare har en oerhört bred och djup kompetens när det gäller barns utveckling och pedagogik, så det går väldigt bra ihop med förskolläraryrket att hålla i den här typen av föräldrautbildningar.

Vad överraskade dig?

– Att förskolebarnen var så pass bra på att beskriva samspelsmönster, framför allt när de fastnar i onda cirklar av negativt samspel. Det var lite förvånande att vi fick så pass utförliga svar från de yngsta barnen, även treåringarna kunde berätta ganska mycket om hur de hade det hemma. Föräldrarna fick skatta både sitt eget mående och sina barns, före och efter att de deltog i programmet. Där kunde vi se väldigt tydliga förbättringar. Både att barnen bråkade mindre och hade färre utbrott och att föräldrarnas mående och tilltro till sin förmåga som förälder förbättrades. Det var lite överraskande att en relativt lätt insats gav så pass mycket förändring hos både barn och föräldrar och att dessa höll i sig även ett år senare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Studien om föräldrastöd på förskolan är användbar både för personal och beslutsfattare inom förskolan som är intresserade av att jobba med föräldrautbildningar. Men även politiker och beslutsfattare som är intresserade av tidiga interventioner och förebyggande arbete mot psykisk ohälsa har nytta av avhandlingen, samt personer som vill lyfta fram barnens perspektiv.

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev