Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan gör det enklare att söka hjälp för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det konstaterar Anton Dahlberg i sin avhandling. 

Anton Dahlberg
Anton Dahlberg

Bor i Uppsala
Född år 1983

Disputerade 2021-06-11
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Capturing and addressing preschool children’s emotional and behavioural problems. Using parents’, teachers’ and children’s perspectives

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat mycket med barn och föräldrar som psykolog och har sett att det finns ett stort behov av att få vägledning och stöttning i föräldraskapet hos många föräldrar. Barn som av vuxenvärlden skattas ha beteendeproblem och svårigheter med känsloreglering har en ökad risk att utveckla psykisk ohälsa senare i livet. Men de har också en ökad risk att inte klara skolan, att bli arbetslösa och att hamna i missbruk. Så det är viktigt att hitta de här barnen så tidigt som möjligt och erbjuda insatser för dem och deras familjer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det här forskningsprojektet är ett samarbetsprojekt mellan vår forskargrupp CHAP, Region Uppsala och Uppsala kommun. Fokus i avhandlingen är förskolebarn och det som man kallar för beteendeproblem och känslomässiga svårigheter. Det handlar om barn som slåss, som lätt hamnar i konflikter och får utbrott och trotsar och där det är svårt för föräldrarna att bemöta det på ett bra sätt. Vi har letat efter sätt att upptäcka de här barnen så tidigt som möjligt. Genom ett samarbete med kommunen och Region Uppsala fick förskolepersonal och föräldrar inför tre-, fyra- och femårskontrollerna på BVC fylla i frågeformulär om barnen och deras utveckling, för att försöka hitta barn med den här typen av svårigheter. Därefter kunde vi erbjuda de familjerna ett föräldrastödsprogram som heter Triple P, på förskolan.

– Det är tyvärr väldigt vanligt inom forskning att man inte pratar med barnen, det är oftast vuxna som rapporterar hur de tycker att det fungerar hemma. Så vi valde att även intervjua förskolebarn i åldrarna 3–5 år, vars föräldrar deltagit i föräldrautbildningen, som fick berätta om sina erfarenheter hemifrån.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi kunde se att den här typen av korta frågeformulär som vi använde kan vara ett väldigt effektivt sätt för att fånga upp barn och familjer där vardagen är utmanande. När det gäller barnintervjuerna är ett viktigt resultat att förskolebarn är väldigt bra på att beskriva samspelsmönster i hemmet och att de kan koppla ihop det med sina egna känsloupplevelser. De har kunnat beskriva på ett väldigt bra sätt hur de och deras föräldrar fastnar i negativa samspelsmönster hemma och hur det kan eskalera och inte blir löst på ett tillfredsställande sätt för barnen.

– När det gäller själva införandet av föräldrastöd i förskolan, så är ett viktigt resultat att det går väldigt bra att ha denna form av föräldrautbildning i en förskolekontext, och att metoden även uppskattades mycket av förskollärarna. Vi kunde se att det blir ett kort steg in för föräldrar att söka hjälp, de behöver inte vända sig till exempelvis socialtjänsten eller psykiatrin. Dessutom är det förskollärare som håller i utbildningen, vilket innebär att det är personer som föräldrarna redan har en relation till. Förskollärare har en oerhört bred och djup kompetens när det gäller barns utveckling och pedagogik, så det går väldigt bra ihop med förskolläraryrket att hålla i den här typen av föräldrautbildningar.

Vad överraskade dig?

– Att förskolebarnen var så pass bra på att beskriva samspelsmönster, framför allt när de fastnar i onda cirklar av negativt samspel. Det var lite förvånande att vi fick så pass utförliga svar från de yngsta barnen, även treåringarna kunde berätta ganska mycket om hur de hade det hemma. Föräldrarna fick skatta både sitt eget mående och sina barns, före och efter att de deltog i programmet. Där kunde vi se väldigt tydliga förbättringar. Både att barnen bråkade mindre och hade färre utbrott och att föräldrarnas mående och tilltro till sin förmåga som förälder förbättrades. Det var lite överraskande att en relativt lätt insats gav så pass mycket förändring hos både barn och föräldrar och att dessa höll i sig även ett år senare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Studien om föräldrastöd på förskolan är användbar både för personal och beslutsfattare inom förskolan som är intresserade av att jobba med föräldrautbildningar. Men även politiker och beslutsfattare som är intresserade av tidiga interventioner och förebyggande arbete mot psykisk ohälsa har nytta av avhandlingen, samt personer som vill lyfta fram barnens perspektiv.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-10-07 15:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som är rektor i förskolan! Ta del av sju förinspelade föreläsningar om bland annat förskolans uppdrag enligt skollag och läroplan, att driva utvecklingsprocesser och hjärnsmart ledarskap. Titta när det passar dig under två veckor. Välkommen!

Specialpedagogik i förskolan

Välkommen till en konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan! Föreläsningarna berör aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter. Tidigare fullbokad, men nu kan vi erbjuda fler platser på plats i Stockholm. Det finns också möjlighet att boka webbversionen.

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Lagom engagerade föräldrar är bäst – om lärarna får välja

Föräldrars syn på relationen med skolan påverkas av fyra komponenter: utbildningsnivå, kulturell bakgrund, familjedynamik och barnens skolsituation. Det visar Maria Mersini Pananakis avhandling om relationen mellan föräldrar och lärare i grundskolan.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Medveten kommunikation i klassrummet minskar stress

Ökad kunskap om röst och kommunikation i klassrummet stärker lärares välbefinnande. Det visar Suvi Karjalainens avhandling som undersökt effekterna av en fortbildning om bland annat god röstteknik och att anpassa rösten till ljudmiljön.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Kartläggning av matematiska färdigheter viktigt för att kunna ge rätt stöd

Heidi Hellstrand belyser i sin avhandling vikten av tidig kartläggning av elevers grundläggande matematiska färdigheter. Detta för att identifiera de som riskerar att utveckla matematiksvårigheter och för att kunna sätta in rätt stöd.

”Språklärare behöver inte känna sig så rädda för maskinöversättning”

Man behöver ha goda kunskaper både i och om språket för att kunna dra nytta av olika digitala hjälpmedel som Google Translate. Det visar Kent Fredholms avhandling i pedagogiskt arbete och romanska språk.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

Education after Auschwitz

Educational outcomes of teaching to prevent antisemitism. (pdf)