Förskolan – en plats för alla eller för några?

Ingrid Granbom

Född 1966
i Glimåkra

Disputerade
2011-10-28

vid Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Jönköping.

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan


AVHANDLING
Vi har nästan blivit för bra

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har mångårig erfarenhet av att arbeta i förskola och har länge funderat över hur det kan komma sig att verksamheten på olika förskolor kan variera så mycket, trots att den utgår ifrån samma styrdokument. Vilka grundläggande föreställningar, värden och normer är det som påverkar utformningen av det vardagliga arbetet? Jag har särskilt intresserat mig för common-sense kunskapen , det som vi i vardagligt tal kallar för sunt förnuft .

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling handlar om hur lärare samtalar om förskolan som pedagogisk praktik. Sju fokusgrupper med sammanlagt 45 lärare som är verksamma i förskolan har fått delta i intervjuer där de fått reflektera och diskutera ett material som de fått av mig. Materialet, som bland annat bestod av rubriker från tidningar, syftade till att få igång samtalet. Analysen visar vilka teman och vilket innehåll som blir centrala i samtalet om förskolan, vilka funktioner av förskolan det är som framträder och hur idéerna om förskolan förankras i samtalet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När lärare samtalar om förskolan framträder två övergripande sinsemellan olika representationer av förskolan som pedagogisk praktik: Förskolan som en plats för alla, innebär att alla barn utvecklas i förskolan oavsett ålder eller personlighet, och Förskolan som en plats för några, innebär att förskolan representeras som en stressig plats som inte passar alla, till exempel de yngre barnen. Dessa representationer krockar alltså med varandra.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad av att representationer av barn och barns kompetenser relaterat till förskolans funktion fortfarande är så tydligt kopplat till barns ålder. Enligt läroplanen ska förskolan ha en kompletterande funktion, men ju yngre barnen är desto mer framhålls förskolan som kompenserande, det vill säga som ersättare för den frånvarande föräldern. Ju äldre barnen blir framhävs förskolans kompletterande funktion.

Vem har nytta av dina resultat?

– Yrkesverksamma lärare har definitivt nytta av mina resultat eftersom de kan bidra till ökad yrkeskunskap och yrkesmedvetenhet. Lärarutbildare kan också ha nytta av resultaten eftersom de visar att kunskap om lärares sociala representationer är av största vikt för arbetet med att utveckla och förbättra praktiken. När vi får studenter till lärarutbildningarna måste vi först börja nysta i sociala värderingar för att sedan ge teorierna.

Sidan publicerades 2011-10-31 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-04-12 09:33 av John Miller


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser