Förskolan – en plats för alla eller för några?

Ingrid Granbom

Född 1966
i Glimåkra

Disputerade
2011-10-28

vid Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Jönköping.

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan


AVHANDLING
Vi har nästan blivit för bra

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har mångårig erfarenhet av att arbeta i förskola och har länge funderat över hur det kan komma sig att verksamheten på olika förskolor kan variera så mycket, trots att den utgår ifrån samma styrdokument. Vilka grundläggande föreställningar, värden och normer är det som påverkar utformningen av det vardagliga arbetet? Jag har särskilt intresserat mig för common-sense kunskapen , det som vi i vardagligt tal kallar för sunt förnuft .

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling handlar om hur lärare samtalar om förskolan som pedagogisk praktik. Sju fokusgrupper med sammanlagt 45 lärare som är verksamma i förskolan har fått delta i intervjuer där de fått reflektera och diskutera ett material som de fått av mig. Materialet, som bland annat bestod av rubriker från tidningar, syftade till att få igång samtalet. Analysen visar vilka teman och vilket innehåll som blir centrala i samtalet om förskolan, vilka funktioner av förskolan det är som framträder och hur idéerna om förskolan förankras i samtalet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När lärare samtalar om förskolan framträder två övergripande sinsemellan olika representationer av förskolan som pedagogisk praktik: Förskolan som en plats för alla, innebär att alla barn utvecklas i förskolan oavsett ålder eller personlighet, och Förskolan som en plats för några, innebär att förskolan representeras som en stressig plats som inte passar alla, till exempel de yngre barnen. Dessa representationer krockar alltså med varandra.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad av att representationer av barn och barns kompetenser relaterat till förskolans funktion fortfarande är så tydligt kopplat till barns ålder. Enligt läroplanen ska förskolan ha en kompletterande funktion, men ju yngre barnen är desto mer framhålls förskolan som kompenserande, det vill säga som ersättare för den frånvarande föräldern. Ju äldre barnen blir framhävs förskolans kompletterande funktion.

Vem har nytta av dina resultat?

– Yrkesverksamma lärare har definitivt nytta av mina resultat eftersom de kan bidra till ökad yrkeskunskap och yrkesmedvetenhet. Lärarutbildare kan också ha nytta av resultaten eftersom de visar att kunskap om lärares sociala representationer är av största vikt för arbetet med att utveckla och förbättra praktiken. När vi får studenter till lärarutbildningarna måste vi först börja nysta i sociala värderingar för att sedan ge teorierna.

Sidan publicerades 2011-10-31 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-04-12 09:33 av John Miller


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”