Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Förskolan kan stötta barns förståelse av symboler

Publicerad:2014-03-19
John Miller
Skribent:John Miller
Maria Magnusson

Född 1960
i Uppsala

Disputerade 2013-11-29
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Skylta med kunskap. En studie av hur barn urskiljer grafiska symboler i hem och förskola

Hur förstår barn att en grafisk symbol som ett kryss över något betyder förbud? Det ger Maria Magnussons avhandling svar på. Dessutom visar hon hur förskollärare kan stötta barnen i lärandeprocessen för att tolka och förstå grafiska symboler.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som förskollärare och arbetar i lärarutbildningen på Linnéuniversitetet. Det ledde fram till ett forskningsintresse för didaktiska frågor och hur förskolan kan bidra till barns lärande. Från att förskolan varit mer omsorgsinriktat har fokus alltmer riktats mot lärande, men det finns väldigt lite forskning om barns tidiga lärande och de tidiga årens didaktik. Förskoledidaktik är ett fält i utveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur barn utvecklar förståelse för ett specifikt innehåll, i det här fallet grafiska symboler, och hur man pedagogiskt kan stötta dem i det. Min avhandling består av två studier. Den första handlar om två barn, Olle och Lasse, som är fyra och fem år. Jag har videofilmat dem i hemmet när de på eget initiativ gör förbudsskyltar som de sätter upp. Avsikten är att studera hur de skapar och talar om de symboler de hanterar, för att försöka identifiera och synliggöra kritiska aspekter. Jag har tittat på vad de lägger märke till och uppmärksammar och vad som kan vara svårt att förstå. Det visar sig att Olle skiljer ut den konventionella grafiska symbolens betydelse, i det här fallet ett kryss, medan Lasse inte gör det utan urskiljer skylten i sin helhet.

– Jag använder sedan resultaten från den första studien i ett formellt utbildningssammanhang, för att undersöka hur man kan stödja lärandeprocessen. Två förskollärare prövar två olika mönster av variation tillsammans med tolv barn som är mellan fyra och sex år, för att se om det gör någon skillnad för barnens lärande. Barnen ritar själva olika förbudsskyltar, precis som Lasse och Olle.

– Lärarna använder ett mönster som innebär att ge flera exempel av samma sak, till exempel: ”det är förbjudet”, ”det är förbjudet” och ”det är förbjudet”. Nästa situation varierar man symbolens närvaro och frånvaro, för att se om det gör någon skillnad för barnens förståelse. Barnen ger uttryck för sin förståelse genom att till exempel säga ”inte får”, ”stopp” eller ”nej”. Det handlar om att förstå och urskilja att krysset handlar om förbud, oavsett vad som finns i bakgrunden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det mest intressanta var upptäckten att en och samma grafiska symbol som ett kryss, kan förstås på kvalitativt skilda sätt. Det handlar inte om att förstå eller inte förstå utan om att barnen skiljer ut olika innebörder. Det som är svårt för barnen att förstå är att symbolen i sig själv betyder någonting, att se den med en generell abstrakt betydelse.

– Det är ett förståelsefält som barnen rör sig inom, från en specifik konkret betydelse till en generell abstrakt betydelse. Lasse ritar till exempel en förbudsskylt där krysset enligt honom betyder att Alice inte får komma in i rummet. Han ser inte delarna i helheten, förbudet och bilden i bakgrunden. När jag frågar Olle däremot vad hans skylt betyder säger han ”nej” och ”stopp”, han förstår att krysset innebär ett förbud.

– Ett viktigt resultat är att barnen lär sig genom skillnader och inte genom likadana exempel. Genom att tillföra och ta bort symbolen fäster barnen uppmärksamhet på skillnaden och symbolens funktion för att så småningom kunna urskilja dess betydelse i sammanhanget.

Vad överraskade dig?

– Resultaten visar att om barnen förstår krysset som en konventionell grafisk symbol kan de använda den i nya situationer man möter framöver och skapa något nytt. Olle skapar till exempel en skylt som betyder ”varning parkering” genom att kombinera en röd triangel med blå färg inuti. Han tycks ha skilt ut kritiska aspekter av trafikmärken som färg och form och kan därmed skapa något nytt. Det är helt genialiskt, han kan aldrig ha sett en skylts om betyder ”varning parkering”!

Vem har nytta av dina resultat?

– En förhoppning är att resultatet ska bidra till att lärare i förskolan ska kunna utveckla en didaktik för yngre barns lärande, grundat i förskolans historia och tradition. Det innebär att lärandet organiseras i teman och att omsorg, fostran och lärande bilder en helhet. Det är vad jag kallar förskoledidaktik. Jag hoppas också att avhandlingen ska vara till nytta inom lärarutbildningen och i den fortsatta forskningen.

Annelie Drewsen

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev