Förskolan kan stötta barns förståelse av symboler

Hur förstår barn att en grafisk symbol som ett kryss över något betyder förbud? Det ger Maria Magnussons avhandling svar på. Dessutom visar hon hur förskollärare kan stötta barnen i lärandeprocessen för att tolka och förstå grafiska symboler.

Maria Magnusson
Maria Magnusson

Född 1960
i Uppsala

Disputerade 2013-11-29
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Skylta med kunskap. En studie av hur barn urskiljer grafiska symboler i hem och förskola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som förskollärare och arbetar i lärarutbildningen på Linnéuniversitetet. Det ledde fram till ett forskningsintresse för didaktiska frågor och hur förskolan kan bidra till barns lärande. Från att förskolan varit mer omsorgsinriktat har fokus alltmer riktats mot lärande, men det finns väldigt lite forskning om barns tidiga lärande och de tidiga årens didaktik. Förskoledidaktik är ett fält i utveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur barn utvecklar förståelse för ett specifikt innehåll, i det här fallet grafiska symboler, och hur man pedagogiskt kan stötta dem i det. Min avhandling består av två studier. Den första handlar om två barn, Olle och Lasse, som är fyra och fem år. Jag har videofilmat dem i hemmet när de på eget initiativ gör förbudsskyltar som de sätter upp. Avsikten är att studera hur de skapar och talar om de symboler de hanterar, för att försöka identifiera och synliggöra kritiska aspekter. Jag har tittat på vad de lägger märke till och uppmärksammar och vad som kan vara svårt att förstå. Det visar sig att Olle skiljer ut den konventionella grafiska symbolens betydelse, i det här fallet ett kryss, medan Lasse inte gör det utan urskiljer skylten i sin helhet.

– Jag använder sedan resultaten från den första studien i ett formellt utbildningssammanhang, för att undersöka hur man kan stödja lärandeprocessen. Två förskollärare prövar två olika mönster av variation tillsammans med tolv barn som är mellan fyra och sex år, för att se om det gör någon skillnad för barnens lärande. Barnen ritar själva olika förbudsskyltar, precis som Lasse och Olle.

– Lärarna använder ett mönster som innebär att ge flera exempel av samma sak, till exempel: ”det är förbjudet”, ”det är förbjudet” och ”det är förbjudet”. Nästa situation varierar man symbolens närvaro och frånvaro, för att se om det gör någon skillnad för barnens förståelse. Barnen ger uttryck för sin förståelse genom att till exempel säga ”inte får”, ”stopp” eller ”nej”. Det handlar om att förstå och urskilja att krysset handlar om förbud, oavsett vad som finns i bakgrunden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det mest intressanta var upptäckten att en och samma grafiska symbol som ett kryss, kan förstås på kvalitativt skilda sätt. Det handlar inte om att förstå eller inte förstå utan om att barnen skiljer ut olika innebörder. Det som är svårt för barnen att förstå är att symbolen i sig själv betyder någonting, att se den med en generell abstrakt betydelse.

– Det är ett förståelsefält som barnen rör sig inom, från en specifik konkret betydelse till en generell abstrakt betydelse. Lasse ritar till exempel en förbudsskylt där krysset enligt honom betyder att Alice inte får komma in i rummet. Han ser inte delarna i helheten, förbudet och bilden i bakgrunden. När jag frågar Olle däremot vad hans skylt betyder säger han ”nej” och ”stopp”, han förstår att krysset innebär ett förbud.

– Ett viktigt resultat är att barnen lär sig genom skillnader och inte genom likadana exempel. Genom att tillföra och ta bort symbolen fäster barnen uppmärksamhet på skillnaden och symbolens funktion för att så småningom kunna urskilja dess betydelse i sammanhanget.

Vad överraskade dig?

– Resultaten visar att om barnen förstår krysset som en konventionell grafisk symbol kan de använda den i nya situationer man möter framöver och skapa något nytt. Olle skapar till exempel en skylt som betyder ”varning parkering” genom att kombinera en röd triangel med blå färg inuti. Han tycks ha skilt ut kritiska aspekter av trafikmärken som färg och form och kan därmed skapa något nytt. Det är helt genialiskt, han kan aldrig ha sett en skylts om betyder ”varning parkering”!

Vem har nytta av dina resultat?

– En förhoppning är att resultatet ska bidra till att lärare i förskolan ska kunna utveckla en didaktik för yngre barns lärande, grundat i förskolans historia och tradition. Det innebär att lärandet organiseras i teman och att omsorg, fostran och lärande bilder en helhet. Det är vad jag kallar förskoledidaktik. Jag hoppas också att avhandlingen ska vara till nytta inom lärarutbildningen och i den fortsatta forskningen.

Sidan publicerades 2014-03-19 13:53 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barns egna frågor styr lärandet i förskolan

Eftersom fler barn går i förskolan i dag, och också tillbringar en stor del av sin barndom där, har intresset för de yngsta barnen i förskolan ökat. Agneta Jonsson har undersökt vad förskollärares kunskaper och attityder kan få för betydelse för deras förståelse för barnens perspektiv.

Viktigt med stöttande förskollärare för flerspråkiga barn

Flerspråkiga barn förstår tidigt att de ska tala svenska på förskolan i stället för modersmålet i gemensamma aktiviteter. Det visar att barn kan hålla isär sina språk i förskoleverksamheten, skriver Anne Kultti i sin avhandling.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Förskolebarn, även de allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det konstaterar Lena Sotevik som undersökt heteronormativitet i förskolan.

Lagom engagerade föräldrar är bäst – om lärarna får välja

Föräldrars syn på relationen med skolan påverkas av fyra komponenter: utbildningsnivå, kulturell bakgrund, familjedynamik och barnens skolsituation. Det visar Maria Mersini Pananakis avhandling om relationen mellan föräldrar och lärare i grundskolan.

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.