Förskolan kan stötta barns förståelse av symboler

Hur förstår barn att en grafisk symbol som ett kryss över något betyder förbud? Det ger Maria Magnussons avhandling svar på. Dessutom visar hon hur förskollärare kan stötta barnen i lärandeprocessen för att tolka och förstå grafiska symboler.

Maria Magnusson
Maria Magnusson

Född 1960
i Uppsala

Disputerade 2013-11-29
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Skylta med kunskap. En studie av hur barn urskiljer grafiska symboler i hem och förskola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som förskollärare och arbetar i lärarutbildningen på Linnéuniversitetet. Det ledde fram till ett forskningsintresse för didaktiska frågor och hur förskolan kan bidra till barns lärande. Från att förskolan varit mer omsorgsinriktat har fokus alltmer riktats mot lärande, men det finns väldigt lite forskning om barns tidiga lärande och de tidiga årens didaktik. Förskoledidaktik är ett fält i utveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur barn utvecklar förståelse för ett specifikt innehåll, i det här fallet grafiska symboler, och hur man pedagogiskt kan stötta dem i det. Min avhandling består av två studier. Den första handlar om två barn, Olle och Lasse, som är fyra och fem år. Jag har videofilmat dem i hemmet när de på eget initiativ gör förbudsskyltar som de sätter upp. Avsikten är att studera hur de skapar och talar om de symboler de hanterar, för att försöka identifiera och synliggöra kritiska aspekter. Jag har tittat på vad de lägger märke till och uppmärksammar och vad som kan vara svårt att förstå. Det visar sig att Olle skiljer ut den konventionella grafiska symbolens betydelse, i det här fallet ett kryss, medan Lasse inte gör det utan urskiljer skylten i sin helhet.

– Jag använder sedan resultaten från den första studien i ett formellt utbildningssammanhang, för att undersöka hur man kan stödja lärandeprocessen. Två förskollärare prövar två olika mönster av variation tillsammans med tolv barn som är mellan fyra och sex år, för att se om det gör någon skillnad för barnens lärande. Barnen ritar själva olika förbudsskyltar, precis som Lasse och Olle.

– Lärarna använder ett mönster som innebär att ge flera exempel av samma sak, till exempel: ”det är förbjudet”, ”det är förbjudet” och ”det är förbjudet”. Nästa situation varierar man symbolens närvaro och frånvaro, för att se om det gör någon skillnad för barnens förståelse. Barnen ger uttryck för sin förståelse genom att till exempel säga ”inte får”, ”stopp” eller ”nej”. Det handlar om att förstå och urskilja att krysset handlar om förbud, oavsett vad som finns i bakgrunden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det mest intressanta var upptäckten att en och samma grafiska symbol som ett kryss, kan förstås på kvalitativt skilda sätt. Det handlar inte om att förstå eller inte förstå utan om att barnen skiljer ut olika innebörder. Det som är svårt för barnen att förstå är att symbolen i sig själv betyder någonting, att se den med en generell abstrakt betydelse.

– Det är ett förståelsefält som barnen rör sig inom, från en specifik konkret betydelse till en generell abstrakt betydelse. Lasse ritar till exempel en förbudsskylt där krysset enligt honom betyder att Alice inte får komma in i rummet. Han ser inte delarna i helheten, förbudet och bilden i bakgrunden. När jag frågar Olle däremot vad hans skylt betyder säger han ”nej” och ”stopp”, han förstår att krysset innebär ett förbud.

– Ett viktigt resultat är att barnen lär sig genom skillnader och inte genom likadana exempel. Genom att tillföra och ta bort symbolen fäster barnen uppmärksamhet på skillnaden och symbolens funktion för att så småningom kunna urskilja dess betydelse i sammanhanget.

Vad överraskade dig?

– Resultaten visar att om barnen förstår krysset som en konventionell grafisk symbol kan de använda den i nya situationer man möter framöver och skapa något nytt. Olle skapar till exempel en skylt som betyder ”varning parkering” genom att kombinera en röd triangel med blå färg inuti. Han tycks ha skilt ut kritiska aspekter av trafikmärken som färg och form och kan därmed skapa något nytt. Det är helt genialiskt, han kan aldrig ha sett en skylts om betyder ”varning parkering”!

Vem har nytta av dina resultat?

– En förhoppning är att resultatet ska bidra till att lärare i förskolan ska kunna utveckla en didaktik för yngre barns lärande, grundat i förskolans historia och tradition. Det innebär att lärandet organiseras i teman och att omsorg, fostran och lärande bilder en helhet. Det är vad jag kallar förskoledidaktik. Jag hoppas också att avhandlingen ska vara till nytta inom lärarutbildningen och i den fortsatta forskningen.

Sidan publicerades 2014-03-19 13:53 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barns egna frågor styr lärandet i förskolan

Eftersom fler barn går i förskolan i dag, och också tillbringar en stor del av sin barndom där, har intresset för de yngsta barnen i förskolan ökat. Agneta Jonsson har undersökt vad förskollärares kunskaper och attityder kan få för betydelse för deras förståelse för barnens perspektiv.

Viktigt med stöttande förskollärare för flerspråkiga barn

Flerspråkiga barn förstår tidigt att de ska tala svenska på förskolan i stället för modersmålet i gemensamma aktiviteter. Det visar att barn kan hålla isär sina språk i förskoleverksamheten, skriver Anne Kultti i sin avhandling.

Olika barndom för barn till psykiskt sjuka

Man kan inte tala om en slags barndom för barn med psykiskt sjuka föräldrar. Det är många faktorer som spelar in, som socialt skyddsnät och vilken av föräldrarna som är sjuk. Barnen lägger upp strategier för att hantera situationen, oavsett ålder, visar Annemi Skerfvings avhandling.

Regionala utvecklingscentrum som ”mellanrum” för skola och lärosäte

Hur ska lärosäte-skola samarbeta, och vem har tolkningsföreträde? I sin avhandling har Lena Öijen studerat det statligt sanktionerade fenomenet Regionalt utvecklingscentrum, RUC – varför det kom till och varför det sedan upphörde.

Förskolans arbete med hållbar utveckling ifrågasätts

Eva Ärlemalm-Hagsér har forskat om hur man i den svenska förskolan arbetar med lärande för hållbarhet. Hennes studie visar att personalen förbiser de inneboende motsättningar som finns i begreppet hållbar utveckling.

Perfekt svenska inget måste för att undervisa

Forskaren Aina Bigestans har studerat en grupp utländska lärare som har avslutat en kompletterande lärarutbildning och fått behörighet som förskolelärare, klasslärare och ämneslärare i svensk skola.

Teckenspråk och svenska stärker NO-undervisning

I undervisningen i NO för döva och hörselskadade pendlar lärare och elever fritt mellan teckenspråk och det skrivna svenska språket. De flytande gränserna mellan språken fördjupar lärandet, konstaterar Camilla Lindahl i sin avhandling.

Skolan sviker unga kvinnor med svåra erfarenheter

Det är svårt att förstå unga kvinnors problem i skolan om man inte förstår deras situation och vilka upplevelser de har bakom sig. Det konstaterar Anneli Nielsen. Hon menar att det inte krävs någon specifik metod för att hjälpa dem – det handlar om att ta sig tid att lyssna.

Måluppfyllelsen högre när barn sätter egna mål

Mål som barn med funktionshinder sätter upp för sig själva skiljer sig från målen som deras föräldrar sätter. Måluppfyllelsen är också högre när barnen sätter sina egna mål, visar Kristina Vroland Nordstrand i sin avhandling.

Så stimuleras elevernas matematiska kreativitet

Matematikuppgifter som ger eleverna möjlighet att resonera matematiskt och kreativt ger bättre lärande för alla elever. Det visar forskaren Yvonne Liljekvists avhandling.

Förvånande få elever med rörelsenedsättning deltar i skolgymnastiken

Forskaren Katarina Lauruschkus har undersökt vad som behövs för att elever med rörelsenedsättningar ska röra sig mer, såväl i skolan som på fritiden. I sin avhandling finner hon att metoden med Fysisk aktivitet på Recept (FaR) är både genomförbar och effektiv.

Servicesystem gynnar barn i särskoleklass

Servicesystemet för barn med lindrig utvecklingsstörning tycks vara organiserat kring elever i specialklass snarare än enstaka elever i grundskoleklasser. Lena Olssons studie visar på stora skillnader i hur mycket stöd barn i vanlig klass tar del av i jämförelse med barn i särskoleklass.

Vikten av att tro på personer med rörelsehinder

Att stötta och aktivt pusha personer med rörelsehinder främjar dem i deras karriärval. Det visar Elisabet Söderbergs avhandling.

Fler former av ordning i svenska klassrum

Hur skiljer sig regler och disciplin åt i det svenska respektive tyska klassrummet? Jakob Billmayer fann en ordningsform som enklast kan sammanfattas som den klassiska katederundervisningen i de båda länderna. I Sverige fanns dock även en öppnare form av ordning, med utrymme för individuellt arbete och elevansvar.

Machokulturen upprätthålls även av lärarna på fordonsprogrammet

Språknormen skiljer sig mellan klassrum och verkstad. Det konstaterar Janne Kontio, som forskat om språk- och könsnormer vid ett fordonsprogram där undervisningsspråket är engelska.

Demokratiska samtal utvecklar såväl språk som diskussionslust hos sfi-elever

Samira Hajjouji Hennius har granskat vad så kallade deliberativa samtal kan tillföra undervisningen i svenska som andra språk.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

What teachers in China have learned in the past month

An American whose classroom in Beijing is now online shares what she and her team have learned since the coronavirus hit, just as U.S. teachers make the same shift.

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

How to use teacher authority to make a difference

Teacher authority should primarily be focused on creating an educational environment that supports learning and offering healthy adult-child connections, according to Naphtali Hoff, president of Impactful Coaching & Consulting. In this blog post, Hoff shares several strategies to help teachers assert their authority to improve conditions for students.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.