Förskolan kan stötta barns förståelse av symboler

Hur förstår barn att en grafisk symbol som ett kryss över något betyder förbud? Det ger Maria Magnussons avhandling svar på. Dessutom visar hon hur förskollärare kan stötta barnen i lärandeprocessen för att tolka och förstå grafiska symboler.

Maria Magnusson
Maria Magnusson

Född 1960
i Uppsala

Disputerade 2013-11-29
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Skylta med kunskap. En studie av hur barn urskiljer grafiska symboler i hem och förskola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som förskollärare och arbetar i lärarutbildningen på Linnéuniversitetet. Det ledde fram till ett forskningsintresse för didaktiska frågor och hur förskolan kan bidra till barns lärande. Från att förskolan varit mer omsorgsinriktat har fokus alltmer riktats mot lärande, men det finns väldigt lite forskning om barns tidiga lärande och de tidiga årens didaktik. Förskoledidaktik är ett fält i utveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur barn utvecklar förståelse för ett specifikt innehåll, i det här fallet grafiska symboler, och hur man pedagogiskt kan stötta dem i det. Min avhandling består av två studier. Den första handlar om två barn, Olle och Lasse, som är fyra och fem år. Jag har videofilmat dem i hemmet när de på eget initiativ gör förbudsskyltar som de sätter upp. Avsikten är att studera hur de skapar och talar om de symboler de hanterar, för att försöka identifiera och synliggöra kritiska aspekter. Jag har tittat på vad de lägger märke till och uppmärksammar och vad som kan vara svårt att förstå. Det visar sig att Olle skiljer ut den konventionella grafiska symbolens betydelse, i det här fallet ett kryss, medan Lasse inte gör det utan urskiljer skylten i sin helhet.

– Jag använder sedan resultaten från den första studien i ett formellt utbildningssammanhang, för att undersöka hur man kan stödja lärandeprocessen. Två förskollärare prövar två olika mönster av variation tillsammans med tolv barn som är mellan fyra och sex år, för att se om det gör någon skillnad för barnens lärande. Barnen ritar själva olika förbudsskyltar, precis som Lasse och Olle.

– Lärarna använder ett mönster som innebär att ge flera exempel av samma sak, till exempel: ”det är förbjudet”, ”det är förbjudet” och ”det är förbjudet”. Nästa situation varierar man symbolens närvaro och frånvaro, för att se om det gör någon skillnad för barnens förståelse. Barnen ger uttryck för sin förståelse genom att till exempel säga ”inte får”, ”stopp” eller ”nej”. Det handlar om att förstå och urskilja att krysset handlar om förbud, oavsett vad som finns i bakgrunden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det mest intressanta var upptäckten att en och samma grafiska symbol som ett kryss, kan förstås på kvalitativt skilda sätt. Det handlar inte om att förstå eller inte förstå utan om att barnen skiljer ut olika innebörder. Det som är svårt för barnen att förstå är att symbolen i sig själv betyder någonting, att se den med en generell abstrakt betydelse.

– Det är ett förståelsefält som barnen rör sig inom, från en specifik konkret betydelse till en generell abstrakt betydelse. Lasse ritar till exempel en förbudsskylt där krysset enligt honom betyder att Alice inte får komma in i rummet. Han ser inte delarna i helheten, förbudet och bilden i bakgrunden. När jag frågar Olle däremot vad hans skylt betyder säger han ”nej” och ”stopp”, han förstår att krysset innebär ett förbud.

– Ett viktigt resultat är att barnen lär sig genom skillnader och inte genom likadana exempel. Genom att tillföra och ta bort symbolen fäster barnen uppmärksamhet på skillnaden och symbolens funktion för att så småningom kunna urskilja dess betydelse i sammanhanget.

Vad överraskade dig?

– Resultaten visar att om barnen förstår krysset som en konventionell grafisk symbol kan de använda den i nya situationer man möter framöver och skapa något nytt. Olle skapar till exempel en skylt som betyder ”varning parkering” genom att kombinera en röd triangel med blå färg inuti. Han tycks ha skilt ut kritiska aspekter av trafikmärken som färg och form och kan därmed skapa något nytt. Det är helt genialiskt, han kan aldrig ha sett en skylts om betyder ”varning parkering”!

Vem har nytta av dina resultat?

– En förhoppning är att resultatet ska bidra till att lärare i förskolan ska kunna utveckla en didaktik för yngre barns lärande, grundat i förskolans historia och tradition. Det innebär att lärandet organiseras i teman och att omsorg, fostran och lärande bilder en helhet. Det är vad jag kallar förskoledidaktik. Jag hoppas också att avhandlingen ska vara till nytta inom lärarutbildningen och i den fortsatta forskningen.

Sidan publicerades 2014-03-19 13:53 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barns egna frågor styr lärandet i förskolan

Eftersom fler barn går i förskolan i dag, och också tillbringar en stor del av sin barndom där, har intresset för de yngsta barnen i förskolan ökat. Agneta Jonsson har undersökt vad förskollärares kunskaper och attityder kan få för betydelse för deras förståelse för barnens perspektiv.

Viktigt med stöttande förskollärare för flerspråkiga barn

Flerspråkiga barn förstår tidigt att de ska tala svenska på förskolan i stället för modersmålet i gemensamma aktiviteter. Det visar att barn kan hålla isär sina språk i förskoleverksamheten, skriver Anne Kultti i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)