Förskolan närmar sig den obligatoriska skolan

Förskolan har sedan 90-talet knutits närmare den obligatoriska skolan och blivit en del av den så kallade kunskapsekonomin. Det konstaterar Magdalena Sjöstrand Öhrfelt i sin avhandling.

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt
Magdalena Sjöstrand Öhrfelt

Född 1967
Bor i Malmö

Disputerade 2019-06-19
vid Linnéuniversitetet

 


AVHANDLING
Ord och inga visor: konstruktioner av förskolebarnet i kunskapsekonomin

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Styrningen av förskolan har skärpts på senare tid. Det har kommit en ny läroplan i vilken den professionella förskolläraren får en framskjuten position. Det kommer också fler och fler styrdokument från Skolverket gällande förskoleverksamhet som en utbildning och om ökad kvalitet och effektivitet genom undervisning. Det innebär en mer intensiv styrning av vad förskolan ska och förväntas leverera. Jag frågade mig var den här styrningen och det prioriterade kunskapsinnehåll som lyfts fram i läroplanen kommer från. De har blivit till självklara prioriteringar som skapar nya förväntningar på vad ett förskolebarn är och kan bli genom denna undervisning.

– Utbildning som en central faktor i den så kallade kunskapsekonomin, och vad det innebär för innehåll och utförande gällande skolan, debatteras mycket. Så är det inte alls när det gäller förskolan, vilken snarare är underbeforskad ur ett kritiskt, övergripande perspektiv. Min avhandling är ett bidrag till det forskningsfältet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en sammanläggningsavhandling som består av tre olika delstudier, där konstruktionen av barnet står i centrum för analyserna av utomhuspedagogik, teoretiska perspektiv och politik. Jag har undersökt och jämfört hur förskolebarnet har konstruerats historiskt och nutidshistoriskt i förskolepolicydokument, och hur de konstruktionerna har legitimerat olika former av styrning. Anknytningen till skolans diskurs har skett gradvis sedan 90-talet och förskolan har då kopplats till en transnationell utbildningsdiskurs. Sverige har ju en statligt reglerad förskola, och nästan alla barn går i förskolan. Det är fråga om ett starkt och omfattande styrningsmandat.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett viktigt resultat är att förskolan inte längre är en nationell företeelse i så hög grad som den har varit. Den är som utbildningsinstitution del i kunskapsekonomin. Svensk förskola fungerade som en exportprodukt i slutet på 90-talet. Det väl utarbetade konceptet att kombinera lek och lärande i allmän skattefinansierad förskoleverksamhet appellerade till OECD och andra transnationella organisationer som då började se potentialen i förskola. Aspekter som förskoleverksamhet anses leda till – lösgörande av kvinnlig arbetskraft, skolförberedelse och social mobilitet – accentueras nu i policy vilken i hög grad syftar till att öka dessa organisationers medlemsstaters investeringsvilja i förskola, särskilt i USA.

– Ett av mina viktigaste resultat är hur vi i Sverige, i stället för att vara ett föregångsland, nu förhåller oss till den här policyn. Det får konsekvenser för synen på förskolan, förväntningarna på den, och självklart för synen på förskolebarn. I alla mina tre delstudier kan man se hur lärandet av ett fördefinierat kunskapsinnehåll (skolförberedande) och mål- och resultatstyrning har kommit att dominera i den nationella förskolepolicyn, och hur det har skett utan särskilt mycket debatt. Det lärande förskolebarnet framstår som ett ”vinnande” koncept för förskollärare, politiker och föräldrar. Begrepp som dokumentation, utvärdering, jämförelser och mätning blir centrala, när det förväntas att det ska bli ett tydligt resultat av förskoleverksamheten, en produkt. Huruvida förskolan kan prioritera, eller har resurser nog att fokusera på, att leverera denna ”produkt” är ett problem som inte uppmärksammas tillräckligt.

– Det kan framstå som om jag pekar ut de här transnationella organisationerna som dåliga eller att de vill illa, men det är viktigt att förstå att deras roll är att skapa tillväxt och ekonomisk utveckling. Problemet är snarare att vi låter dem få ett orimligt stort inflytande över vår utbildning genom att inte diskutera vad förskolan är eller vad vi ska ha förskoleverksamheten till, och att vi glömmer vår historia. Vi har lämnat ifrån oss den diskussionen och det är kanske det viktigaste resultatet.

Vad överraskade dig?

– Det är svårt att i efterhand minnas vad som överraskade mest. När jag nu tittar på en modell av EU:s prioriterade kunskapsområden för det livslånga lärandet och ser att den nya läroplanen för förskolan i princip är en sammanfattning av den kan jag tycka att det är en självklarhet, men det är det ju verkligen inte. Hur blev det så här? Det överraskade mig också hur och på vilket sätt förskolan styrs av just policy. Det kommer hela tiden nya odefinierade begrepp som verksamheten förväntas lista ut betydelsen av. Ett exempel på det är undervisning. Det pågår just nu ett intensivt undersökande av vad det skulle kunna innebära i en förskolekontext. Samtidigt är det bara ett ord. Det har nog överraskat mig hur starkt språket styr och vilken stor betydelse enskilda ord och begrepp får för de förväntningarna som riktas mot förskoleverksamheten.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskollärare, lärarutbildare, forskare och inte minst politiker. Jag hoppas att avhandlingen ska bidra till kunskap om och en större förståelse för hur och varför förskolan har förändrats. Förhoppningsvis kan den tjäna som en utgångspunkt för vidare efterforskning när det gäller förskolan som institution. Styrningsforskning inom förskolefältet är eftersatt och policyforskning är generellt teoretiskt outvecklad. Det finns mycket arbete kvar att göra. Att se förskolan utifrån kan ge inspiration, argument och stöd att förhålla sig till det som händer i den på ett kritiskt och konstruktivt sätt. En avhandling belyser dock bara en liten skärva av tillvaron och den är också fastfrusen i tiden. Det händer hela tiden nya saker. Om den kan fungera som ett avstamp och inspirera till diskussion och vidare studier så är jag glad.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-10-07 11:29 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-15 14:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Undervisning i förskolan, 3 mars

Fördjupande föreläsningar kring undervisningsbegreppet i förskolans kontext. Under dagen behandlas ämnen som: Undervisning i förskolan – vad skulle det kunna vara? Hur planerar du en undervisning där de yngsta barnen stimuleras, utmanas och fångas? Förskollärares röster om undervisning. Missa inte en intressant dag, välkommen!

Känslor utan plats i samhällskunskapsundervisningen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Förskolan närmar sig den obligatoriska skolan

Förskolan har de senaste decennierna knutits allt närmare den obligatoriska skolan och därmed blivit en del av den så kallade kunskapsekonomin. Det framgår i Magdalena Sjöstrand Öhrfelts forskning.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskning: Pisa görs till slagträ i debatten

Politiker använder Pisa-rapporten för politiska syften. Medierna gör det för att höja nyhetsvärdet på allt möjligt, visar ny forskning.

Unga med adhd och träning

Fungerar träning som behandlingsmetod för unga med adhd? Det ska en unik forskningsstudie nu ta reda på. ”Jag hoppas att det kan påverka uppmärksamhetsförmågan”, säger Eva Norén Selinus, forskare och överläkare i barnpsykiatri.

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

How dyslexia is a different brain, not a disease

Students, parents, and teachers must understand that the dyslexic’s brain isn’t “broken” or deficient, just organized in a different way. And there is specialized reading instruction specifically for the different brain structure.

”Tillit i stället för kontroll – hur kan styrsystemen göras om?”

Tillitsbaserad styrning av Jonas Österberg och antologin Ett annorlunda ledarskap, där ett antal statsvetare skriver om chefskap i offentlig förvaltning, är ämnena för denna litteraturkrönika. Att ansvarsutkrävande från huvudmannen ska ersättas av stöd till rektorerna är en spännande tes, skriver läraren och organisationskonsulten Peter Fowelin.