Förskolans arbete med hållbar utveckling ifrågasätts

Att arbeta med hållbar utveckling i förskolan anses viktigt. Men Eva Ärlemalm-Hagsérs forskning visar att förskolans personal måste börja diskutera hållbarhetsfrågorna utifrån ett mer kritiskt perspektiv, och ge barnen större inflytande.

Eva Ärlemalm-Hagsér
Eva Ärlemalm-Hagsér

Född 1958
i Vänersborg

Disputerade 2013-05-31
vid Göteborgs universitet

AVHANDLING
Engagerade i världens bästa? Lärande för hållbarhet i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag började arbeta med de här frågeställningarna redan som förskollärare under 90-talet. När jag upptäckte att det inte fanns någon forskning om hur svenska förskolor arbetar med hållbar utveckling tänkte jag att det var ett bra tema att forska på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur man i den svenska förskolan arbetar med lärande för hållbarhet. Jag har tittat på tre olika nivåer; vad det står om hållbarhet i förskolans läroplan, hur personalen säger att de arbetar och så har jag studerat hur de arbetar med frågorna i praktiken.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det som är framträdande är att lärande för hållbarhet överlag ses som ett viktigt innehåll i förskolans verksamhet. Barn beskrivs delta i olika aktiviteter, i vilka de ofta beskrivs som viktiga aktörer. Men tyvärr framträder barns aktörskap främst i retoriken. Det vill säga att förskolepersonalen pratar om att barnen har inflytande men jag ser få beskrivningar på att de verkligen har det.

– Resultaten visar också att makt- och konfliktperspektiv osynliggörs i förskolan, då få kritiska frågor ställs kring innebörder av begreppet hållbarhet och vad som görs i praktiken. Dessa frågor måste börja diskuteras utifrån ett kritiskt förhållningssätt där barnens röster lyfts in.

Vad överraskade dig?

– Att förskollärare pratar mycket om barns delaktighet och inflytande, men att det sedan inte märks i deras beskrivning av den konkreta verksamheten – det var intressant.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare, men även förskolepersonal där resultatet kan ligga till grund för en reflektion om lärande för hållbarhet utifrån vad som görs, hur det görs samt barnen roll i detta.

Sidan publicerades 2013-09-11 17:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Etik i förskoleverksamhet

Johan Dahlbeck har i sin avhandling studerat vad som händer när man behandlar abstrakta problem i en konkret miljö och i förhållande till barn. Hur förhåller man sig till en värld, både socialt och naturligt, som är i kris? ”Jag upptäckte snabbt ett glapp mellan väldigt abstrakta problem och principer och konkreta lösningar”, säger han.

Fostran i hållbar utveckling ger etiska dilemman

Att utbilda elever i hållbar utveckling är ingen lätt uppgift. Även om målet är angeläget kan eleverna påverkas att handla utgående från andras mål utan att själva bygga upp egna åsikteroch förhållningssätt. Lili-Ann Wolff framhåller i sin avhandling "Nature and Sustainability: An Educational Study with Rousseau and Foucault" att hållbarhetsproblematiken kräver en pedagogiksom utgår från etiska perspektiv.

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen och stärker den pedagogiska relationen med eleverna. Det visar Ola Henricssons avhandling om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer