Förskolans utemiljö ger barn inflytande över leken

Såväl den sociala som den fysiska miljön på förskolans gård påverkar barnens möjligheter att vara delaktiga och utöva inflytande över den egna leken. Närvarande pedagoger bidrar till att flertalet barn kommer in i leken, visar Karin Engdahl i sin avhandling.

Karin Engdahl
Karin Engdahl

Född 1958
i Ångermanland

Disputerade 2014-03-28
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Förskolegården. En pedagogisk miljö för barns möten, delaktighet och inflytande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Egentligen handlar det om två intressen som jag har. Dels intresset för frågor om barns delaktighet och inflytande, dels intresset för miljöfrågor. Båda kan relateras till olika dimensioner av hållbarhetsfrågor och hållbar utveckling och det har jag burit med mig under de 20 år jag har arbetat som förskollärare.

Vad handlar avhandlingen om?

– I korthet handlar den om barns möten i en pedagogisk utomhusmiljö, i det här fallet förskolegården. Hur kan delaktighet och inflytande se ut på förskolegårdar? Hur realiseras det i praktiken ute på gården? Jag har studerat tre förskolegårdar belägna i den norra delen av Sverige, och företrädesvis barn som är 3–5 år.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att majoriteten av barnen på de här tre förskolegårdarna har relativt goda förutsättningar att utöva inflytande och delaktighet i den miljö jag har studerat. Samtidigt kan man också säga att det är avhängigt vilket erkännande barnen får av kamrater och pedagoger, men att den fysiska miljön spelar in, till exempel hur stor gården är. Alla tre förskolorna som ingår i undersökningen hade stora gårdar med en varierad pedagogisk miljö. Det gör att barnen kan uppsöka andra platser när det blir konflikter eller har möjlighet att vara i fred och inte bli störda i sin lek. Även tidigare forskning har visat att förskolegårdens storlek har betydelse för hur barns lek utvecklas.

– Den sociala miljön har betydelse även ute, till exempel att barnen är trygga med varandra, med pedagogerna och med det material som erbjuds på gården. Jag har också sett att barnen har stora möjligheter att välja utifrån egna intressen och de platser där de känner sig bekväma och trygga. Det gör att de kan styra sin egen lek i hög grad och utöva inflytande och delaktighet. Miljön måste vara omväxlande eftersom barn tycker om olika saker.

– Det är flera faktorer som samspelar med varandra och vad som är viktigt varierar från situation till situation. Men en sak som återkommer är pedagogernas förhållningssätt, att de är närvarande. Inte på ett sådant sätt att de går in och styr och avbryter utan är medlekande och kan hjälpa barnen att välja och hitta på något när det behövs. Det var tydligt på de här tre förskolorna att personalen generellt var väldigt närvarande, fanns till hands och hade nära relationer till barnen.

Vad överraskade dig?

– Det var att det trots att personalen var så närvarande fanns barn som blev exkluderade och inte kom in i leken på ett bra sätt under längre perioder. Det kan vara svårt att upptäcka i utemiljön. Barnen kunde exkludera varandra utan att pedagogerna upptäckte det. Som pedagog kan man inte vara nog observant och måste ständigt vara uppmärksam på vad som gör att barn utesluts. Den som inte får komma in i kamratgruppen kan inte vara delaktig och utöva inflytande. Det blir i förlängningen ett demokratiproblem.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla verksamma pedagoger och förskollärare, men även förskolechefer, politiker och de som planerar fysisk miljö för barn. Resonemangen om förskolegårdens storlek är aktuella och värda att diskutera mer. Om man ser på hur gårdar planeras idag är det inte alltid man har tillgång till den ytan som förskolorna har i min studie, framförallt inte i större städer. Det saknas i dagsläget riktlinjer för hur stora förskolegårdar ska vara, något som kan leda till stora skillnader i barns förskolemiljöer.

Sidan publicerades 2014-08-19 15:47 av John Miller
Sidan uppdaterades 2014-08-22 10:51 av John Miller


Relaterat

Förskolan kan stötta barns förståelse av symboler

Maria Magnussons avhandling handlar om hur barn i förskoleåldern utvecklar förståelse för ett specifikt innehåll och hur man pedagogiskt kan stötta dem i det.    

Barn skapar sina egna sociala kunskaper i förskolan

Förskolebarn vet att det krävs tillgång till olika sociala resurser för att bli någon att räkna med i olika sociala sammanhang. De vet också hur man skapar och upprätthåller relationer, och att det är möjligt att skapa distans till andra, säger forskaren Lovisa Skånfors.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer