Förskolebarn använder kroppen när de matematiserar

Innan förskolebarn har utvecklat ett verbalt matematiskt språk fullt ut använder de sin kropp för att visa vad de kan om matematik och geometri. Därför är det viktigt att titta på barnens kroppsliga handlingar för att förstå deras matematiska kunnande, visar Gabriella Gejard i sin avhandling.

Gabriella Gejard
Gabriella Gejard

Född 1962
Bor i Vallentuna

Disputerade 2018-10-05
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Matematiserande i förskolan. Geometri i multimodal interaktion

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är förskollärare i botten och har arbetat inom förskolan sedan tidigt 80-tal. När jag arbetade på en montessoriförskola växte mitt intresse för matematik i förskolan fram. Sedan har jag alltid varit intresserad av forskning om förskolan. Under en åtta månader lång period har jag varit ute på två förskolor och observerat deras matematiska arbete. Att jag kom att fokusera på just geometri berodde på att en av förskolorna hade det som ett centralt innehåll under tiden för fältarbetet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om matematiserande i förskolan. Matematiserande undersöks som något barn och pedagoger gör tillsammans i samspel i olika aktiviteter. Jag har videofilmat aktiviteter där pedagoger organiserar för matematiskt utforskande och aktiviteter som barnen själva tar initiativ till, i exempelvis bygg- och konstruktionshörnan. Jag är intresserad av matematiserandet som pågår i båda de här undervisningssituationerna i förskolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Om man vill förstå förskolebarns matematiserande och hur de lär sig matematik så räcker det inte med att studera det barnen säger. Att lära sig om exempelvis geometriska former handlar istället om att på ett koordinerat sätt använda sig av tal, kropp och materiella resurser. I avhandlingen visas exempelvis hur ett barn använder kroppsliga resurser och ritar en rektangelform med arm och handrörelser framför sig i luften när barnet ”förklarar” den form som finns på barnets tröja. I samma aktivitet visar ett annat barn upp kunskap om cirkelns runda form när barnet kurar ihop sig till en boll. De här barnen visar upp ett kroppsligt kunnande om geometriska former. Resultaten visar att det är viktigt att ta hänsyn till de kroppsliga handlingar som barnen använder för att förstå deras matematikkunnande, eftersom de inte har utvecklat ett verbalt matematiskt språk ännu.

– Ett annat resultat som jag vill lyfta fram är vikten av att man som pedagog tydligt ramar in de aktiviteter som man organiserar i sin undervisning. Att man är tydlig med vad man förväntar sig av barnen. Jag studerade en aktivitet där en pedagog och några barn först läste en bok om geometriska former och där barnen sedan målade geometriska former. Jag tittade bland annat på vad barnen tog med sig kunskapsmässigt mellan de båda aktiviteterna. I studien blev det tydligt att ett av barnen inte förstod vad pedagogen eftersökte när barnet målade geometriska former, medan samma barn visade stora kunskaper om samma former i läsaktiviteten. Eftersom matematikundervisning är centralt även i förskolan numera blir det viktigt att undersöka hur det tar sig uttryck i den vardagliga verksamheten, inte minst som underlag för diskussion till pedagogisk utveckling.

– Matematikundervisning i förskolan kan alltså förstås som interaktiva processer och inte bara som ett resultat av en pedagogs handlingar. Samtidigt har pedagogen det övergripande ansvaret för att skapa förutsättningar för barns matematiska utveckling, vilket kräver att kunskap om barns lärande och matematik integreras.

Vad överraskade dig?

– Jag både överraskades och imponerades av pedagogernas arbete. Att barnen talar om formers egenskaper som sidor och hörn är pedagogernas förtjänst. Jag vill också lyfta fram barnen som har ett fantastiskt engagemang och kunnande. Som exempelvis när barnen och en pedagog satt och läste en bok tillsammans och det i boken fanns geometriska former. Då förstår barnen genast att de måste räkna hörn och sidor för att komma fram till att det är en pentagon eller en kvadrat. Det är en kunskap som man får av undervisning och som tidigare forskning visat vara betydelsefull.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten kan bidra till samtalet om matematik i förskolan, både bland yrkesverksamma pedagoger och deras chefer, blivande förskollärare och forskare.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-10-23 13:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-31 13:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik, 29-30 januari 2019

Hur ger vi eleverna rätt förutsättningar för att utveckla förtrogenhet med matematiska begrepp, strategier och metoder för att kunna föra matematiska resonemang? Ta del av föreläsningar kring prov och bedömning, programmering, begreppskartor samt hur du som lärare kan stimulera till studiemotivation.

Olika slags kamratpåverkan styr val av gymnasieutbildning

Erik Rosenqvist visar i forskning att elever som befinner sig i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters utbildningsval jämfört med hög-, respektive lågpresterande elever.

Elevers språkhandlingar formar tre olika identiteter

Ledaren, den motvilliga samt spelevinken är tre olika identiteter som elever formar och antar genom sina språkhandlingar. Det visar Sofia Svensson i sin fallstudie om elevers språkhandlingar.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Förskolebarn använder kroppen när de matematiserar

Förskolebarn använder kroppsliga handlingar för att visa sina kunskaper i matematik, eftersom de inte har utvecklat ett verbalt matematiskt språk ännu. Det visar Gabriella Gejard i sin avhandling.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Arne Engström: Kontrareplik till Andreas Ryve

Arne Engström ger en motreplik till Andreas Ryve med flera angående effekten av storskaliga matematiksatsningar. Effekterna är svåra att påvisa och matematikutvecklingsresurser ska därför inte slösas bort på ineffektiva satsningar, menar Arne Engström.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats