Förskolebarn använder kroppen när de matematiserar

Innan förskolebarn har utvecklat ett verbalt matematiskt språk fullt ut använder de sin kropp för att visa vad de kan om matematik och geometri. Därför är det viktigt att titta på barnens kroppsliga handlingar för att förstå deras matematiska kunnande, visar Gabriella Gejard i sin avhandling.

Gabriella Gejard
Gabriella Gejard

Född 1962
Bor i Vallentuna

Disputerade 2018-10-05
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Matematiserande i förskolan. Geometri i multimodal interaktion

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är förskollärare i botten och har arbetat inom förskolan sedan tidigt 80-tal. När jag arbetade på en montessoriförskola växte mitt intresse för matematik i förskolan fram. Sedan har jag alltid varit intresserad av forskning om förskolan. Under en åtta månader lång period har jag varit ute på två förskolor och observerat deras matematiska arbete. Att jag kom att fokusera på just geometri berodde på att en av förskolorna hade det som ett centralt innehåll under tiden för fältarbetet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om matematiserande i förskolan. Matematiserande undersöks som något barn och pedagoger gör tillsammans i samspel i olika aktiviteter. Jag har videofilmat aktiviteter där pedagoger organiserar för matematiskt utforskande och aktiviteter som barnen själva tar initiativ till, i exempelvis bygg- och konstruktionshörnan. Jag är intresserad av matematiserandet som pågår i båda de här undervisningssituationerna i förskolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Om man vill förstå förskolebarns matematiserande och hur de lär sig matematik så räcker det inte med att studera det barnen säger. Att lära sig om exempelvis geometriska former handlar istället om att på ett koordinerat sätt använda sig av tal, kropp och materiella resurser. I avhandlingen visas exempelvis hur ett barn använder kroppsliga resurser och ritar en rektangelform med arm och handrörelser framför sig i luften när barnet ”förklarar” den form som finns på barnets tröja. I samma aktivitet visar ett annat barn upp kunskap om cirkelns runda form när barnet kurar ihop sig till en boll. De här barnen visar upp ett kroppsligt kunnande om geometriska former. Resultaten visar att det är viktigt att ta hänsyn till de kroppsliga handlingar som barnen använder för att förstå deras matematikkunnande, eftersom de inte har utvecklat ett verbalt matematiskt språk ännu.

– Ett annat resultat som jag vill lyfta fram är vikten av att man som pedagog tydligt ramar in de aktiviteter som man organiserar i sin undervisning. Att man är tydlig med vad man förväntar sig av barnen. Jag studerade en aktivitet där en pedagog och några barn först läste en bok om geometriska former och där barnen sedan målade geometriska former. Jag tittade bland annat på vad barnen tog med sig kunskapsmässigt mellan de båda aktiviteterna. I studien blev det tydligt att ett av barnen inte förstod vad pedagogen eftersökte när barnet målade geometriska former, medan samma barn visade stora kunskaper om samma former i läsaktiviteten. Eftersom matematikundervisning är centralt även i förskolan numera blir det viktigt att undersöka hur det tar sig uttryck i den vardagliga verksamheten, inte minst som underlag för diskussion till pedagogisk utveckling.

– Matematikundervisning i förskolan kan alltså förstås som interaktiva processer och inte bara som ett resultat av en pedagogs handlingar. Samtidigt har pedagogen det övergripande ansvaret för att skapa förutsättningar för barns matematiska utveckling, vilket kräver att kunskap om barns lärande och matematik integreras.

Vad överraskade dig?

– Jag både överraskades och imponerades av pedagogernas arbete. Att barnen talar om formers egenskaper som sidor och hörn är pedagogernas förtjänst. Jag vill också lyfta fram barnen som har ett fantastiskt engagemang och kunnande. Som exempelvis när barnen och en pedagog satt och läste en bok tillsammans och det i boken fanns geometriska former. Då förstår barnen genast att de måste räkna hörn och sidor för att komma fram till att det är en pentagon eller en kvadrat. Det är en kunskap som man får av undervisning och som tidigare forskning visat vara betydelsefull.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten kan bidra till samtalet om matematik i förskolan, både bland yrkesverksamma pedagoger och deras chefer, blivande förskollärare och forskare.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-10-23 13:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-31 13:02 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Från oro till ro i skolan

Det är möjligt att med små medel vända utvecklingen i en klass och i en hel skola. Det är Assaredsskolans erfarenhet efter att ha fått rådgivning och fortbildning i att hantera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

ÅK 1-3 Bild: Måla som Romero Britto

Bildläraren Sonja Stankovich i Jönköping lät eleverna fördjupa sig i och få inspiration av Romero Brittos färgglada konst. Elevernas tolkningar blev helt underbara, skriver hon. Ett lektionstips som egentligen fungerar för alla åldrar.

ÅK 1-3 Svenska/Svenska som andraspråk: Dagen när det regnade hjärtan

Vad händer när eleverna kommer till klassrummet och ser små små hjärtan på golvet? Vad har hänt? Låt eleverna upptäcka tillsammans och skriva i par eller enskilt om dagen när det regnade hjärtan.

ÅK 7-9 Svenska/Svenska som andraspråk: Porträttbild och upphovsrätt

Detta är en lektion som handlar om att få elever att fundera över frågor som: Vem äger bilden? Får jag lägga ut bilder hur som helst? Det brukar bli intressanta diskussioner om etiska aspekter och juridiska aspekter och hur dessa inte alltid går hand i hand, skriver läraren Jenny Edvardsson.

Survey: Nearly all teachers use tech in class

About 95% of teachers use technology in the classroom — especially video streaming services such as YouTube, and productivity and presentation tools, such as Microsoft Office, according to a survey by Common Sense Education. Data shows that some of the tools that teachers rated as most effective, such as those involving health and well-being, were some of the least utilized.