Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Även förskolans yngsta är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det visar Lena Sotevik i sin avhandling om undersökt heteronormativitet i förskolan.

Lena Sotevik
Lena Sotevik

Född 1981
Bor i Göteborg

Disputerade 2021-02-05
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Barbiebröllop och Homohundar. Barn och barndomar i relation till queerhet och (hetero)normativa livslinjer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i förskolan under många år och upplevde då att det fanns ett stort intresse för genusfrågor, däremot synliggjordes sällan frågor kring heteronormativitet. När jag senare studerade genus- och queerteori på universitetet upptäckte jag att forskning inom området sällan utgår från ett barnperspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur heteronormativitet reproduceras och utmanas utifrån vuxnas föreställningar om barn samt utifrån barnen själva. Avhandlingen bygger på observationer från två förskolor med barn från 1-6 år. Därutöver intervjuades pedagoger från två samma förskolor, en kommunal samt en hbtq-certifierad förskola. Vidare rymmer avhandlingen analyser av 30 förskolors planer mot diskriminering och kränkande behandling samt en medieanalys av en diskussion på Facebook som utbröt efter att ett samkönat par figurerat i serietidningen Bamse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskolebarn, även den allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar heterosexualitet som det normaliserade och för givet tagna. Det här syns exempelvis i lekar där barnen inte kommer överens om vem som ska vara ”mamma”. Här sätter barnen själva gränser, de ser inte möjligheten med att de skulle kunna leka med två mammor. I ett annat sammanhang uttrycker barnen med självklarhet att två flickor kan vara kära i varandra och att en familj kan ha två mammor eller två pappor.  Det är tydligt att heteronormativitet är en del av det sociala sammanhanget även för små barn.

– I intervjuerna med pedagogerna framkom att det finns en önskan att arbeta normkritiskt. Ett sätt är att låta barnen möta samkönad kärlek och regnbågsfamiljer i exempelvis kulturen. Samtidigt uttryckte pedagogerna en osäkerhet, ”vi vill gärna jobba med de här frågorna men vet inte hur”. Förskolans styrdokument ger knapphändig vägledning. Flera pedagoger kände också rädsla för kritik från vårdnadshavare, ”vi vet inte om vi ska vi lyfta de här frågorna eller inte?”. Det här kan jämföras med förskolans arbete med miljö och hållbarhet. Att en förskola certifieras med ”Grön flagg”, stöter knappast på motstånd. Hbtq-frågor omgärdas däremot fortfarande av en stor osäkerhet.

– Min slutsats är att frågan om heteronormativitet i förskolan inte är riktigt färdigformulerad och förhandlad. I avhandlingen belyser jag även bakomliggande normer om barn och vad som anses vara ”barns bästa”. I debatten på Facebook var majoriteten av debattörerna positiva till den samkönade kärleken i Bamse. Men det hördes också flera röster om att ”barn är för små för att förstå det här”.

Vad överraskade dig?

– I analyserna av förskolornas planer mot diskriminering och den del som handlar om sexuell läggning hade samtliga förskolor ett vuxenperspektiv. Det här förvånade mig då min erfarenhet är att förskolan är väldigt bra på att anta just barnperspektivet. I planerna nämns exempelvis aldrig möjligheten att två barn av samma kön skulle säga att de är kära i varandra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av mänskliga rättigheter, hbtq-frågor och normkritik. Men jag hoppas också att både verksamma och blivande förskolepedagoger kan ha det. Även om avhandlingen inte ger några direkta svar så kan den fungera som ett diskussionsunderlag. Jag tror att även skolledare och skolpolitiker kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander
Foto: Frida Siekkinen

Sidan publicerades 2021-10-28 11:30 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2021-11-08 16:57 av Ebba Reinolf


Relaterat

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser