Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Även förskolans yngsta är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det visar Lena Sotevik i sin avhandling om undersökt heteronormativitet i förskolan.

Lena Sotevik
Lena Sotevik

Född 1981
Bor i Göteborg

Disputerade 2021-02-05
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Barbiebröllop och Homohundar. Barn och barndomar i relation till queerhet och (hetero)normativa livslinjer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i förskolan under många år och upplevde då att det fanns ett stort intresse för genusfrågor, däremot synliggjordes sällan frågor kring heteronormativitet. När jag senare studerade genus- och queerteori på universitetet upptäckte jag att forskning inom området sällan utgår från ett barnperspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur heteronormativitet reproduceras och utmanas utifrån vuxnas föreställningar om barn samt utifrån barnen själva. Avhandlingen bygger på observationer från två förskolor med barn från 1-6 år. Därutöver intervjuades pedagoger från två samma förskolor, en kommunal samt en hbtq-certifierad förskola. Vidare rymmer avhandlingen analyser av 30 förskolors planer mot diskriminering och kränkande behandling samt en medieanalys av en diskussion på Facebook som utbröt efter att ett samkönat par figurerat i serietidningen Bamse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskolebarn, även den allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar heterosexualitet som det normaliserade och för givet tagna. Det här syns exempelvis i lekar där barnen inte kommer överens om vem som ska vara ”mamma”. Här sätter barnen själva gränser, de ser inte möjligheten med att de skulle kunna leka med två mammor. I ett annat sammanhang uttrycker barnen med självklarhet att två flickor kan vara kära i varandra och att en familj kan ha två mammor eller två pappor.  Det är tydligt att heteronormativitet är en del av det sociala sammanhanget även för små barn.

– I intervjuerna med pedagogerna framkom att det finns en önskan att arbeta normkritiskt. Ett sätt är att låta barnen möta samkönad kärlek och regnbågsfamiljer i exempelvis kulturen. Samtidigt uttryckte pedagogerna en osäkerhet, ”vi vill gärna jobba med de här frågorna men vet inte hur”. Förskolans styrdokument ger knapphändig vägledning. Flera pedagoger kände också rädsla för kritik från vårdnadshavare, ”vi vet inte om vi ska vi lyfta de här frågorna eller inte?”. Det här kan jämföras med förskolans arbete med miljö och hållbarhet. Att en förskola certifieras med ”Grön flagg”, stöter knappast på motstånd. Hbtq-frågor omgärdas däremot fortfarande av en stor osäkerhet.

– Min slutsats är att frågan om heteronormativitet i förskolan inte är riktigt färdigformulerad och förhandlad. I avhandlingen belyser jag även bakomliggande normer om barn och vad som anses vara ”barns bästa”. I debatten på Facebook var majoriteten av debattörerna positiva till den samkönade kärleken i Bamse. Men det hördes också flera röster om att ”barn är för små för att förstå det här”.

Vad överraskade dig?

– I analyserna av förskolornas planer mot diskriminering och den del som handlar om sexuell läggning hade samtliga förskolor ett vuxenperspektiv. Det här förvånade mig då min erfarenhet är att förskolan är väldigt bra på att anta just barnperspektivet. I planerna nämns exempelvis aldrig möjligheten att två barn av samma kön skulle säga att de är kära i varandra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av mänskliga rättigheter, hbtq-frågor och normkritik. Men jag hoppas också att både verksamma och blivande förskolepedagoger kan ha det. Även om avhandlingen inte ger några direkta svar så kan den fungera som ett diskussionsunderlag. Jag tror att även skolledare och skolpolitiker kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander
Foto: Frida Siekkinen

Sidan publicerades 2021-10-28 11:30 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2021-11-08 16:57 av Ebba Reinolf


Relaterat

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer