Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Även förskolans yngsta är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det visar Lena Sotevik i sin avhandling om undersökt heteronormativitet i förskolan.

Lena Sotevik
Lena Sotevik

Född 1981
Bor i Göteborg

Disputerade 2021-02-05
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Barbiebröllop och Homohundar. Barn och barndomar i relation till queerhet och (hetero)normativa livslinjer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i förskolan under många år och upplevde då att det fanns ett stort intresse för genusfrågor, däremot synliggjordes sällan frågor kring heteronormativitet. När jag senare studerade genus- och queerteori på universitetet upptäckte jag att forskning inom området sällan utgår från ett barnperspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur heteronormativitet reproduceras och utmanas utifrån vuxnas föreställningar om barn samt utifrån barnen själva. Avhandlingen bygger på observationer från två förskolor med barn från 1-6 år. Därutöver intervjuades pedagoger från två samma förskolor, en kommunal samt en hbtq-certifierad förskola. Vidare rymmer avhandlingen analyser av 30 förskolors planer mot diskriminering och kränkande behandling samt en medieanalys av en diskussion på Facebook som utbröt efter att ett samkönat par figurerat i serietidningen Bamse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskolebarn, även den allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar heterosexualitet som det normaliserade och för givet tagna. Det här syns exempelvis i lekar där barnen inte kommer överens om vem som ska vara ”mamma”. Här sätter barnen själva gränser, de ser inte möjligheten med att de skulle kunna leka med två mammor. I ett annat sammanhang uttrycker barnen med självklarhet att två flickor kan vara kära i varandra och att en familj kan ha två mammor eller två pappor.  Det är tydligt att heteronormativitet är en del av det sociala sammanhanget även för små barn.

– I intervjuerna med pedagogerna framkom att det finns en önskan att arbeta normkritiskt. Ett sätt är att låta barnen möta samkönad kärlek och regnbågsfamiljer i exempelvis kulturen. Samtidigt uttryckte pedagogerna en osäkerhet, ”vi vill gärna jobba med de här frågorna men vet inte hur”. Förskolans styrdokument ger knapphändig vägledning. Flera pedagoger kände också rädsla för kritik från vårdnadshavare, ”vi vet inte om vi ska vi lyfta de här frågorna eller inte?”. Det här kan jämföras med förskolans arbete med miljö och hållbarhet. Att en förskola certifieras med ”Grön flagg”, stöter knappast på motstånd. Hbtq-frågor omgärdas däremot fortfarande av en stor osäkerhet.

– Min slutsats är att frågan om heteronormativitet i förskolan inte är riktigt färdigformulerad och förhandlad. I avhandlingen belyser jag även bakomliggande normer om barn och vad som anses vara ”barns bästa”. I debatten på Facebook var majoriteten av debattörerna positiva till den samkönade kärleken i Bamse. Men det hördes också flera röster om att ”barn är för små för att förstå det här”.

Vad överraskade dig?

– I analyserna av förskolornas planer mot diskriminering och den del som handlar om sexuell läggning hade samtliga förskolor ett vuxenperspektiv. Det här förvånade mig då min erfarenhet är att förskolan är väldigt bra på att anta just barnperspektivet. I planerna nämns exempelvis aldrig möjligheten att två barn av samma kön skulle säga att de är kära i varandra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av mänskliga rättigheter, hbtq-frågor och normkritik. Men jag hoppas också att både verksamma och blivande förskolepedagoger kan ha det. Även om avhandlingen inte ger några direkta svar så kan den fungera som ett diskussionsunderlag. Jag tror att även skolledare och skolpolitiker kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander
Foto: Frida Siekkinen

Sidan publicerades 2021-10-28 11:30 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2021-11-08 16:57 av Ebba Reinolf


Relaterat

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.