Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Även förskolans yngsta är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det visar Lena Sotevik i sin avhandling om undersökt heteronormativitet i förskolan.

Lena Sotevik
Lena Sotevik

Född 1981
Bor i Göteborg

Disputerade 2021-02-05
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Barbiebröllop och Homohundar. Barn och barndomar i relation till queerhet och (hetero)normativa livslinjer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i förskolan under många år och upplevde då att det fanns ett stort intresse för genusfrågor, däremot synliggjordes sällan frågor kring heteronormativitet. När jag senare studerade genus- och queerteori på universitetet upptäckte jag att forskning inom området sällan utgår från ett barnperspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur heteronormativitet reproduceras och utmanas utifrån vuxnas föreställningar om barn samt utifrån barnen själva. Avhandlingen bygger på observationer från två förskolor med barn från 1-6 år. Därutöver intervjuades pedagoger från två samma förskolor, en kommunal samt en hbtq-certifierad förskola. Vidare rymmer avhandlingen analyser av 30 förskolors planer mot diskriminering och kränkande behandling samt en medieanalys av en diskussion på Facebook som utbröt efter att ett samkönat par figurerat i serietidningen Bamse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskolebarn, även den allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar heterosexualitet som det normaliserade och för givet tagna. Det här syns exempelvis i lekar där barnen inte kommer överens om vem som ska vara ”mamma”. Här sätter barnen själva gränser, de ser inte möjligheten med att de skulle kunna leka med två mammor. I ett annat sammanhang uttrycker barnen med självklarhet att två flickor kan vara kära i varandra och att en familj kan ha två mammor eller två pappor.  Det är tydligt att heteronormativitet är en del av det sociala sammanhanget även för små barn.

– I intervjuerna med pedagogerna framkom att det finns en önskan att arbeta normkritiskt. Ett sätt är att låta barnen möta samkönad kärlek och regnbågsfamiljer i exempelvis kulturen. Samtidigt uttryckte pedagogerna en osäkerhet, ”vi vill gärna jobba med de här frågorna men vet inte hur”. Förskolans styrdokument ger knapphändig vägledning. Flera pedagoger kände också rädsla för kritik från vårdnadshavare, ”vi vet inte om vi ska vi lyfta de här frågorna eller inte?”. Det här kan jämföras med förskolans arbete med miljö och hållbarhet. Att en förskola certifieras med ”Grön flagg”, stöter knappast på motstånd. Hbtq-frågor omgärdas däremot fortfarande av en stor osäkerhet.

– Min slutsats är att frågan om heteronormativitet i förskolan inte är riktigt färdigformulerad och förhandlad. I avhandlingen belyser jag även bakomliggande normer om barn och vad som anses vara ”barns bästa”. I debatten på Facebook var majoriteten av debattörerna positiva till den samkönade kärleken i Bamse. Men det hördes också flera röster om att ”barn är för små för att förstå det här”.

Vad överraskade dig?

– I analyserna av förskolornas planer mot diskriminering och den del som handlar om sexuell läggning hade samtliga förskolor ett vuxenperspektiv. Det här förvånade mig då min erfarenhet är att förskolan är väldigt bra på att anta just barnperspektivet. I planerna nämns exempelvis aldrig möjligheten att två barn av samma kön skulle säga att de är kära i varandra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av mänskliga rättigheter, hbtq-frågor och normkritik. Men jag hoppas också att både verksamma och blivande förskolepedagoger kan ha det. Även om avhandlingen inte ger några direkta svar så kan den fungera som ett diskussionsunderlag. Jag tror att även skolledare och skolpolitiker kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander
Foto: Frida Siekkinen

Sidan publicerades 2021-10-28 11:30 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2021-11-08 16:57 av Ebba Reinolf


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan

Välkommen till en konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan! Föreläsningarna berör aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter. Tidigare fullbokad, men nu kan vi erbjuda fler platser på plats i Stockholm. Det finns också möjlighet att boka webbversionen.

Rektor i förskolan

Ta del av föreläsningar om bland annat förskolans uppdrag enligt skollag och läroplan, att driva utvecklingsprocesser tillsammans med medarbetare och hjärnsmart ledarskap. Välj om du vill delta på plats i Stockholm den 7-8 februari 2022 eller digitalt!

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala matematikläromedel erbjuder individanpassade uppgifter, men utmanar samtidigt lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén i sin avhandling om hur digitala läromedel påverkar förutsättningarna för lärarna.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Elevers välmående kan inte alltid kopplas till skolprestationer

Elevers välmående går inte alltid hand i hand med bra betyg, hög motivation och höga mål. Det konstaterar Anna Widlund som forskat om skolrelaterat välbefinnande hos finlandssvenska elever.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Förskolebarn, även de allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det konstaterar Lena Sotevik som undersökt heteronormativitet i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.