2020-06-18 08:56  149 Dela:

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Att undervisa i naturvetenskap i förskolan med hjälp av sagor och handdocka kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för olika naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malms avhandling.

Mimmi Malm
Mimmi Malm

Född 1974
Bor i Trelleborg

Disputerade 2020-05-08
vid Lunds universtitet


AVHANDLING
Barn resonerar kring naturvetenskapliga fenomen - i sagans värld på förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Naturvetenskap ligger mig varmt om hjärtat från när jag själv gick i skolan och jag vet också att det behövs mer undervisning i ämnet i förskolan. Jag är förskollärare i grunden och är också utbildad sagopedagog. Jag såg en annons om att de skulle starta en ny forskarskola i de naturvetenskapliga och tekniska ämnenas didaktik i Lund 2015, tyckte det lät intressant och blev antagen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar till stor del om hur barn resonerar kring naturvetenskapliga fenomen som har introducerats genom sagor. I studien får barnen också möjlighet att göra olika experiment för att undersöka de här fenomenen. Jag har utgått från en bok som innehåller olika naturvetenskapliga fenomen och har studerat fenomenen ljus, skugga, densitet, gravitation och statisk elektricitet. I studien har jag använt mig av två lärare som har haft varsin grupp med sagoundervisning, undervisning med stöd av sagor, tillsammans med en handdocka. Jag använder mig genomgående av begreppet ”lärare” i avhandlingen, för att täcka in alla som arbetar i förskolan. I min studie introducerar lärarna ett naturvetenskapligt fenomen som utspelar sig i sagan och som barnen får undersöka, beskriva och resonera kring. Barnen bjuds också in att delta i en diskussion och ska hjälpa två karaktärer i boken att lösa olika dilemman som de råkar ut för.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet är att de olika aktiviteterna – sagoundervisning, experiment och det som jag kallar för uppföljning av aktiviteter – har bidragit till att barnen utvecklar sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Jag kunde se att barnens sätt att resonera med varandra, men också med läraren, bidrar till nya kunskaper och erfarenheter hos dem. Genom att barnen får observera, undersöka och försöka förklara fenomenen växer det fram ett undersökande arbetssätt hos dem. Jag kunde också se att barnen blir engagerade i sagans handling eftersom de bjuds in att bli delaktiga.

Vad överraskade dig?

– Det överraskade mig hur duktiga barnen var på att beskriva och förklara de olika fenomenen. Man kan bli förvånad över hur mycket kunskaper barn som är fyra till fem år har och hur mottagliga de är när de är i den åldern. De är väldigt nyfikna och suger åt sig kunskap, det visste jag redan, men det överraskade mig ändå att de hade så många olika sätt att resonera på.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att min studie ska bidra till att öka förståelsen hos lärare i förskolan, för hur viktigt det är att så tidigt som möjligt undervisa i naturvetenskapliga ämnen. Det kan hjälpa barnen att skapa positiva attityder till ämnet vilket i sin tur förhoppningsvis kan bidra till att de bibehåller ett intresse för det när de blir äldre. En förutsättning för att lärare i förskolan ska kunna undervisa i naturvetenskap är ju att de har tillräcklig kompetens, så det behövs också mer kompetensutbildning på området.

– Det finns inte så många studier som har forskat kring just sagor, sagoberättande och experiment med handdockor. Vissa studier säger att det är negativt att blanda in sagor för barn, andra säger att det är positivt. Utifrån de resultat som jag har sett i min studie upplever jag det som positivt att blanda in sagans värld, eftersom man kan få fram innehållet på ett lekfullt och innovativt sätt. I avhandlingen har jag försökt skriva fram sagoundervisning som pedagogiskt verktyg i förskolan. Det kan användas för att möta alla målen i läroplanen för förskolan.

Åsa Lasson

 

Sidan publicerades 2020-06-18 08:56 av Susanne Sawander


Relaterat

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som är rektor i förskolan. Under två dagar fokuserar vi på din roll som ledare med föreläsningar som belyser din yrkesroll från olika perspektiv.

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt att upptäcka autism hos barn i tidig ålder

Barn med en medelsvår eller lindrig autism upptäcks ofta senare och får större psykiska hälsoproblem. Nils Haglund pekar i sin forskning på vikten att upptäcka de här barnen i tidig ålder för att kunna ge stöd till föräldrar och skola.

Förskolebarn mer delaktiga i och genom musik

I sin avhandling om konstruktionen av musikämnet i förskolan myntar Maria Wassrin begreppet slow musicking. Det går ut att förskolepedagoger och barn är tillsammans i musik under en längre tid, som exempelvis i en samling.

Så kan digitala lärospel fungera i skolan

Digitala spel anses effektiva i undervisning. Men varken forskning eller skolan tar hänsyn till förutsättningar, sammanhang och vad som praktiskt krävs för att spel ska kunna användas i klassrumsmiljöer på ett gynnsamt sätt, visar Björn Berg Marklund som forskat i ämnet. .

Praktiskt skapande viktigt för barns lärande i förskolan

Den skapande verksamheten har fått mindre utrymme i förskolan under de senaste tio åren, i stället är det ett ökat fokus på språk och matematik. Kari Carlsens forskning, som tar avstamp i Reggio Emilias ateljékultur, visar att praktiskt skapande är en viktig faktor för små barns lärprocesser.

Matematik ständigt närvarande i förskolan

Genom att observera barnens lek på förskolan kan förskollärarna urskilja ett matematiskt innehåll i nästan allt som barnen gör. Genom att ställa frågor och arbeta med variation finns det möjlighet att rikta barns fokus och synliggöra matematiken för dem, menar forskaren Kerstin Bäckman.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer