2017-01-27 13:14  2020 Dela:

Förskolebarn mer delaktiga i och genom musik

Musikämnet i förskolan kan medverka till större delaktighet och jämlikhet för de yngsta om det tillåts vävas samman med andra uttryckssätt och också omfatta barnets rätt till sin egen kropp. Det visar Maria Wassrin som skrivit en avhandling om konstruktionen av musikämnet i förskolan.

Maria Wassrin
Maria Wassrin

Född 1959
Bor i Stockholm

Disputerade 2016-11-25
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Towards Musicking in a Public Sphere. 1-3 year olds and music pedagogues negotiating a music didactic identity in a Swedish preschool

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som barnskötare och förskollärare och har arbetat i förskolan sedan 80-talet. Jag har också jobbat professionellt som musiker och på detta sätt har jag fått ihop två av mina stora intressen i min forskning.

– Generellt sett så har musikaktiviteter i förskolan formen av sångsamling, där barnen sitter i ring och sjunger med en pedagog som ledare. Forskning visar att barn inte har särskilt stort inflytande på den typen av samlingar, vilket är bakgrunden och den fond som jag skriver mot. Som en kontrast till detta har jag studerat arbetet på en alternativ förskola som har satsat på att ge de yngsta barnen, på ett till tre år, musik under en stor del av dagen och som har experimenterat med formen för musik på förskola.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min utgångspunkt är att musikämnet aldrig kan vara neutralt, utan är kopplat till idéer och värderingar som alltid innehåller aspekter av makt. Jag har tittat på hur musikämnet som social och kulturell konstruktion förhandlas fram av musikpedagoger och barn och hur detta är sammanflätat med föreställningar om barn, musik och pedagogroll. Ett övergripande syfte har varit att undersöka vad i denna förskolas sätt att göra musik som eventuellt skulle kunna sägas ha betydelse för barnens delaktighet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den kroppsliga, kommunikativa dimensionen i musik jämställdes med det verbala språket. Detta sätt att arbeta kan kopplas till en syn på barn som innehavare av särskilda rättigheter – att bestämma över sin egen kropp och att bestämma vad som är meningsskapande i stunden. Men också att själv få välja uttryckssätt som exempelvis dans, sång, musicerande på instrument, lyssnande eller koppla musiken till aktiviteter som att leka, rita eller konstruera av olika slag. Detta sätt att göra musik skapade delaktighet hos barnen och det är ett viktigt resultat. Barnen blir delaktiga i arbetet på förskolan, men genom att förhandla mening och genom att tas med konkret i arbetet med att konstruera musikämnet tillsammans med pedagogerna kan barnen också ses som medborgare i samhället och som medskapare av kultur.

– Vi som vuxna kan vara dåliga på att lyssna på kroppsliga uttryck och jag menar att musikpedagogerna i studien utmanar det verbala språket och dess hegemoniska ställning, genom att lyssna lika mycket på barnens kroppsliga initiativ i musicerandet som de verbala och spinna vidare på dem. Ett viktigt bidrag i avhandlingen är att synliggöra dessa knappt märkbara initiativ från barnen som pedagogerna koordinerade med andra barns initiativ. Det krävde en koncentrerad närvaro.

– Pedagogerna hade organiserat tid och rum för att man skulle kunna hålla på med musik hela dagen. Man umgicks i och genom musik. Dans, sång och spel på instrument kopplades till barnens lek. Det var intressant att se hur barnen på förskolan togs med i planering och arrangemang. Pedagogerna gjorde inte för barnen utan ihop med barnen. I relation till detta myntar jag begreppet som går ut på att vara tillsammans i musik under en längre tid utan tidsbegränsning, som till exempel i en samling. Musikpedagogerna lyssnade på barnens kroppsliga initiativ, som kunde vara att barnen hämtade ett instrument, tog fram en bok eller ett plastdjur och ville sjunga något. Dagens aktiviteter ändrades på så sätt och intog olika form, såsom dans, sång, musiklyssning, samt blandformer av alla dessa. Ett viktigt resultat är alltså att musik på detta sätt blandades upp med ritande, dans, lek och konstruktion efter barnens initiativ i stunden, vilket ökade barnens möjlighet att påverka sin dag.

Vad överraskade dig?

– Att små barn kan vara så otroligt kompetenta. I ett kapitel beskriver jag ett tvåårigt barns kunskap om ett klassiskt musikstycke. Barnet kan hela stycket och visar vad som händer i musiken. Man kan se att barnet förbereder för ett visst trumslag som det tycker om och det visar sin förkroppsligade kunskap genom att göra rörelserna på exakt rätt plats. Exemplet utmanar vad som står i tidigare litteratur om de yngsta barnen och deras musikaliska utveckling. Exempelvis att man inte får hålla på för länge, att de inte orkar koncentrera sig och att det är för svårt. Min avhandling diskuterar vad som är möjligt för de yngsta barnen att lära sig och ha glädje av. Man kanske tänker att barnen ska sätta ord på vad som händer i ett musikstycke, men de sätter kropp på det! Barnens rätt att bestämma över sina egen kropp i rummet blir då väldigt viktig, både ur ett lärandeperspektiv och ett delaktighetsperspektiv.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min önskan är att barn ska bli mer delaktiga i samhället överlag – det är en bas för min forskning. Jag har själv upplevt hur vi vuxna ofta korrigerar deras kroppar – till exempel förväntas de kunna sitta stilla från tidig ålder. Det här arbetssättet eller förhållningssättet som jag beskriver i min avhandling kräver ett lyssnande på barns kroppsliga initiativ. Det viktiga utvecklingsarbete som dessa musikpedagoger gör ska komma både pedagoger och barn i förskolan till del för vi behöver alla fundera över vilka värderingar om barn, musik och pedagogroll som är invävda i de sätt vi låter musik ta form på i förskolan.

Av Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-01-27 13:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-03-29 10:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Påskrabatt på våra specialpedagogiska konferenser i maj

Är du och dina kollegor intresserade av att delta på Skolportens konferenser i specialpedagogik, 3-4 maj i Stockholm och 10-11 maj i Göteborg i maj? Passa på att boka plats under perioden 5-23 april och få rabatt boka tre betala för två! För att ta del av rabatten, maila ditt intresse till birgitta.hartzell@skolporten.se

Fostran i fokus hos förskollärare

Trots att fostransuppdraget är ganska nedtonat i förskoleplanen lägger förskollärare mycket tid på just fostran av barnen. Det visar Anna Rantala som forskat om hur demokratiska aspekter kommer till uttryck i förskolan.

Lärare behövs i barnens musikaliska lekar

Barn behöver stöd av vuxna för att teknologiska musikaliska aktiviteter ska bli meningsfulla. Det är ett av resultaten i Pernilla Lagerlöfs studie kring yngre barns användning av musikteknologier.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.