Dela:

Förskolebarn mer delaktiga i och genom musik

Musikämnet i förskolan kan medverka till större delaktighet och jämlikhet för de yngsta om det tillåts vävas samman med andra uttryckssätt och också omfatta barnets rätt till sin egen kropp. Det visar Maria Wassrin som skrivit en avhandling om konstruktionen av musikämnet i förskolan.

Maria Wassrin
Maria Wassrin

Född 1959
Bor i Stockholm

Disputerade 2016-11-25
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Towards Musicking in a Public Sphere. 1-3 year olds and music pedagogues negotiating a music didactic identity in a Swedish preschool

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som barnskötare och förskollärare och har arbetat i förskolan sedan 80-talet. Jag har också jobbat professionellt som musiker och på detta sätt har jag fått ihop två av mina stora intressen i min forskning.

– Generellt sett så har musikaktiviteter i förskolan formen av sångsamling, där barnen sitter i ring och sjunger med en pedagog som ledare. Forskning visar att barn inte har särskilt stort inflytande på den typen av samlingar, vilket är bakgrunden och den fond som jag skriver mot. Som en kontrast till detta har jag studerat arbetet på en alternativ förskola som har satsat på att ge de yngsta barnen, på ett till tre år, musik under en stor del av dagen och som har experimenterat med formen för musik på förskola.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min utgångspunkt är att musikämnet aldrig kan vara neutralt, utan är kopplat till idéer och värderingar som alltid innehåller aspekter av makt. Jag har tittat på hur musikämnet som social och kulturell konstruktion förhandlas fram av musikpedagoger och barn och hur detta är sammanflätat med föreställningar om barn, musik och pedagogroll. Ett övergripande syfte har varit att undersöka vad i denna förskolas sätt att göra musik som eventuellt skulle kunna sägas ha betydelse för barnens delaktighet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den kroppsliga, kommunikativa dimensionen i musik jämställdes med det verbala språket. Detta sätt att arbeta kan kopplas till en syn på barn som innehavare av särskilda rättigheter – att bestämma över sin egen kropp och att bestämma vad som är meningsskapande i stunden. Men också att själv få välja uttryckssätt som exempelvis dans, sång, musicerande på instrument, lyssnande eller koppla musiken till aktiviteter som att leka, rita eller konstruera av olika slag. Detta sätt att göra musik skapade delaktighet hos barnen och det är ett viktigt resultat. Barnen blir delaktiga i arbetet på förskolan, men genom att förhandla mening och genom att tas med konkret i arbetet med att konstruera musikämnet tillsammans med pedagogerna kan barnen också ses som medborgare i samhället och som medskapare av kultur.

– Vi som vuxna kan vara dåliga på att lyssna på kroppsliga uttryck och jag menar att musikpedagogerna i studien utmanar det verbala språket och dess hegemoniska ställning, genom att lyssna lika mycket på barnens kroppsliga initiativ i musicerandet som de verbala och spinna vidare på dem. Ett viktigt bidrag i avhandlingen är att synliggöra dessa knappt märkbara initiativ från barnen som pedagogerna koordinerade med andra barns initiativ. Det krävde en koncentrerad närvaro.

– Pedagogerna hade organiserat tid och rum för att man skulle kunna hålla på med musik hela dagen. Man umgicks i och genom musik. Dans, sång och spel på instrument kopplades till barnens lek. Det var intressant att se hur barnen på förskolan togs med i planering och arrangemang. Pedagogerna gjorde inte för barnen utan ihop med barnen. I relation till detta myntar jag begreppet som går ut på att vara tillsammans i musik under en längre tid utan tidsbegränsning, som till exempel i en samling. Musikpedagogerna lyssnade på barnens kroppsliga initiativ, som kunde vara att barnen hämtade ett instrument, tog fram en bok eller ett plastdjur och ville sjunga något. Dagens aktiviteter ändrades på så sätt och intog olika form, såsom dans, sång, musiklyssning, samt blandformer av alla dessa. Ett viktigt resultat är alltså att musik på detta sätt blandades upp med ritande, dans, lek och konstruktion efter barnens initiativ i stunden, vilket ökade barnens möjlighet att påverka sin dag.

Vad överraskade dig?

– Att små barn kan vara så otroligt kompetenta. I ett kapitel beskriver jag ett tvåårigt barns kunskap om ett klassiskt musikstycke. Barnet kan hela stycket och visar vad som händer i musiken. Man kan se att barnet förbereder för ett visst trumslag som det tycker om och det visar sin förkroppsligade kunskap genom att göra rörelserna på exakt rätt plats. Exemplet utmanar vad som står i tidigare litteratur om de yngsta barnen och deras musikaliska utveckling. Exempelvis att man inte får hålla på för länge, att de inte orkar koncentrera sig och att det är för svårt. Min avhandling diskuterar vad som är möjligt för de yngsta barnen att lära sig och ha glädje av. Man kanske tänker att barnen ska sätta ord på vad som händer i ett musikstycke, men de sätter kropp på det! Barnens rätt att bestämma över sina egen kropp i rummet blir då väldigt viktig, både ur ett lärandeperspektiv och ett delaktighetsperspektiv.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min önskan är att barn ska bli mer delaktiga i samhället överlag – det är en bas för min forskning. Jag har själv upplevt hur vi vuxna ofta korrigerar deras kroppar – till exempel förväntas de kunna sitta stilla från tidig ålder. Det här arbetssättet eller förhållningssättet som jag beskriver i min avhandling kräver ett lyssnande på barns kroppsliga initiativ. Det viktiga utvecklingsarbete som dessa musikpedagoger gör ska komma både pedagoger och barn i förskolan till del för vi behöver alla fundera över vilka värderingar om barn, musik och pedagogroll som är invävda i de sätt vi låter musik ta form på i förskolan.

Av Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-01-27 13:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-03-29 10:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Påskrabatt på våra specialpedagogiska konferenser i maj

Är du och dina kollegor intresserade av att delta på Skolportens konferenser i specialpedagogik, 3-4 maj i Stockholm och 10-11 maj i Göteborg i maj? Passa på att boka plats under perioden 5-23 april och få rabatt boka tre betala för två! För att ta del av rabatten, maila ditt intresse till birgitta.hartzell@skolporten.se

Fostran i fokus hos förskollärare

Trots att fostransuppdraget är ganska nedtonat i förskoleplanen lägger förskollärare mycket tid på just fostran av barnen. Det visar Anna Rantala som forskat om hur demokratiska aspekter kommer till uttryck i förskolan.

Lärare behövs i barnens musikaliska lekar

Barn behöver stöd av vuxna för att teknologiska musikaliska aktiviteter ska bli meningsfulla. Det är ett av resultaten i Pernilla Lagerlöfs studie kring yngre barns användning av musikteknologier.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer