Dela:

Förskolebarn ser både lösningar och problem i naturen

Förskolebarn visar på en slående kreativitet och engagemang kring frågor om hållbarhet och miljö – bara de får möjlighet att med stöd från pedagoger att utforska i naturen. Det visar Cecilia Caiman i sin avhandling om barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid.

Cecilia Caiman
Cecilia Caiman

Född 1972
i Stockholm

Disputerade 2015-03-06
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Naturvetenskap i tillblivelse: Barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Vi lever i en tid då frågor kring hållbarhet är högaktuellt. Jag är naturvetenskapsdidaktiker i botten och arbetar som lärare och förskollärarutbildare vid sidan av min forskning. Ämnet var på så vis självskrivet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid. Jag har studerat förskolebarn i naturen och förskolepedagoger i deras didaktiska arbete. Syftet med studien var också att utveckla didaktiska verktyg för att kunna utveckla och stödja barns lärande i naturvetenskap med koppling till hållbarhetsfrågor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskolebarn i allra högsta grad identifierar både problem och möjligheter kring miljö och hållbarhet. Men det förutsätter att barnen får möjlighet att vara i spännande miljöer både inom- och utomhus och att de där har tillgång till material och stöd av pedagoger. Barn identifierar konflikter i sin närmiljö och finner konstruktiva lösningar. Exempelvis uppmärksammar barnen risken för ett fågelbo nära där byggjobbare monterar ett cykelställ. Här förhandlar barnen huruvida de ska prata med byggjobbarna alternativt flytta boet till ett lugnare område. De kommer så småningom överens om det senare alternativet eftersom det också är bra med ett cykelställ.

– Ett tydligt resultat är också att dessa diskussioner är en kollektiv process där pedagogernas uppgift är att ställa väl avvägda fördjupande frågor som kan föra barnens arbete vidare. Barnen utforskar också djurlivet på liknande sätt som biologer gör – de tittar på utseende, form och rörelser och skapar därigenom en ekologisk helhet där de ser hur djuren samverkar med varandra. Min studie visar även att barn tillsammans kreerar lösningar på miljörelaterade problem. I tecknandet visar barnen hur grodor kan räddas över vägen genom en tunnel, grodbarnvagnar eller trampolin som de kan hoppa på.

– Ett annat resultat är hur barn skapar kunskap genom den egna kroppen, ett exempel här är hur barnen trasar sönder en lerkonstruktion av en grodas insida.  Lerflugorna i magen förvandlas inuti grodmagen och blir saft och slutligen ”proteiner” i barnens utforskande. Deras arbete visar sig vara en rätt avancerad matspjälkningsprocess. Världen brottas med stora klimatfrågor och mina resultat vittnar om att barn har en stark föreställningsförmåga som är oerhört viktig att värna om!

Vad överraskade dig?

– Det var enormt överraskade att barnen var så engagerade och att deras lärande inom naturvetenskapens områden var så avancerat. Dessutom ville de verkligen hitta lösningar på problem som uppstår.

Vem har nytta av dina resultat?

– Ämnesdidaktiker och verksamma inom förskolan. Jag hoppas att de didaktiska verktyg jag tagit fram för att främja ett kreativt och fördjupat lärande inom naturvetenskap och hållbarhet ska komma till användning i både skolan och förskolans praktik.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2015-12-16 13:56 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-01-14 13:31 av Susanne Sawander


Relaterat

Matematiken ständigt närvarande på förskolan

Barn på förskolan använder matematik för att beskriva sin omvärld. Det kan till exempel handla om mätning, om tid, eller om att kommunicera olika geometriska former. Barnen gör det både på eget initiativ och i situationer där pedagogerna uppmuntrar dem till det, visar Marita Lundström i sin studie.

Etik ständigt närvarande i förskolans fostran

Airi Bigstens avhandling fokuserar på hur förskollärare tänker kring sitt handlande när det gäller att fostra barn. Hon förvånades av hur etiskt grundat allt är som pedagogerna säger och gör i fostran av barnen. Det handlar inte om att man följer regler för reglernas skull, menar hon.        

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.