2015-12-16 13:56  1427 Dela:

Förskolebarn ser både lösningar och problem i naturen

Förskolebarn visar på en slående kreativitet och engagemang kring frågor om hållbarhet och miljö – bara de får möjlighet att med stöd från pedagoger att utforska i naturen. Det visar Cecilia Caiman i sin avhandling om barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid.

Cecilia Caiman
Cecilia Caiman

Född 1972
i Stockholm

Disputerade 2015-03-06
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Naturvetenskap i tillblivelse: Barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Vi lever i en tid då frågor kring hållbarhet är högaktuellt. Jag är naturvetenskapsdidaktiker i botten och arbetar som lärare och förskollärarutbildare vid sidan av min forskning. Ämnet var på så vis självskrivet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid. Jag har studerat förskolebarn i naturen och förskolepedagoger i deras didaktiska arbete. Syftet med studien var också att utveckla didaktiska verktyg för att kunna utveckla och stödja barns lärande i naturvetenskap med koppling till hållbarhetsfrågor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskolebarn i allra högsta grad identifierar både problem och möjligheter kring miljö och hållbarhet. Men det förutsätter att barnen får möjlighet att vara i spännande miljöer både inom- och utomhus och att de där har tillgång till material och stöd av pedagoger. Barn identifierar konflikter i sin närmiljö och finner konstruktiva lösningar. Exempelvis uppmärksammar barnen risken för ett fågelbo nära där byggjobbare monterar ett cykelställ. Här förhandlar barnen huruvida de ska prata med byggjobbarna alternativt flytta boet till ett lugnare område. De kommer så småningom överens om det senare alternativet eftersom det också är bra med ett cykelställ.

– Ett tydligt resultat är också att dessa diskussioner är en kollektiv process där pedagogernas uppgift är att ställa väl avvägda fördjupande frågor som kan föra barnens arbete vidare. Barnen utforskar också djurlivet på liknande sätt som biologer gör – de tittar på utseende, form och rörelser och skapar därigenom en ekologisk helhet där de ser hur djuren samverkar med varandra. Min studie visar även att barn tillsammans kreerar lösningar på miljörelaterade problem. I tecknandet visar barnen hur grodor kan räddas över vägen genom en tunnel, grodbarnvagnar eller trampolin som de kan hoppa på.

– Ett annat resultat är hur barn skapar kunskap genom den egna kroppen, ett exempel här är hur barnen trasar sönder en lerkonstruktion av en grodas insida.  Lerflugorna i magen förvandlas inuti grodmagen och blir saft och slutligen ”proteiner” i barnens utforskande. Deras arbete visar sig vara en rätt avancerad matspjälkningsprocess. Världen brottas med stora klimatfrågor och mina resultat vittnar om att barn har en stark föreställningsförmåga som är oerhört viktig att värna om!

Vad överraskade dig?

– Det var enormt överraskade att barnen var så engagerade och att deras lärande inom naturvetenskapens områden var så avancerat. Dessutom ville de verkligen hitta lösningar på problem som uppstår.

Vem har nytta av dina resultat?

– Ämnesdidaktiker och verksamma inom förskolan. Jag hoppas att de didaktiska verktyg jag tagit fram för att främja ett kreativt och fördjupat lärande inom naturvetenskap och hållbarhet ska komma till användning i både skolan och förskolans praktik.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2015-12-16 13:56 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-01-14 13:31 av Susanne Sawander


Relaterat

Matematiken ständigt närvarande på förskolan

Barn på förskolan använder matematik för att beskriva sin omvärld. Det kan till exempel handla om mätning, om tid, eller om att kommunicera olika geometriska former. Barnen gör det både på eget initiativ och i situationer där pedagogerna uppmuntrar dem till det, visar Marita Lundström i sin studie.

Etik ständigt närvarande i förskolans fostran

Airi Bigstens avhandling fokuserar på hur förskollärare tänker kring sitt handlande när det gäller att fostra barn. Hon förvånades av hur etiskt grundat allt är som pedagogerna säger och gör i fostran av barnen. Det handlar inte om att man följer regler för reglernas skull, menar hon.        

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter är därför centralt i undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.