Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Olika tider verkar kräva olika barn, eller olika förståelser och synsätt på barn. Det konstaterar Therese Lindgren i sin avhandling där hon kritiskt granskar de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Therese Lindgren
Therese Lindgren

Född 1982
Bor i Lund

Disputerade 2018-10-12
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Föränderlig tillblivelse: Figurationen av det posthumana förskolebarnet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Innan jag påbörjade mina forskarstudier arbetade jag som pedagog i förskolan. Där brottades jag med olika frågor som rör förskolans syfte och innehåll och synen på förskolebarnet. Jag uppfattade det som att det fanns flera olika, och ibland motstridiga, perspektiv. Dessa frågor tog jag med in i mitt forskningsarbete.

– I min licentiatstudie, som ligger som grund för avhandlingen, undersökte jag hur pedagoger talade om barn och barns meningsskapande i ett arbete med pedagogisk dokumentation. I analysen av pedagogernas samtal blev det tydligt att pedagogerna lade fokus på barns relationer med den fysiska miljön, alltså barns relationer med materialitet och ting. Hur kunde detta komma sig? Det visade sig att de pedagoger som var delaktiga i studien aktivt arbetat med Skolverkets stödmaterial ”Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: pedagogisk dokumentation”. I detta stödmaterial som Skolverket gav ut 2012, förespråkas pedagogisk dokumentation som verktyg för förskolans systematiska kvalitetsarbete inom ramen för vad som i stödmaterialet benämns som postkonstruktionistisk teoretisk förståelse. Den postkonstruktionistiska teorin kan förstås som del av en bredare så kallad posthumanistisk teoretisk rörelse i både svensk och internationell förskoleforskning. Posthumanismen är en uppsättning kritiska idéer och teorier som på ett grundläggande plan inte bara ifrågasätter hur vi har för vana att tänka om oss själva och vår position i världen utan också utmanar traditionella uppfattningar om kunskap och lärande. Detta väckte mitt intresse: vad innebär en posthumanistisk förståelse av förskolebarnet och hur har posthumanistisk teori funnit sin väg in i förskolans kontext? Varför posthumanism i förskolan, varför nu?

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen gör jag en kritisk granskning av posthumanistisk teori, när denna passas in i ett förskolesammanhang. Jag undersöker hur det posthumana barnet möjliggjorts som figur, vad det posthumana barnet kan förstås svara mot och hur det posthumana barnet relaterar till andra samtida konstruktioner av barnet. I avhandlingen kommer jag också in på större frågor som rör hur förskolebarnet konstruerats på olika sätt genom förskolans historia i brännpunkten mellan utbildningsforskning, förskolepolicy och praktik. Olika tider verkar helt enkelt kräva olika barn – eller snarare olika förståelser och synsätt på barn.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Posthumanismens kritiska idéer och teorier ifrågasätter inte enbart hur vi har för vana att tänka om oss själva och vår position i världen utan utmanar också traditionella uppfattningar om kunskap och lärande. När teorin passas in i förskolans sammanhang blir vissa sätt att tänka om och förstå förskolebarnet möjliga och inte andra. I det svenska förskolefältet betonas relationen mellan barn och fysisk miljö. Man menar att det tidigare har varit för stort fokus i både forskning och praktik på språket som skapare av både oss själva och världen. Den posthumanistiska världssynen beskrivs som ”utplattad” vilket betyder att relationer mellan människor och mellan människor, miljö och ting värderas lika. Alla relationer ses som lika nödvändiga för vår egen och andras existens. I en posthumanistisk teoretisk förståelse av barnet beskrivs barnet ständigt bli till, om och om igen, genom och som del av sina intrasslade relationer med världen. Det posthumana barnet förkroppsligar på så vis flexibilitet och framhålls som bättre anpassat för en värld kännetecknad av rörelse, heterogenitet och snabb social förändring och teknologisk utveckling.

– I internationell posthumanistiskt inspirerad förskoleforskning figurerar det posthumana barnet som en lösning på en värld i social, politisk och ekologisk kris. För att kunna överleva måste vi ändra på hur vi ser på oss själv och vår plats i världen. Här blir förskolebarnet viktigt. Om bara barnet med hjälp av ”rätt” utbildning skulle kunna frigöras från dominerande traditionella och samtida tankesätt skulle barnet kunna omvärdera sin position i världen och därmed förändra förutsättningarna för framtiden. I detta resonemang blir barnet lösningen och utbildningen det medel genom vilka genomgripande samhällsförändringar ska komma till stånd. Något annorlunda uttryckt blir barnet en plats för vuxnas iscensättning av förändring.

– Problemet är att barnets historiska, sociala och kulturella bakgrund och sammanhang riskerar att suddas ut i processen, och på så sätt också barnets individuella unikhet. Detta väcker viktiga frågor rörande teorins konsekvenser, inte minst för dem som är föremål för den teoretiska interventionen – det vill säga barnen.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad av hur snabbt de pedagoger som medverkade i licentiatstudien snappade upp och arbetade med att omsätta det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Detta visar på hur viktigt det är att det finns en levande dialog mellan beslutsfattare, policyformulerare, forskare och pedagoger. Sedan var hela djupdykningen in i posthumanismen omtumlande och utmanande för mitt eget tänkande, men mer om det kan man läsa i avhandlingen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Verksamma pedagoger, pedagoger i utbildning, andra forskare och utbildningspolitiska aktörer. Alla som är intresserade av att diskutera varför och hur vissa teoretiska rörelser vinner mark och får fäste i förskolan.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-11-05 11:49 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-11-09 09:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskoleklassen, 31 januari-1 februari i Stockholm

Samtidigt som förskoleklassen firar 20 år som skolform har den blivit obligatorisk och behåller sin viktiga roll som brygga mellan förskola och skola. Som pedagog i förskoleklass spelar du en viktig roll i att skapa goda förutsättningar för lärande och se till att sexåringarnas första möte med skolan blir så bra som möjligt. Välkommen till två dagar med fokus på det viktiga året i förskoleklassen!

Förskolechef, 29-30 november i Göteborg

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och pedagogisk professionsutveckling. Konferensen syftar till att belysa din yrkesroll från olika perspektiv. Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Förskolebarn använder kroppen när de matematiserar

Förskolebarn använder kroppsliga handlingar för att visa sina kunskaper i matematik, eftersom de inte har utvecklat ett verbalt matematiskt språk ännu. Det visar Gabriella Gejard i sin avhandling.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Lätt eller svårt att lära sig – hur vet vi?

Hur bedömer vi om något är lätt eller svårt att lära sig? Andreas Jemstedt har forskat om metakognitiva bedömningar.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema sambedömning
  Nytt nr ute nu!

Tema sambedömning

Ligger skolans likvärdighetsproblem i betygssättningen – och stavas lösningen i så fall sambedömning? Dessutom: Intervju med den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek, som inte skräder orden när det gäller lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Svart på vitt – svårt bryta segregationen i skolan

På den ena skolan egna laptops, på den andra delar 400 elever en sal med stationära datorer. Elever från hem med låg utbildning får sämst undervisning – bäst undervisning finns på skolor med välbärgade föräldrar. Tio års forskning ger en tydlig bild av det som forskarna kallar pedagogisk segregation.

Vardagsanknuten matematikundervisning ger sämre resultat

Hur bör mattelärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? En ny studie av forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik ger en tydlig fingervisning. Att lägga tid på att eleverna lär sig saker utantill verkar leda till bättre inlärning, medan det däremot verkar vara ineffektivt att knyta matematiken till elevernas vardag.

Så kan skolan och lärare hantera hoten mot demokratin

Forskare, lärare, lärarstudenter och skolpolitiker från hela Norden var samlade på Örebro universitet i slutet på oktober för konferensen Nordic education in a democratically troublesome time.

”Mer forskning innan reformer genomförs”

Debatten om huruvida ett fokus på kunskapssyn är produktivt för skolan fortsätter. Malin Tväråna varnar för att denna lägger ut dimridåer för det som spelar roll – det som händer i klassrummet. Hon efterlyser därför praktikgrundade studier om hur undervisning egentligen fungerar.

Cracking the school breakfast code

Historically, stigma and issues of accessibility have kept many hungry students from eating school breakfast. Schools nationwide serve about 57 low-income children breakfast for every 100 who participate in the school lunch program. Here’s the good news: participation is rising. Try these tips for growth from schools that are successfully feeding students the most important meal of the day.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats