Förskolebarns frågor om vatten och miljö aktuella och relevanta

Förskolebarns frågor om vatten och miljö är både högaktuella och samhällsrelevanta, visar Teresa Elkin Postilas avhandling. Hennes forskning visar vad utbildning i miljöfrågor kan handla om i förskolan, och hur den kan genomföras.

Teresa Elkin Postila
Teresa Elkin Postila

Bor i Värmdö
Född år 1970

Disputerade 2021-11-12
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
(O)ändligt vatten: En studie om hur förskolebarn som kännare engageras i samhälleliga miljöfrågor

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I dagens klimatföränderliga värld är vatten, salt som sött, utsatt, och tillgången till rent vatten är hotat vilket påverkar allt levande. Vatten är ofta fokus för barns utforskande på förskolor, de leker och undersöker vatten på sina förskolegårdar och inne på sina förskolor. Jag har själv som pedagog ofta inkluderat naturvetenskapligt och matematiskt fokus på barns utforskande av vatten. Sedan spelar min akademiska bakgrund som geovetare också roll.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om flera saker som: vad uppkommer eller produceras när förskolebarn, forskare och vattenspecialister möts i gemensamma frågor – i det här fallet vatten? Vad händer när barns, forskares och vattenspecialisters kunskaper och metoder möts i den gemensamma frågan?

– I projektet har fokus legat på barnens frågor och det som är viktigt för dem att fokusera på, utforska och fråga om, snarare än de vuxnas agenda, och min agenda som forskare, för vad som är viktigt, relevant och ”rätt” att undersöka och hur det ska undersökas.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktigaste resultaten är att små barns frågor om vatten och sin miljö är högaktuella och samhällsrelevanta. Det i sin tur öppnar upp för hur vi kan tänka om utbildning om naturvetenskap, klimat, miljö- och hållbarhet i förskolan, och hur vi kan tänka om barns plats i samhället, som aktiva samhällsmedborgare i samhällsaktuella frågor.

Vad överraskade dig?

– Barnens högaktuella frågor! Även om jag som pedagog mött liknande frågor som jag då kanske upplevde som självklara och ibland förgivettagna, fick frågorna i mötet med min forskarpraktik den uppmärksamhet som de tidigare inte fått när jag var verksam som pedagog. Det var helt fantastiskt att få veckla ut frågornas komplexitet tillsammans med barnen. Genom att följa barnens frågor och återkomma till dem om och om igen, kom vi i kontakt med inte bara naturvetenskapliga aspekter, utan också ekonomiska och samhälleliga. Jag överraskades också av den självklarhet och nyfikenhet som förskoleledning, pedagoger, vårdnadshavare och barn mötte mig och forskningsprojektet med.

Vem har nytta av dina resultat?

– Som jag sa tidigare kan resultaten visa på vad naturvetenskaplig-, klimat-, miljö- och hållbarhetsutbildning kan handla om i förskolan, och hur den kan genomföras. Resultaten visar också på vikten av mötesplatser kring samhälleliga frågor, där olika delar av samhället möts och verkar kring frågor som utgår från samhällsmedborgare.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-02-17 17:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Förskolebarn har goda kunskaper om hållbar utveckling

Förskolebarn har goda kunskaper om hållbar utveckling, visar Farhana Borg. Det finns ett positivt samband mellan förskolebarnens kunskaper och praktiserande och förskolepedagogernas engagemang och arbete i dessa frågor.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Känslomässig berg- och dalbana att lära sig programmera

Det finns såväl sociala som emotionella faktorer i situationen som uppstår när studenter lär sig att programmera. Detta har betydelse för om eleven vill fortsätta med programmering, visar Kristina von Hausswolffs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)