Förskolebarns frågor om vatten och miljö aktuella och relevanta

Förskolebarns frågor om vatten och miljö är både högaktuella och samhällsrelevanta, visar Teresa Elkin Postilas avhandling. Hennes forskning visar vad utbildning i miljöfrågor kan handla om i förskolan, och hur den kan genomföras.

Teresa Elkin Postila
Teresa Elkin Postila

Bor i Värmdö
Född år 1970

Disputerade 2021-11-12
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
(O)ändligt vatten: En studie om hur förskolebarn som kännare engageras i samhälleliga miljöfrågor

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I dagens klimatföränderliga värld är vatten, salt som sött, utsatt, och tillgången till rent vatten är hotat vilket påverkar allt levande. Vatten är ofta fokus för barns utforskande på förskolor, de leker och undersöker vatten på sina förskolegårdar och inne på sina förskolor. Jag har själv som pedagog ofta inkluderat naturvetenskapligt och matematiskt fokus på barns utforskande av vatten. Sedan spelar min akademiska bakgrund som geovetare också roll.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om flera saker som: vad uppkommer eller produceras när förskolebarn, forskare och vattenspecialister möts i gemensamma frågor – i det här fallet vatten? Vad händer när barns, forskares och vattenspecialisters kunskaper och metoder möts i den gemensamma frågan?

– I projektet har fokus legat på barnens frågor och det som är viktigt för dem att fokusera på, utforska och fråga om, snarare än de vuxnas agenda, och min agenda som forskare, för vad som är viktigt, relevant och ”rätt” att undersöka och hur det ska undersökas.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktigaste resultaten är att små barns frågor om vatten och sin miljö är högaktuella och samhällsrelevanta. Det i sin tur öppnar upp för hur vi kan tänka om utbildning om naturvetenskap, klimat, miljö- och hållbarhet i förskolan, och hur vi kan tänka om barns plats i samhället, som aktiva samhällsmedborgare i samhällsaktuella frågor.

Vad överraskade dig?

– Barnens högaktuella frågor! Även om jag som pedagog mött liknande frågor som jag då kanske upplevde som självklara och ibland förgivettagna, fick frågorna i mötet med min forskarpraktik den uppmärksamhet som de tidigare inte fått när jag var verksam som pedagog. Det var helt fantastiskt att få veckla ut frågornas komplexitet tillsammans med barnen. Genom att följa barnens frågor och återkomma till dem om och om igen, kom vi i kontakt med inte bara naturvetenskapliga aspekter, utan också ekonomiska och samhälleliga. Jag överraskades också av den självklarhet och nyfikenhet som förskoleledning, pedagoger, vårdnadshavare och barn mötte mig och forskningsprojektet med.

Vem har nytta av dina resultat?

– Som jag sa tidigare kan resultaten visa på vad naturvetenskaplig-, klimat-, miljö- och hållbarhetsutbildning kan handla om i förskolan, och hur den kan genomföras. Resultaten visar också på vikten av mötesplatser kring samhälleliga frågor, där olika delar av samhället möts och verkar kring frågor som utgår från samhällsmedborgare.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-02-17 17:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Förskolebarn har goda kunskaper om hållbar utveckling

Förskolebarn har goda kunskaper om hållbar utveckling, visar Farhana Borg. Det finns ett positivt samband mellan förskolebarnens kunskaper och praktiserande och förskolepedagogernas engagemang och arbete i dessa frågor.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser