Förskolebarns frågor om vatten och miljö aktuella och relevanta

Förskolebarns frågor om vatten och miljö är både högaktuella och samhällsrelevanta, visar Teresa Elkin Postilas avhandling. Hennes forskning visar vad utbildning i miljöfrågor kan handla om i förskolan, och hur den kan genomföras.

Teresa Elkin Postila
Teresa Elkin Postila

Bor i Värmdö
Född år 1970

Disputerade 2021-11-12
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
(O)ändligt vatten: En studie om hur förskolebarn som kännare engageras i samhälleliga miljöfrågor

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I dagens klimatföränderliga värld är vatten, salt som sött, utsatt, och tillgången till rent vatten är hotat vilket påverkar allt levande. Vatten är ofta fokus för barns utforskande på förskolor, de leker och undersöker vatten på sina förskolegårdar och inne på sina förskolor. Jag har själv som pedagog ofta inkluderat naturvetenskapligt och matematiskt fokus på barns utforskande av vatten. Sedan spelar min akademiska bakgrund som geovetare också roll.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om flera saker som: vad uppkommer eller produceras när förskolebarn, forskare och vattenspecialister möts i gemensamma frågor – i det här fallet vatten? Vad händer när barns, forskares och vattenspecialisters kunskaper och metoder möts i den gemensamma frågan?

– I projektet har fokus legat på barnens frågor och det som är viktigt för dem att fokusera på, utforska och fråga om, snarare än de vuxnas agenda, och min agenda som forskare, för vad som är viktigt, relevant och ”rätt” att undersöka och hur det ska undersökas.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktigaste resultaten är att små barns frågor om vatten och sin miljö är högaktuella och samhällsrelevanta. Det i sin tur öppnar upp för hur vi kan tänka om utbildning om naturvetenskap, klimat, miljö- och hållbarhet i förskolan, och hur vi kan tänka om barns plats i samhället, som aktiva samhällsmedborgare i samhällsaktuella frågor.

Vad överraskade dig?

– Barnens högaktuella frågor! Även om jag som pedagog mött liknande frågor som jag då kanske upplevde som självklara och ibland förgivettagna, fick frågorna i mötet med min forskarpraktik den uppmärksamhet som de tidigare inte fått när jag var verksam som pedagog. Det var helt fantastiskt att få veckla ut frågornas komplexitet tillsammans med barnen. Genom att följa barnens frågor och återkomma till dem om och om igen, kom vi i kontakt med inte bara naturvetenskapliga aspekter, utan också ekonomiska och samhälleliga. Jag överraskades också av den självklarhet och nyfikenhet som förskoleledning, pedagoger, vårdnadshavare och barn mötte mig och forskningsprojektet med.

Vem har nytta av dina resultat?

– Som jag sa tidigare kan resultaten visa på vad naturvetenskaplig-, klimat-, miljö- och hållbarhetsutbildning kan handla om i förskolan, och hur den kan genomföras. Resultaten visar också på vikten av mötesplatser kring samhälleliga frågor, där olika delar av samhället möts och verkar kring frågor som utgår från samhällsmedborgare.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-02-17 17:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Förskolebarn har goda kunskaper om hållbar utveckling

Förskolebarn har goda kunskaper om hållbar utveckling, visar Farhana Borg. Det finns ett positivt samband mellan förskolebarnens kunskaper och praktiserande och förskolepedagogernas engagemang och arbete i dessa frågor.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!