2014-12-09 15:30  2673 Dela:

Förskoleklassen som övergångszon

Helena Ackesjö följde en grupp barn från förskolan till årskurs 1, genom flera övergångar mellan skolformer. Att komma till en ny grupp ställde krav på att barnen anpassade sig och byggde nya kamratrelationer. Några av barnen upplevde övergångarna som hotfulla.

Helena Ackesjö
Helena Ackesjö

Född 1973
i Oskarshamn

Disputerade 2014-09-12
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Barns övergångar till och från förskoleklass. Gränser, identiteter och (dis-)kontinuiteter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad fritidspedagog, och efter några år på fritidshemmet sökte jag en tjänst som lärare i förskoleklass. Det blev en utmaning, då jag ständigt tvingades reflektera över förskoleklasslärarens uppdrag och roll. Vad är det förskoleklassen ska bidra med? Vilken yrkesroll krävs? Samtidigt läste jag en magister i pedagogik. Både min magisteruppsats och min licentiatavhandling handlade om förskoleklasslärarens yrkesroll.

Vad handlar avhandlingen om?

– Barns övergångar till och från förskoleklass. Jag har följt en grupp barn under 18 månader i förskola, förskoleklass och årskurs 1 och i övergångarna mellan dessa tre skolformer. När jag inledde min studie hade jag förskoleklassen i fokus, men allt eftersom har fokus förskjutits mer och mer till övergångar, identitetskonstruktioner och begreppet kontinuitet. Detta är ett forskningsfält som är relativt litet nationellt, men något mer omfattande studerat internationellt. I avhandlingen är barnens perspektiv i fokus, vilket gör att barns röster om övergångarna är det som beskrivs.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten visar att övergångar är processer präglade av diskontinuiteter i exempelvis miljöer och relationer, något barnen måste hantera. Frågan är hur enkelt det är att skapa kontinuitet i övergångar mellan skolformer. Kontinuitet kan beskrivas som skapande av sammanhang. Sammanhang och övergång är dock begrepp som i sig själva kan verka motstridande utifrån avhandlingens resultat. Man utgår alltid från att kontinuitet är något bra, men ur barnens perspektiv behöver det inte vara så.

– Tvärtom kan diskontinuiteter hjälpa barnen att tydliggöra gränsen till den nya skolformen och bidra till att denna blir enklare att tolka. Barnen går in i förskoleklassen och tänker att de börjar skolan. De vill ha svårare uppgifter och läxor, medan lärarna försöker bygga upp en kulturell kontinuitet där förskolan och förskoleklassen liknar varandra. Vissa av barnen gör motstånd och vill ha ett tydligare brott mellan de två skolformerna.

– I resultatet träder också förskoleklassens pedagogiska poäng som övergångszon fram. Dagens utbildningspolitiska förslag och reformer tenderar att gå i linje med en utveckling av ett granskningssamhälle där formaliserad undervisning, tidigare betyg och ökad bedömning betonas mer än hur vi ska behålla och vidareutveckla barns intresse, lust och nyfikenhet att lära.

– Poängen med förskoleklassen är att den utgör en plats där barnen får tid att anpassa sig till nya förutsättningar utan yttre krav på prestationer. Under ett läsår får barnen möjligheter pendla mellan skolans och förskolans kulturer, vilket gör att förskoleklassen kan bidra till en ”mjuk övergång” till skolan. Hur förskoleklassåret och övergångarna till och från det hanteras skulle därmed kunna få effekter på barnens fortsatta skolgång och fortsatta lärande.

Vad överraskade dig?

– Det var att barngrupperna splittrades så många gånger. Under bara ett par år i slutet av förskoletiden och i de första skolåren är barnen med om återkommande relationella splittringar, där hänsyn inte alltid tas till barns behov eller önskningar. För en del barn blir övergångarna hotfulla. De tvingas lägga mycket energi på att bygga upp gemenskaper i den nya gruppen. Trygghet föregår ofta lärande – är men inte trygg är det svårt att lära. När man frågar barnen vad en bra övergång är svarar de: när alla får göra samma övergång samtidigt.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand tror jag att lärare i förskola, förskoleklass och skola kan ha glädje av mina resultat. Jag tror att de kan finna igenkänning och kanske hitta kraft att förändra eller förbättra sin egen praktik. Jag tror och hoppas att även rektorerna i de olika skolformerna kan ha intresse och glädje av resultaten, och att de kan använda dem för att utmana och utveckla sina rutiner kring barns övergångar mellan skolformer. Jag hoppas också att avhandlingen kan bli en av flera röster i debatten om de föreslagna politiska förändringarna av förskoleklassen och barns skolstartsålder.

Sidan publicerades 2014-12-09 15:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolebarn uppfattar årskurs 1 som något jobbigt och tråkigt

Lina Lago har undersökt hur förskolebarn uppfattar skillnaden mellan förskoleklass och årskurs 1. ”Vi behöver fundera över vilka bilder vi vuxna, både lärare och föräldrar, förmedlar av skolan”, säger hon.

Första mötet med skolan

Förskoleklassen förbereder barnen att börja skolan. Men bristande kontinuitet mellan läs- och skrivaktiviteter mellan förskoleklass och årskurs ett påverkar barnens lärande, visar Gunilla Sandbergs avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.