Hoppa till sidinnehåll
Autismspektrumtillstånd (AST)

Förskolepersonal viktig informationskälla vid utredningar av AST

Publicerad:2019-01-22
Uppdaterad:2019-02-06
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Elisabeth Nilsson Jobs

Född 1961
Bor i Nykvarn

Disputerade 2018-12-14
vid Uppsala universitet

Avhandling

Recognizing Disability and Ability in Young Autistic Children

Förskolans personal utgör en viktig informationskälla vid utredningar av autismspektrumstörning hos förskolebarn. Det konstaterar Elisabeth Nilsson Jobs som forskat om styrkor och funktionshinder hos små barn med AST och om förskolans bidrag till det diagnostiska arbetet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är klinisk psykolog och har länge arbetat med neuropsykiatriska utredningar där autismspektrumstörning (AST) är en av frågeställningarna. Utredningen av AST kan ibland vara komplex och fler informationskällor kan behövas för att fastställa diagnos. Även om jag och många kollegor länge har hämtat in information från förskolan är forskningen om förskolans bidrag till det diagnostiska arbetet begränsat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om styrkor och funktionshinder hos små barn med AST och om hur förskolepersonal kan bidra till information vid utredningar av AST. Psykologisk utredning ska innefatta både svagheter och styrkor. Många äldre barn och vuxna med AST har särskilda styrkor inom olika områden men kunskapen om hur det ser ut hos små barn är inte tidigare undersökt.

– Studien omfattar cirka 60 tre-åringar som delats i tre grupper: Barn med hög risk för AST, det vill säga med en bror eller syster med AST, och som själva har AST. En grupp med hög risk för AST men utan AST själva samt en grupp med låg risk för AST, det vill säga utan en bror eller syster med AST och med typisk utveckling.

– Med hjälp av skattningsskalor har förskolepedagoger och föräldrar gjort bedömningar av barnen. Dessa resultat har sedan jämförts med en klinisk bedömning av samma barn.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskolepersonal kan utgöra en viktig informationskälla när det gäller att identifiera symtom på AST. Förskolepersonal bör därför vara delaktig i utredningar kring AST. I en del fall kan föräldrarna ha svårt att upptäcka autistiska symtom i hemmiljön och då kan information om hur barnet fungerar i förskolemiljön vara viktig för att kunna ta ställning till diagnos. Kärnsymtomen vid AST utgörs av svårigheter inom socialt samspel och/eller ovanliga beteenden som exempelvis repetitiva beteenden, specialintressen eller att vilja göra saker på ett speciellt sätt.

– Resultaten visar att förskolepersonal främst noterar svårigheter inom socialt samspel hos barn med AST, medan ovanliga och repetitiva beteenden är svårare att förmedla. Det är oklart varför det är så men det skulle kunna bero på att ovanliga och stereotypa beteenden antingen är svåra att upptäcka eller att frågeformulären om dessa beteenden är svåra att besvara.

– Mer forskning behövs dock om hur ovanliga och begränsade beteenden kan identifieras i förskolemiljön och om skattningsskalorna som används kan modifieras för att vara lättare att besvara.

– Resultaten visar också att barn med AST är speciellt bra på att urskilja detaljer, exempelvis gömda kryss i en bild, i jämförelse med andra barn. Undersökningen är den första i sitt slag att omfatta så små autistiska barn. Tyvärr vet vi generellt sett väldigt lite om små barns speciella färdigheter och förmågor. Min studie visar att det behövs mer forskning inom området.

Vad överraskade dig?

– Att särskilda styrkor, exempelvis visuella, kan ses hos barn med AST redan i tre-årsåldern. Jag blev också överraskad att det är svårt att känna igen och/eller att rapportera om ovanliga och begränsade intressen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom förskolan men också föräldrar. Förutom generell medvetenhet om att pedagoger kan vara en mycket viktig informationskälla i utredningen och att styrkor hos barn med AST behöver uppmärksammas kan olika yrkeskategorier ha nytta av resultaten för vidare forskning.

– När det gäller informationen från förskolan, kan forskning om identifikation och rapportering av restriktiva och begränsade beteenden leda till ökad medvetenhet om vilka beteenden som utmärker AST och till förbättrade skattningsskalor. När det gäller styrkor hos barn med AST skulle pedagoger kunna utveckla metoder för hur barnets styrkor kan användas som en språngbräda för social träning.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev