Förskolepersonal viktig informationskälla vid utredningar av AST

Förskolans personal utgör en viktig informationskälla vid utredningar av autismspektrumstörning hos förskolebarn. Det konstaterar Elisabeth Nilsson Jobs som forskat om styrkor och funktionshinder hos små barn med AST och om förskolans bidrag till det diagnostiska arbetet.

Elisabeth Nilsson Jobs
Elisabeth Nilsson Jobs

Född 1961
Bor i Nykvarn

Disputerade 2018-12-14
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Recognizing Disability and Ability in Young Autistic Children

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är klinisk psykolog och har länge arbetat med neuropsykiatriska utredningar där autismspektrumstörning (AST) är en av frågeställningarna. Utredningen av AST kan ibland vara komplex och fler informationskällor kan behövas för att fastställa diagnos. Även om jag och många kollegor länge har hämtat in information från förskolan är forskningen om förskolans bidrag till det diagnostiska arbetet begränsat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om styrkor och funktionshinder hos små barn med AST och om hur förskolepersonal kan bidra till information vid utredningar av AST. Psykologisk utredning ska innefatta både svagheter och styrkor. Många äldre barn och vuxna med AST har särskilda styrkor inom olika områden men kunskapen om hur det ser ut hos små barn är inte tidigare undersökt.

– Studien omfattar cirka 60 tre-åringar som delats i tre grupper: Barn med hög risk för AST, det vill säga med en bror eller syster med AST, och som själva har AST. En grupp med hög risk för AST men utan AST själva samt en grupp med låg risk för AST, det vill säga utan en bror eller syster med AST och med typisk utveckling.

– Med hjälp av skattningsskalor har förskolepedagoger och föräldrar gjort bedömningar av barnen. Dessa resultat har sedan jämförts med en klinisk bedömning av samma barn.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskolepersonal kan utgöra en viktig informationskälla när det gäller att identifiera symtom på AST. Förskolepersonal bör därför vara delaktig i utredningar kring AST. I en del fall kan föräldrarna ha svårt att upptäcka autistiska symtom i hemmiljön och då kan information om hur barnet fungerar i förskolemiljön vara viktig för att kunna ta ställning till diagnos. Kärnsymtomen vid AST utgörs av svårigheter inom socialt samspel och/eller ovanliga beteenden som exempelvis repetitiva beteenden, specialintressen eller att vilja göra saker på ett speciellt sätt.

– Resultaten visar att förskolepersonal främst noterar svårigheter inom socialt samspel hos barn med AST, medan ovanliga och repetitiva beteenden är svårare att förmedla. Det är oklart varför det är så men det skulle kunna bero på att ovanliga och stereotypa beteenden antingen är svåra att upptäcka eller att frågeformulären om dessa beteenden är svåra att besvara.

– Mer forskning behövs dock om hur ovanliga och begränsade beteenden kan identifieras i förskolemiljön och om skattningsskalorna som används kan modifieras för att vara lättare att besvara.

– Resultaten visar också att barn med AST är speciellt bra på att urskilja detaljer, exempelvis gömda kryss i en bild, i jämförelse med andra barn. Undersökningen är den första i sitt slag att omfatta så små autistiska barn. Tyvärr vet vi generellt sett väldigt lite om små barns speciella färdigheter och förmågor. Min studie visar att det behövs mer forskning inom området.

Vad överraskade dig?

– Att särskilda styrkor, exempelvis visuella, kan ses hos barn med AST redan i tre-årsåldern. Jag blev också överraskad att det är svårt att känna igen och/eller att rapportera om ovanliga och begränsade intressen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom förskolan men också föräldrar. Förutom generell medvetenhet om att pedagoger kan vara en mycket viktig informationskälla i utredningen och att styrkor hos barn med AST behöver uppmärksammas kan olika yrkeskategorier ha nytta av resultaten för vidare forskning.

– När det gäller informationen från förskolan, kan forskning om identifikation och rapportering av restriktiva och begränsade beteenden leda till ökad medvetenhet om vilka beteenden som utmärker AST och till förbättrade skattningsskalor. När det gäller styrkor hos barn med AST skulle pedagoger kunna utveckla metoder för hur barnets styrkor kan användas som en språngbräda för social träning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-01-22 09:15 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-02-06 16:07 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Delat ledarskap är dubbel glädje

Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.

Ökad psykisk ohälsa bland förskollärare

Förutsättningarna för förskolan och förskollärares uppdrag är mycket problematiska, visar en forskningsrapport från Malmö universitet. Hög arbetsbelastning, brist på resurser, gränslöshet i uppdraget och utsträckt lojalitet är några av de dilemman forskarna pekar på. Bakgrund till studien är hög sjukfrånvaro och en ökad psykisk ohälsa hos förskollärare.

Hur viktiga är digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att belysa vikten av att ha tillgång till digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning.

Teacher: Here’s how to make lessons fun

Korey Barkley, a middle-school Spanish teacher in Massachusetts, helps students love to learn by adopting strategies that make it fun. In this commentary, Barkley shares four approaches, including playing games, offering more choices and scheduling brain breaks.

Ungdomars hälsa halkar efter

Världens ungdomar är historiens hittills största generation. Tyvärr är deras hälsomässiga situation utmanande. I en studie i tidskriften the Lancet har man har undersökt utvecklingen i 195 länder under perioden 1990–2016. Resultaten visar på bland annat en ökning av övervikt och fetma, som nu drabbar en femtedel av världens ungdomar.