Förskolepersonal viktig informationskälla vid utredningar av AST

Förskolans personal utgör en viktig informationskälla vid utredningar av autismspektrumstörning hos förskolebarn. Det konstaterar Elisabeth Nilsson Jobs som forskat om styrkor och funktionshinder hos små barn med AST och om förskolans bidrag till det diagnostiska arbetet.

Elisabeth Nilsson Jobs
Elisabeth Nilsson Jobs

Född 1961
Bor i Nykvarn

Disputerade 2018-12-14
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Recognizing Disability and Ability in Young Autistic Children

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är klinisk psykolog och har länge arbetat med neuropsykiatriska utredningar där autismspektrumstörning (AST) är en av frågeställningarna. Utredningen av AST kan ibland vara komplex och fler informationskällor kan behövas för att fastställa diagnos. Även om jag och många kollegor länge har hämtat in information från förskolan är forskningen om förskolans bidrag till det diagnostiska arbetet begränsat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om styrkor och funktionshinder hos små barn med AST och om hur förskolepersonal kan bidra till information vid utredningar av AST. Psykologisk utredning ska innefatta både svagheter och styrkor. Många äldre barn och vuxna med AST har särskilda styrkor inom olika områden men kunskapen om hur det ser ut hos små barn är inte tidigare undersökt.

– Studien omfattar cirka 60 tre-åringar som delats i tre grupper: Barn med hög risk för AST, det vill säga med en bror eller syster med AST, och som själva har AST. En grupp med hög risk för AST men utan AST själva samt en grupp med låg risk för AST, det vill säga utan en bror eller syster med AST och med typisk utveckling.

– Med hjälp av skattningsskalor har förskolepedagoger och föräldrar gjort bedömningar av barnen. Dessa resultat har sedan jämförts med en klinisk bedömning av samma barn.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskolepersonal kan utgöra en viktig informationskälla när det gäller att identifiera symtom på AST. Förskolepersonal bör därför vara delaktig i utredningar kring AST. I en del fall kan föräldrarna ha svårt att upptäcka autistiska symtom i hemmiljön och då kan information om hur barnet fungerar i förskolemiljön vara viktig för att kunna ta ställning till diagnos. Kärnsymtomen vid AST utgörs av svårigheter inom socialt samspel och/eller ovanliga beteenden som exempelvis repetitiva beteenden, specialintressen eller att vilja göra saker på ett speciellt sätt.

– Resultaten visar att förskolepersonal främst noterar svårigheter inom socialt samspel hos barn med AST, medan ovanliga och repetitiva beteenden är svårare att förmedla. Det är oklart varför det är så men det skulle kunna bero på att ovanliga och stereotypa beteenden antingen är svåra att upptäcka eller att frågeformulären om dessa beteenden är svåra att besvara.

– Mer forskning behövs dock om hur ovanliga och begränsade beteenden kan identifieras i förskolemiljön och om skattningsskalorna som används kan modifieras för att vara lättare att besvara.

– Resultaten visar också att barn med AST är speciellt bra på att urskilja detaljer, exempelvis gömda kryss i en bild, i jämförelse med andra barn. Undersökningen är den första i sitt slag att omfatta så små autistiska barn. Tyvärr vet vi generellt sett väldigt lite om små barns speciella färdigheter och förmågor. Min studie visar att det behövs mer forskning inom området.

Vad överraskade dig?

– Att särskilda styrkor, exempelvis visuella, kan ses hos barn med AST redan i tre-årsåldern. Jag blev också överraskad att det är svårt att känna igen och/eller att rapportera om ovanliga och begränsade intressen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom förskolan men också föräldrar. Förutom generell medvetenhet om att pedagoger kan vara en mycket viktig informationskälla i utredningen och att styrkor hos barn med AST behöver uppmärksammas kan olika yrkeskategorier ha nytta av resultaten för vidare forskning.

– När det gäller informationen från förskolan, kan forskning om identifikation och rapportering av restriktiva och begränsade beteenden leda till ökad medvetenhet om vilka beteenden som utmärker AST och till förbättrade skattningsskalor. När det gäller styrkor hos barn med AST skulle pedagoger kunna utveckla metoder för hur barnets styrkor kan användas som en språngbräda för social träning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-01-22 09:15 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-02-06 16:07 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Så kan skolnärvaro främjas

Att skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos unga hänger ihop har uppmärksammats under de senaste åren. En ny forskningsöversikt har sammanställt kunskapsläget för vilka faktorer som främjar skolnärvaro.

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform

A new study has examined a reform of the Swedish school system; a reform centred on the introduction of grades and increased use of testing, especially standardised national tests, in the 6th and 7th school year. The reform had an indirect effect on psychosomatic symptoms and life satisfaction for these pupils. The negative effects of the reform were generally stronger for girls.

Elever med erfarenhet av robotar kritiska till att ha dem i klassrummet

Digitaliseringen och samhällets snabba tekniska utveckling har bidragit till diskussioner och tester av pedagogiska robotar i skolan. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att elever med erfarenhet av robotar som läser av och analyserar känslor är mer negativa till dem än elever som inte träffat på dessa robotar tidigare.

In the Principal’s Office: Clark Elementary’s Isley shares strategies to develop teachers

Virginia elementary-school principal Anna Isley says building leadership skills of teachers can help boost retention rates and improve student performance. Isley, who began her career as a teacher, says connecting with other teachers in her first year set her on the path to success.