Förskollärare tar mer ansvar än vad yrket kräver

Förskollärare pratar inte om det, men alla gör det – tar mer ansvar än vad uppdraget kräver. Mie Josefson har studerat omsorgens innebörd i förskolan.

Mie Josefson
Mie Josefson

Född 1964
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-02-02
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Det ansvarsfulla mötet: En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad förskollärare och har sedan länge arbetat som lärarutbildare. När jag klev in i praktiken som nyutbildad förskollärare slogs jag av det spänningsfält som uppstod i diskussioner kring omsorg och lärande. Den här spänningen har jag sedan dess stött på i många andra sammanhang i möte med förskolepedagoger.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om omsorgens innebörd och hur den tar sig i uttryck i praktiken i förskolan. Kort sagt, vad innebär omsorg utifrån ett yrkesetiskt perspektiv. Jag har återanalyserat intervjuer med förskollärare från 90-talet, det vill säga före förskolans läroplan som infördes år 1998. Den analysen har jag sedan jämfört med material från samtal i fokusgrupper som gjordes på 00-talet, efter läroplanens införande. Under den här perioden övergick också ansvaret för förskolan från socialdepartementet till utbildningsdepartementet. Omsorgen och ansvaret för barnen, i relation till en förändrad förskola kan alltså sägas ha förskjutits från ett familjepolitiskt ansvar till ett utbildningspolitiskt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskollärare tar ett ansvar, långt bortom vad uppdraget faktiskt kräver. Pedagogerna i såväl intervjustudien som i fokusgrupperna pratar om hur deras ansvar rör sig mellan det kontraktsbundna ansvaret och det moraliska ansvaret. Det senare kan handla om allt från sjuka barn och vistelsetid på förskolan till att påminna föräldrar om att barnen ska sitta bältade i bilen. Det här är såklart inte förskollärarnas ansvar men de tar det ändå.

– Samtidigt är det tydligt, i både intervjuerna och fokusgrupperna, att pedagogerna tar spjärn mot begreppet omsorg. Det märks särskilt i samtalen efter läroplanens införande då förskolans pedagogiska uppdrag har förstärkts. Det visade sig att förskollärarna hade svårt att relatera till ordet omsorg varpå jag i avhandlingen därför använder begreppet ansvar för att ringa in omsorgens innebörder.

– I min analys pekar jag på vikten av att synliggöra just omsorgen för att skapa en djupare förståelse av förskolläraryrkets sociala och etiska dimension. Jag tänker att det i sin tur kan ge en fylligare bild av förskolans uppdrag.

Vad överraskade dig?

– Att omsorgen – trots sin starka förankring i förskolans tradition – är ett så svårfångat fenomen. När jag förde omsorg på tal möttes jag av tystnad från förskollärarna. I ett fall hänvisades jag till småbarnsavdelningen – där man tänkte att omsorgen nog var synligare.

– Jag överraskades också av hur stort ansvar som förskolepedagoger tar. Det är verkligen något som politiker borde fundera över. Jag är positiv till att det i underlaget för förskolans nya läroplan ges uttryck för att omsorg som begrepp måste definieras tydligare. Jag hoppas att min avhandling kan bidra till det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskollärare, lärarstudenter och även skolledare och skolpolitiker, men kanske också föräldrar.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-02-13 14:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-03-21 22:16 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Engagerade vuxna ökar små barns inlevelseförmåga

För att människor ska fungera socialt är det viktigt att kunna förstå andras perspektiv. Forskare är oeniga om när barn utvecklar den inlevelseförmågan. Många anser att det sker först i fyraårsåldern, men forskning vid Lunds universitet visar att barn kan visa denna förmåga tidigare – om de upplever situationerna tillsammans med engagerade vuxna.

Vad lär sig eleverna av din undervisning?

Mei Kuin Lais forskning visar att elever inte alltid lär sig vad läraren tänkt av undervisningen. Hon betonar vikten av att samla in och studera data från det egna klassrummet för att undersöka vad eleverna de facto lär sig.

Why teens should understand their own brains (and why their teachers should, too!)

Human brains are still developing throughout our teenage and early adult years. Knowing more about the way they work can teach us about how schools can work, too.

6 tips for picking the right projection tech

Choosing interactive projection technology is an important decision that can affect students’ learning environment and their collaborative activities, writes Chad Lewis, director of technology at Tampa Preparatory School. Lewis explains how his school used a six-question criterion to evaluate projection technology, considering both compatibility and student needs.

Förskolebarn löser problem med matematiska handlingar i legoleken

Problemlösning är en viktig matematisk aktivitet som barnen utför i legoleken och en förutsättning för matematisk utveckling. För att barn ska ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla denna matematiska aktivitet behövs det matematisk kompetent förskolepersonal som är närvarande och deltagande i barns lekaktiviteter som kan stötta och utveckla barns problemlösande, menar Anders Albinsson, LiU.