Förskollärare tar mer ansvar än vad yrket kräver

Förskollärare pratar helst inte om det men alla gör det – tar mer ansvar än vad uppdraget kräver. Mie Josefson har utforskat omsorgens innebörd i förskolan.

Mie Josefson
Mie Josefson

Född 1964
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-02-02
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Det ansvarsfulla mötet: En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad förskollärare och har sedan länge arbetat som lärarutbildare. När jag klev in i praktiken som nyutbildad förskollärare slogs jag av det spänningsfält som uppstod i diskussioner kring omsorg och lärande. Den här spänningen har jag sedan dess stött på i många andra sammanhang i möte med förskolepedagoger.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om omsorgens innebörd och hur den tar sig i uttryck i praktiken i förskolan. Kort sagt, vad innebär omsorg utifrån ett yrkesetiskt perspektiv. Jag har återanalyserat intervjuer med förskollärare från 90-talet, det vill säga före förskolans läroplan som infördes 1998. Den analysen har jag sedan jämfört med material från samtal i fokusgrupper som gjordes på 00-talet, efter läroplanens införande. Under den här perioden övergick också ansvaret för förskolan från socialdepartementet till utbildningsdepartementet. Omsorgen och ansvaret för barnen, i relation till en förändrad förskola kan alltså sägas ha förskjutits från ett familjepolitiskt ansvar till ett utbildningspolitiskt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskollärare tar ett ansvar, långt bortom vad uppdraget faktiskt kräver. Pedagogerna i såväl intervjustudien som i fokusgrupperna pratar om hur deras ansvar rör sig mellan det kontraktsbundna ansvaret och det moraliska ansvaret. Det senare kan handla om allt från sjuka barn och vistelsetid på förskolan till att påminna föräldrar om att barnen ska sitta bältade i bilen. Det här är såklart inte förskollärarnas ansvar men de tar det ändå.

– Samtidigt är det tydligt, i både intervjuerna och fokusgrupperna, att pedagogerna tar spjärn mot begreppet omsorg. Det märks särskilt i samtalen efter läroplanens införande då förskolans pedagogiska uppdrag har förstärkts. Det visade sig att förskollärarna hade svårt att relatera till ordet omsorg varpå jag i avhandlingen därför använder begreppet ansvar för ringa in omsorgens innebörder.

– I min analys pekar jag på vikten av att synliggöra just omsorgen för att skapa en djupare förståelse av förskolläraryrkets sociala och etiska dimension. Jag tänker att det i sin tur kan ge en fylligare bild av förskolans uppdrag.

Vad överraskade dig?

– Att omsorgen – trots sin starka förankring i förskolans tradition – är ett så svårfångat fenomen. När jag förde omsorg på tal möttes jag av tystnad från förskollärarna. I ett fall hänvisades jag till småbarnsavdelningen – där man tänkte att omsorgen nog var synligare.

– Jag överraskades också av hur stort ansvar som förskolepedagoger tar. Det är verkligen något som politiker borde fundera över. Jag är positiv till att det i underlaget för förskolans nya läroplan ges uttryck för att omsorg som begrepp måste definieras tydligare. Jag hoppas att min avhandling kan bidra till det

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskollärare, lärarstudenter och även skolledare och skolpolitiker. Men kanske också föräldrar.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-02-13 14:58 av Susanne Sawander


Relaterat

Förskolan, 13-14 mars i Malmö

Vad innebär undervisning i förskolan och hur kan vi bemöta barn som ställer extra krav på verksamheten? Vi fokuserar även på digital kompetens, barnkonventionen som konkret redskap och sambanden mellan hjärnans utveckling och barnens språkutveckling samt mycket mer. Välkommen till Skolportens konferens för dig som arbetar i förskolan!

Förskolechef – nu både i Stockholm och Göteborg!

Skolportens årliga konferens, 3-4 maj i Stockholm och 16-17 maj i Göteborg. Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och pedagogisk professionsutveckling. Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet. Välkommen!

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Glapp mellan forskning och undervisning i kemi

När lärare deltog i en learning study ändrade de sitt sätt att organisera lektionerna kring området kemisk bindning – vilket underlättade elevernas förståelse för ämnet, visar forskaren Anna Bergqvist i sin avhandling.

Glapp mellan undervisning och inlärning i historia

Elevers brist på begreppsförståelse gör det svårt för dem att förstå och sätta in historia i ett vidare sammanhang, visar Anna-Carin Stymnes avhandling. "Läs- och skrivkunskaper är avgörande för att förstå historia", säger hon.

Fostransuppdraget utmanande för lärare både i Sverige och Frankrike

Både i Sverige och Frankrike kämpar lärarna med uppdraget att även fostra eleverna till goda medborgare. Hindren är främst hög arbetsbelastning och allt fler uppgifter som inte har med skolan att göra, menar Jannete Hentati som forskat om hur lärare i båda länderna upplever sin yrkesvardag.

Entreprenörskap i skolan – stor skillnad mellan strategi och verklighet

Det skiljer åtskilligt mellan den skrivna strategin om entreprenörskap och vad som faktiskt händer ute på skolorna. Det upptäckte Karin Axelsson i sin forskning om hur entreprenörskap inom utbildningsområdet tolkats och utvecklats i förskola, skola och universitet.

Brist på reflektion bland lärare i hem- och konsumentkunskap

Lärare i hem- och konsumentkunskap reflekterar sällan kring mathygieniska frågor, de lär ut kunskaper men förklarar inte varför. På så vis blir det inget lärande på djupet för eleverna, säger Marie Lange som forskat i ämnet.

Uppmärksamhet skapas i mötet mellan lärare och elev

Johannes Rytzler vill lyfta fram att uppmärksamhet är något som skapas i en undervisningssituation, när lärare och elever möts i relation till ett ämnesinnehåll. Detta som en motbild till den pedagogiska praktik där begreppet kopplas till elevers brist på uppmärksamhet.

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Högskolans språkverkstäder har stor potential men deras position behöver stärkas och handledaruppdraget professionaliseras. Det anser Ingrid Lennartson-Hokkanen som forskat i ämnet.

Förskolebarn mer delaktiga i och genom musik

I sin avhandling om konstruktionen av musikämnet i förskolan myntar Maria Wassrin begreppet slow musicking. Det går ut att förskolepedagoger och barn är tillsammans i musik under en längre tid, som exempelvis i en samling.

Köttets makt stark i hem- och konsumentkunskap

Krocken mellan fysisk hälsa och kulturell bakgrund i relation till mat är tydlig men outtalad i ämnet hem- och konsumentkunskap. Lärarna borde belysa konflikten och låta eleverna diskutera ämnet, tycker Ingela Bohm.

Skillnader i pojkars och flickors sätt att uttrycka historia

Närmare tusen gymnasieelever ingår i Lars Andersson Hults avhandling om historiemedvetande. Resultatet visar att föräldrars utbildning är en viktig bakgrundsfaktor i elevers syn på historia.

Inlärningssvårigheter i matematik och läsning hänger ihop

Sambandet mellan inlärningssvårigheter i matematik och inlärningssvårigheter i läsning är starkare än jag trodde, säger Johan Korhonen. Hans forskning visar också att dessa svårigheter ökar risken för skolavbrott.

Möjligheter och begränsningar i lärares arbete med montessoripedagogik i praktiken

Montessorilärare som arbetar med pedagogiken som en modell att utgå från har större möjligheter till att utvecklas professionellt jämfört med kollegor som använder montessoripedagogiken som en metod. Det visar Per Gynther i sin avhandling.

Flerspråkiga ungdomars vardag – i och utanför skolan

Tillgången till olika språk gör eleverna till mer flexibla språkanvändare. Det konstaterar Annaliina Gynne som forskat om språkande hos elever i en tvåspråkig, bikulturell, sverigefinsk skola.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolporten
  Nytt nr av Skolporten ute 7 februari

Tema: Förskola i Skolporten

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Elevers syn på mobiler i skolan nyanserad

I sin avhandling har Torbjörn Ott funnit att mobiltelefonen kan ses som både störande och nyttig i skolan. Medier och lagstiftning har fokuserat på de negativa sidorna men Torbjörn Ott pekar på att lärare, och i synnerhet elever, ser att mobilen är en del i själva infrastrukturen för lärande.

Demokratihandboken

Att vaccinera samhället mot odemokratiska krafter går inte. Men vi kan alla träna oss i demokratins metoder och verktyg.  I Demokratihandboken – prata, lyssna, förändra! samlar vi tips om hur du tar ditt engagemang vidare. (pdf)

Fördelar med delat rektorskap

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, visar ett nytt forskningsprojekt. "Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar", säger Marianne Döös, professor vid Stockholms universitet.

Forskning: Skolbibliotek höjer elevprestationer

På skolor där det finns fackutbildade skolbibliotekarier läser eleverna mer och presterar bättre, visar forskning. Ändå saknar hälften av Sveriges elever just det. Nu förtydligas skolbibliotekens roll i läroplanen.

Nu ska lärare koda

I ett nytt och unikt program ska lärare från fem olika skolhuvudmän lära sig om programmering. Det hela följs av forskare.