Förskollärare tar mer ansvar än vad yrket kräver

Förskollärare pratar inte om det, men alla gör det – tar mer ansvar än vad uppdraget kräver. Mie Josefson har studerat omsorgens innebörd i förskolan.

Mie Josefson
Mie Josefson

Född 1964
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-02-02
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Det ansvarsfulla mötet: En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad förskollärare och har sedan länge arbetat som lärarutbildare. När jag klev in i praktiken som nyutbildad förskollärare slogs jag av det spänningsfält som uppstod i diskussioner kring omsorg och lärande. Den här spänningen har jag sedan dess stött på i många andra sammanhang i möte med förskolepedagoger.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om omsorgens innebörd och hur den tar sig i uttryck i praktiken i förskolan. Kort sagt, vad innebär omsorg utifrån ett yrkesetiskt perspektiv. Jag har återanalyserat intervjuer med förskollärare från 90-talet, det vill säga före förskolans läroplan som infördes år 1998. Den analysen har jag sedan jämfört med material från samtal i fokusgrupper som gjordes på 00-talet, efter läroplanens införande. Under den här perioden övergick också ansvaret för förskolan från socialdepartementet till utbildningsdepartementet. Omsorgen och ansvaret för barnen, i relation till en förändrad förskola kan alltså sägas ha förskjutits från ett familjepolitiskt ansvar till ett utbildningspolitiskt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskollärare tar ett ansvar, långt bortom vad uppdraget faktiskt kräver. Pedagogerna i såväl intervjustudien som i fokusgrupperna pratar om hur deras ansvar rör sig mellan det kontraktsbundna ansvaret och det moraliska ansvaret. Det senare kan handla om allt från sjuka barn och vistelsetid på förskolan till att påminna föräldrar om att barnen ska sitta bältade i bilen. Det här är såklart inte förskollärarnas ansvar men de tar det ändå.

– Samtidigt är det tydligt, i både intervjuerna och fokusgrupperna, att pedagogerna tar spjärn mot begreppet omsorg. Det märks särskilt i samtalen efter läroplanens införande då förskolans pedagogiska uppdrag har förstärkts. Det visade sig att förskollärarna hade svårt att relatera till ordet omsorg varpå jag i avhandlingen därför använder begreppet ansvar för att ringa in omsorgens innebörder.

– I min analys pekar jag på vikten av att synliggöra just omsorgen för att skapa en djupare förståelse av förskolläraryrkets sociala och etiska dimension. Jag tänker att det i sin tur kan ge en fylligare bild av förskolans uppdrag.

Vad överraskade dig?

– Att omsorgen – trots sin starka förankring i förskolans tradition – är ett så svårfångat fenomen. När jag förde omsorg på tal möttes jag av tystnad från förskollärarna. I ett fall hänvisades jag till småbarnsavdelningen – där man tänkte att omsorgen nog var synligare.

– Jag överraskades också av hur stort ansvar som förskolepedagoger tar. Det är verkligen något som politiker borde fundera över. Jag är positiv till att det i underlaget för förskolans nya läroplan ges uttryck för att omsorg som begrepp måste definieras tydligare. Jag hoppas att min avhandling kan bidra till det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskollärare, lärarstudenter och även skolledare och skolpolitiker, men kanske också föräldrar.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-02-13 14:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-03-21 22:16 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogisk inriktning påverkar personalens arbetsmiljö.

Finska rektorer måste undervisa

För att jobba som rektor i Finland krävs förutom formell behörighet även att man bedriver viss klassundervisning. – Men mängden administration och praktiska vardagsuppgifter är förvånansvärt stor. Att få mer tid för pedagogiska diskussioner står högt på rektorernas önskelista, berättar Siv Saarukka som doktorerat på vad det innebär att vara skolledare i Finland.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet, som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

Chefen är ingen undergörare

Fundera över ditt ledarskap och var beredd till nytänkande. Det är budskapet i en av de två böcker som Peter Fowelin denna gång skriver om.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats