Förskollärare tar mer ansvar än vad yrket kräver

Förskollärare pratar inte om det, men alla gör det – tar mer ansvar än vad uppdraget kräver. Mie Josefson har studerat omsorgens innebörd i förskolan.

Mie Josefson
Mie Josefson

Född 1964
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-02-02
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Det ansvarsfulla mötet: En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad förskollärare och har sedan länge arbetat som lärarutbildare. När jag klev in i praktiken som nyutbildad förskollärare slogs jag av det spänningsfält som uppstod i diskussioner kring omsorg och lärande. Den här spänningen har jag sedan dess stött på i många andra sammanhang i möte med förskolepedagoger.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om omsorgens innebörd och hur den tar sig i uttryck i praktiken i förskolan. Kort sagt, vad innebär omsorg utifrån ett yrkesetiskt perspektiv. Jag har återanalyserat intervjuer med förskollärare från 90-talet, det vill säga före förskolans läroplan som infördes år 1998. Den analysen har jag sedan jämfört med material från samtal i fokusgrupper som gjordes på 00-talet, efter läroplanens införande. Under den här perioden övergick också ansvaret för förskolan från socialdepartementet till utbildningsdepartementet. Omsorgen och ansvaret för barnen, i relation till en förändrad förskola kan alltså sägas ha förskjutits från ett familjepolitiskt ansvar till ett utbildningspolitiskt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskollärare tar ett ansvar, långt bortom vad uppdraget faktiskt kräver. Pedagogerna i såväl intervjustudien som i fokusgrupperna pratar om hur deras ansvar rör sig mellan det kontraktsbundna ansvaret och det moraliska ansvaret. Det senare kan handla om allt från sjuka barn och vistelsetid på förskolan till att påminna föräldrar om att barnen ska sitta bältade i bilen. Det här är såklart inte förskollärarnas ansvar men de tar det ändå.

– Samtidigt är det tydligt, i både intervjuerna och fokusgrupperna, att pedagogerna tar spjärn mot begreppet omsorg. Det märks särskilt i samtalen efter läroplanens införande då förskolans pedagogiska uppdrag har förstärkts. Det visade sig att förskollärarna hade svårt att relatera till ordet omsorg varpå jag i avhandlingen därför använder begreppet ansvar för att ringa in omsorgens innebörder.

– I min analys pekar jag på vikten av att synliggöra just omsorgen för att skapa en djupare förståelse av förskolläraryrkets sociala och etiska dimension. Jag tänker att det i sin tur kan ge en fylligare bild av förskolans uppdrag.

Vad överraskade dig?

– Att omsorgen – trots sin starka förankring i förskolans tradition – är ett så svårfångat fenomen. När jag förde omsorg på tal möttes jag av tystnad från förskollärarna. I ett fall hänvisades jag till småbarnsavdelningen – där man tänkte att omsorgen nog var synligare.

– Jag överraskades också av hur stort ansvar som förskolepedagoger tar. Det är verkligen något som politiker borde fundera över. Jag är positiv till att det i underlaget för förskolans nya läroplan ges uttryck för att omsorg som begrepp måste definieras tydligare. Jag hoppas att min avhandling kan bidra till det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskollärare, lärarstudenter och även skolledare och skolpolitiker, men kanske också föräldrar.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-02-13 14:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-03-21 22:16 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.