Hoppa till sidinnehåll
Förskola

Förskollärarna besvarar inte barnens frågor

Publicerad:2011-08-25
Uppdaterad:2012-09-19
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

När barn och förskollärare arbetar med naturvetenskap får barnen sällan svar på sina frågor. Istället upprepar förskollärarna frågan och låter barnen ge ett svar. Barn vill begripa världen men riskerar att bli lämnade åt ett eget planlöst meningssökande, säger forskaren Susanne Thulin.

Susanne Thulin

Född 1953
i Kristianstad

Disputerade
2011-06-10

vid Göteborgs universitet

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan

Avhandling

Lärares tal och barns nyfikenhet. Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är förskollärare i grunden men arbetar nu som lärarutbildare. Förskolan har en tradition av att positionera sig mot skolan; barns personlighetsutveckling harfått företräde framför barns kunskapsutveckling, i förskolan har det mer handlat om vem du ska bli. När förskolan fick sin första läroplan 1998 och det blev framskrivet att naturvetenskap ska läras ut ville jag undersöka hur det påverkar verksamheten.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur naturvetenskapen tolkas i förskolans praktik. Jag har studerat två olika temaprojekt på två olika förskolor. Jag har analyserat vad man pratar om i temaarbetena och hur man talar om det. Slutligen specialstuderade jag barnens frågor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Dels att det är en väldig variation i samtalen och att samtalen är konkreta och har anknytning till barnens vardagserfarenhet. När jag sedan gick vidare och analyserade hur samtalen såg ut visade det sig att läraren dominerade och ställde många öppna frågor som barnen besvarade. Läraren tog sällan ställning utan samtalen präglades av att barnen skulle upptäcka själva. Lärarna använde ett antropomorfistiskt språkbruk där djur omtalas i mänskliga termer, till exempel pratade man om gråsuggor som om de vore barn på förskolan. Barnens frågor var tydliga och innehöll nästan aldrig ett antropomorfistiskt språk. De kunde fråga; vad är luft? men de fick sällan svar, istället upprepade förskollärarenfrågan.

Vad överraskade dig?

– Att det antropomorfistiska språkbruket var så utbrett. Jag blev också förvånad över hur fokuserade barnens frågor var på det naturvetenskapliga innehållet. Men barnens röster blev som kuriösa inslag, istället var det förskollärarnas frågor som var viktiga.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar i förskolan. Jag hoppas också att avhandlingen ska bidra till diskussionen om hur förskolan ska ta sig an sitt uppdrag om barns lärande om naturvetenskap.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Spanska

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i spanska! Ta del av didaktisk forskning, se ämnesfördjupande föreläsningar och få praktiska verktyg för att utvecklas i din yrkesroll. Konferensen vänder sig främst till lärare från åk 6 till gymnasiet, men kan även passa för vuxenutbildningen. Delta på plats i Stockholm 17–18 oktober eller via webbkonferensen 24 oktober–15 november.
Läs mer och boka
Åk 4–Vux
17–18 okt

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr ex. moms!
Läs mer och boka
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev